Bedömning av behörighet inom komvux på gymnasial nivå

I normalfallet är en sökande behörig från och med andra kalenderhalvåret, det vill säga från den 1 juli, det år som den sökande fyller 20 år.

Det finns dock undantagsbestämmelser som i vissa fall medger att en sökande yngre än 20 år kan anses vara behörig. En yngre sökande kan vara behörig om

• den sökande har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor, eller
• det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl.

Uttrycket slutfört i den första punkten innebär att den sökande ska ha avslutat utbildningen med gymnasieexamen eller studiebevis. En likvärdig utbildning kan till exempel vara en utbildning som leder till International Baccalaureate eller utländsk utbildning som motsvarar utbildning på ett nationellt eller specialutformat program.

När det gäller undantag på grund av särskilda skäl finns inga generella regler, utan det ska bedömas specifikt från fall till fall utifrån varje enskild sökandes omständigheter. Exempel på särskilda skäl kan enligt förarbetena till skollagen vara en ungdom som redan bildat familj eller på annat sätt redan tagit ett stort och avgörande steg in i vuxenvärlden, och därför har lite gemensamt med andra ungdomar i 16-årsåldern som påbörjar sina studier i gymnasieskolan. Det kan också handla om en ung vuxen som påbörjar studier på gymnasial nivå sent, till exempel som 19-åring.

Källor: 20 kap. 20 § skollagen, 3 kap. 2 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 485–486, 846.

Med bosatt i landet menas enligt skollagen den som är folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Det finns även personer som ska anses som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Vilka dessa är räknas upp i 29 kap. 2 § andra stycket skollagen.

Av de personkategorier som anges i den paragrafen är det dock endast de som anges i punkt 3 som kan ha möjlighet att delta i utbildning inom komvux. Det är personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kap. 2 och 3 §§ skollagen.

Syftet med detta villkor är att en person inte ska läsa om det personen redan kan och att det inte ska vara möjligt att konkurrenskomplettera, det vill säga läsa för att höja sina betyg, inom komvux. Det innebär att en sökande som redan har ett godkänt betyg i den aktuella kursen eller nivån i ämnet i normalfallet inte ska anses vara behörig.

Bedömning av behörighet ska dock göras i det enskilda fallet utifrån de förutsättningar som råder. Därför är det möjligt, i vissa speciella fall, att göra bedömningen att en sökande som redan har godkända betyg faktiskt inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge – och därmed kan anses vara behörig. Men det är att betrakta som en undantagsbestämmelse i det enskilda fallet och går inte att tillämpa som en generell regel.

Exempel på ett sådant fall kan enligt förarbetena till skollagen vara en ansökan till en kurs eller en nivå i ett ämne där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen i ämnet och den kursplan eller ämnesplan som gällde vid det tillfälle då den sökande läste kursen, att det i praktiken blir fråga om ett nytt innehåll. Det kan till exempel handla om yrkesämnen där den tekniska utvecklingen har medfört ny teknik eller nya metoder. Ett annat exempel kan vara en elektriker som behöver komplettera tidigare utbildningskrav med dagens branschspecifika yrkeskvalifikationskrav eller kvalifikationskrav som följer av myndighetsbeslut eller föreskrifter.

Det kan även finnas andra fall där en sökande med godkänt betyg kan anses sakna kunskap. Till exempel en äldre sökande som inte har använt kunskapen från sina tidigare studier under mycket lång tid och kunskapen därför har förlorats, eller en sökande som på grund av en sjukdom eller en skada har förlorat tidigare erhållen kunskap.

Överklagandenämnden har i flera beslut uttalat sig om detta villkor. Dels har nämnden tydliggjort att bedömningen om en sökande saknar de kunskaper som utbildningen syftar till att ge ska göras i förhållande till den sökta utbildningen, dels har nämnden uttalat sig om sökande som inte har godkänt betyg i den sökta kursen. När det gäller det senare menar Överklagandenämnden att en sökande som saknar ett godkänt betyg i en kurs eller en nivå i ett ämne inte kan anses ha sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge och uppfyller därmed detta villkor. Att en sökande har läst kurser i andra ämnen, till exempel ämnen inom samma yrkesområde som den sökta utbildningen, innebär heller inte att den sökande ska anses ha de kunskaper som utbildningen syftar till att ge.

Källor: 20 kap. 20 § skollagen och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 485–486. Överklagandenämndens beslut den 10 februari 2022, dnr 2020:2192, den 19 december 2019, dnr 2019:1634 den 18 januari 2018, dnr 2017:617.

För att kunna avgöra om en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen krävs en utredning. Det kan både handla om pedagogisk och annan utredning. Det är viktigt att göra utredningen i varje enskilt fall i förhållande till den sökta utbildningen. Vad som krävs för att tillgodogöra sig utbildning kan skilja sig beroende på vad det är för utbildning som avses.

Utredningen av en sökandes förutsättningar och bedömningen om detta villkor uppfylls bör genomföras systematiskt, det vill säga inte baseras på en enda faktor eller något som inträffat vid ett enda tillfälle. Utredningen kan också behöva genomföras stegvis för att göra en bedömning av en sökandes förutsättningar.

Bedömningen om en sökande har de förutsättningar som krävs att tillgodogöra sig den sökta utbildningen blir sedan en samlad bedömning. Enligt förarbetena till skollagen ska bedömningen göras utifrån varje enskild kurs eller nivå i ett ämne som ansökan avser. Det kan vara så, i de fall utbildningen består av flera kurser eller nivåer i ämnen, att en sökande har förutsättningar att följa någon eller några av kurserna eller nivåerna, men inte alla. Bedömningen ska också göras för varje sökande i relation till den utbildning som sökts.

Det finns flera faktorer som kan vara relevanta att undersöka för att avgöra om en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Till exempel kan det för vissa utbildningar behövas vissa tidigare kunskaper eller erfarenheter inom ett område, en förmåga att kunna följa instruktioner, en förmåga att studera i den aktuella studieformen enligt utbildningens upplägg eller vissa språkliga förutsättningar.

Skolväsendets överklagandenämnd (Överklagandenämnden) har i flera beslut tagit ställning till hur några av dessa faktorer kan bedömas, till exempel den sökandens språkliga förutsättningar, den sökandes tidigare studieresultat och att den sökande behöver ha vissa kunskaper. Dessa beskrivs ytterligare i följande avsnitten nedan.

Språkliga förutsättningar

Överklagandenämnden har i flera beslut uttalat att kommunen har haft skäl att bedöma språkliga kunskaper för att avgöra om den sökande har förutsättningar att klara utbildningen.

Det finns olika sätt att göra bedömningen av sökandens språkliga kunskaper. Det går till exempel att använda sig av olika former av språktest eller intervjuförfaranden. Överklagandenämnden har tagit ställning till flera fall då kommunen har genomfört tester och intervjuer och har i de fallen inte funnit skäl att ifrågasätta det underlag som använts som grund för bedömningen.

Bedömningen kan behöva genomföras stegvis för att göra en tillräcklig utredning. Till exempel om en sökande inte har formella betyg eller annan dokumentation av sina språkliga kunskaper, kan till exempel ett språktest, intervjuer med den sökande eller andra relevanta parter vara nästa steg för att utreda om den sökande har de språkliga förutsättningar som krävs.

Tidigare studieresultat

Tidigare studieresultat kan vara en faktor att ta i beaktande vid bedömning av om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

En omständighet som kan tala för att en sökande saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är om sökanden tidigare har läst kurser eller nivåer i ämnen inom komvux med icke godkända resultat. Detta kan vara fallet om den sökande läst samma kurs eller nivå i ett ämne många gånger tidigare utan att klara den, eller om sökanden läst flera andra kurser eller nivåer i ämnen tidigare utan att ha uppnått godkända betyg.

Att den sökande fått icke godkänt resultat på enstaka kurser eller ämnesnivåer är dock ofta inte ensamt tillräckligt för att kunna bedöma att sökanden saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detsamma gäller om kurserna som sökanden misslyckats med ligger längre tillbaka i tiden.

Det är viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet och att beakta hur den sökandens förutsättningar ser ut vid tiden för ansökan. Exempelvis kan tidigare studiemisslyckanden bero på omständigheter som inte längre kvarstår. I ett sådant fall kan sökande ändå bedömas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen trots tidigare studiemisslyckanden.

Förkunskaper

Det är endast regeringen eller Skolverket som har rätt att ställa upp särskilda förkunskapskrav för kurser och nivåer i ämnen.

Det kan dock vara så att det till vissa kurser eller nivåer i ämnen behövs att en person har med sig vissa kunskaper eller erfarenheter sedan tidigare för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Det kan till exempel handla om vissa kunskaper inom matematik för att läsa en kurs eller en nivå i ämnet elektronik. Det kan också handla om att det krävs vissa kunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildning på en högre nivå i ett ämne. Till exempel om en person söker för att läsa nivå 3 i ett ämne bör den sökande ha med sig kunskaper som motsvarar de kunskaper som nivå 1 och 2 ger.

Det finns inga krav på att kunskapen ska vara dokumenterad eller att en individ ska ha betyg i lägre kurser eller nivåer. Det är därmed möjligt att söka och läsa en högre nivå i ett ämne även om den sökande inte har läst eller har godkänt betyg i lägre nivåer eller motsvarande kurser inom samma ämne. Dock behöver den sökande kunna bedömas som behörig, vilket visar på behovet av att utreda om den sökande har de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig den sökta utbildningen, i synnerhet om det inte finns dokumentation över de kunskaperna.

Källor: 20 kap. 20 § skollagen, 3 kap. 2 § förordningen om vuxenutbildning, prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet samt Överklagandenämndens beslut den 18 juni 2020, dnr 2020:216, den 10 november 2022, dnr 2021:193, den 10 november 2022, dnr 2021:1827, den 14 december 2023, dnr 2023:1534, den 27 oktober 2014, dnr 2014:394, den 28 februari 2019, dnr 2018:1240, den 19 december 2019, dnr 2019:1629, den 26 mars 2020, dnr 2019:1753 och den 26 mars 2020, dnr 2019:1752.

I vissa fall kan det finnas ytterligare föreskrivna villkor som ska beaktas vid bedömningen av behörighet. I skollagen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Det kan således handla om villkor som meddelas av regeringen i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning eller i annan förordning, eller föreskrifter meddelade av Skolverket genom ett bemyndigande från regeringen.

Det finns till exempel sådana villkor i förordningen om vuxenutbildning för viss språkutbildning för personer med annat modersmål än svenska. För att vara behörig till utbildning i svenska som andraspråk krävs att den sökande har ett annat språk än svenska som modersmål. För att vara behörig till utbildning i ett modersmål krävs att den sökande har det aktuella språket som sitt modersmål.

Det finns också begränsningar i de fall en elev i gymnasieskolan söker till komvux. En elev i gymnasieskolan är inte behörig till en kurs eller nivå i ett ämne inom komvux om eleven studerar samma kurs eller nivå i ämnet i gymnasieskolan.

Ytterligare föreskrivna villkor är föreskrifter som är meddelade med stöd av 3 kap. 6 § förordningen om vuxenutbildning, det vill säga att Skolverket får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav för ämnen och nivåer i ämnen inom komvux på gymnasial nivå. Skolverket har meddelat sådana föreskrifter i fråga om ett ämne. Det handlar om Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet yrkestrafik – vux. Där framgår att ett förkunskapskrav, och därmed ett krav för behörighet, för att läsa nivåer i ämnet är att eleven har körkort med behörigheten B.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:265) om ämnesplan för ämnet yrkestrafik – vux inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Om det inte finns några ytterligare föreskrivna villkor eller föreskrifter meddelade, vilket det i normalfallet inte gör, behöver heller inte denna punkt hanteras vid bedömningen av en individs behörighet.

Källor: 20 kap. 20 och 20 b §§ skollagen, 3 kap. 2, 3, 4, 5 och 6 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Enligt förarbetena till skollagen ska bedömningen av behörighet göras utifrån varje enskild kurs. Lagstiftningen har dock ändrats i vissa avseenden sedan bestämmelserna om behörighet och mottagande infördes.

Kurser har ersatts av ämnen och nivåer i ämnen. Bedömning av behörighet ska därmed göras utifrån varje sökt nivå i ett ämne i stället för kurs.

En annan förändring är att bestämmelser om sammanhållna yrkesutbildningar, även kallad yrkespaket, har införts i skollagen. En sammanhållen yrkesutbildning består av nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Yrkesvuxutredningen fick med anledning av de nya bestämmelserna uppdrag att överväga hur bestämmelserna om behörighet, mottagande, antagning och fullföljande av utbildning kan ändras så att de även gäller för en hel sammanhållen yrkesutbildning i komvux.

I sitt betänkande, Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16), föreslog utredningen bland annat att bestämmelserna om mottagande även ska gälla för en hel sammanhållen yrkesutbildning. Enligt utredningen ska det vara en möjlighet för kommunerna att välja om beslut om mottagande och antagning ska gälla för enstaka kurser eller för hela utbildningen när det gäller en sammanhållen yrkesutbildning. I dagsläget är det dock oklart om och hur förslaget kommer att tas vidare. Informationen på denna webbsida kan därmed komma att uppdateras om Yrkesvuxutredningens förslag realiseras.

Överklagandenämnden har uttalat att det kan vara godtagbart och ändamålsenligt att i vissa fall göra bedömningen om mottagande för en hel sammanhållen yrkesutbildning, ett så kallat yrkespaket. I dagsläget innebär det att Överklagandenämnden vid ett eventuellt överklagande kan komma att göra bedömningen att det är godtagbart att bedöma om en sökande är behörig att mottas till en hel sammanhållen yrkesutbildning.

Skolverket vill i sammanhanget lyfta fram vikten av en kvalitativ bedömning av behörighet, att det görs en utredning av varje sökandes behörighet i förhållande till den sökta utbildningen, oavsett om bedömningen görs för enstaka kurser, enstaka nivåer i ämnen eller en hel sammanhållen yrkesutbildning.

Yrkespaket inom komvux

Källor: Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165 s. 486), Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) och Överklagandenämndens beslut den 26 november 2020, dnr 2020:1951.