Bedömning av förutsättningar – i stället för strikt betygskoll

På komvux yrkesutbildningar i Sandviken bedöms numera sökande elevers förutsättningar att klara utbildningen – i stället för att urvalet görs enbart efter betygskontroll. Lärare, studie- och yrkesvägledare, skolledning och antagningsenhet gör bedömningarna i tät samverkan och en effekt har blivit färre avbrott från utbildningarna.

Det nya sättet att bedöma behörighet på Läroviken – Sandvikens kommunala vuxenutbildning – har vuxit fram successivt under flera år. Syftet har dels varit att minska avhoppen, dels att säkra upp processen juridiskt.

En fingervisning om vad som behövde förändras fick organisationen efter att ha studerat samtliga överklagade beslut om mottagande som hade tagits emot av Överklagandenämnden (ÖKN).

– Vi landade i att vi har rätt att bedöma elevers förutsättningar att klara utbildningen. I förlängningen innebar det att vi lade mer fokus på kunskap och kompetens, och mindre på betyg, berättar biträdande rektor Maria Strömbrink.

Individuella pedagogiska utredningar

Biträdande rektor, yrkeslärarna och studie- och yrkesvägledaren slår fast vilka förutsättningar som krävs för respektive utbildning. Eleverna bedöms sedan genom individuella pedagogiska utredningar.

För varje utbildning finns det ett antagningsutskott som fattar det formella beslutet efter rekommendation från rektor.

– Initialt är detta arbetssätt mer resurskrävande, men både eleverna, skolan och samhället tjänar på det i långa loppet. Genom att vara noggranna i bedömningsfasen så vet vi att eleverna har goda förutsättningar att klara utbildningen och komma ut i arbetslivet, säger rektor Jonas Johannesson.

Initiativ från lärarna

Det var på Lärovikens yrkesförarutbildning som förändringen först började genomföras, för att sedan spridas till de andra yrkesutbildningarna i kommunen. Mycket av initiativet kom från lärarna, berättar Maria Strömbrink.

– Det fanns en frustration över att de ibland fick elever som saknade förutsättningar att klara utbildningen. Det blir inte bra för vare sig elever eller lärare, det är dåligt för skolan och dåligt för branschen som behöver kompetens. Det blev fel för alla.

"Vi lär känna eleverna direkt"

Yrkeslärarna spelar en nyckelroll i arbetet. Det är också de som möter eleverna i samband med den pedagogiska utredningen. Det innebär att de har arbetsuppgifter och ansvar som de flesta kollegor i andra kommuner slipper.

– Men vi skulle inte vilja ha det på något annat vis. Vi lär känna eleverna direkt och kan vara med och bedöma vilka som har förutsättningarna. Jag har inte ens tänkt tanken att det ska vara någon annan som gör bedömningen, det behövs yrkeserfarenhet för att kunna göra det korrekt, säger yrkesläraren Lars Nordgren.

Fördelar för både skolan och eleverna

För de sökande till yrkesförarutbildningen har man landat i följande tre grundläggande förmågor som testas:

• att förstå och följa muntliga instruktioner
• att kunna läsa och förstå kurslitteratur
• att kunna göra enklare matematiska beräkningar.

Bedömningsförfarandet och den pedagogiska utredningen har klara fördelar för skolan, men även för eleverna, påpekar yrkesläraren Stina Berglund.

– Eleverna får en bättre bild av vad som väntar under utbildningen. De får en förståelse för vad som kommer att krävas, och det minskar risken för avbrott, säger hon.

Stor omställning för antagningsenheten

För antagningsenheten innebär den annorlunda behörighets-bedömningen en stor omställning. Deras jobb är bland annat att kontrollera de officiella meriterna, kalla till ytterligare tester om så krävs och se till att det finns ett samlat underlag.

– Förut gick vi enbart på betyg. Det var ett trubbigt sätt att jobba. Vi fick med elever som inte klarade utbildningen och sa samtidigt nej till många som hade klarat den, säger antagningssekreterare Ann Petersson.

Färre avbrott bland eleverna

Generellt har de pedagogiska utredningarna haft god effekt avseende antalet avbrott. På yrkesförarutbildningen går numera över 90 procent av eleverna vidare till jobb eller annan utbildning. En annan fördel med systemet är att det underlättar arbetet med att fånga upp de sökande som inte blir antagna.

Ett arbete som sker strukturerat

– Det är ett arbete som numera sker strukturerat. Ambitionen är att kontakta alla, ingen ska få ett nej utan att förstå varför och vad som behövs för att de ska komma vidare, säger studie- och yrkesvägledaren Elin Sundberg.

Sökanden som inte visar förutsättningar följs upp av studie- och yrkesvägledningen för att titta på eventuell studieplanering för att nå förutsättningarna.

Men modellen innebär också en utmaning, berättar hon.

– Vi måste bedöma förutsättningar så att vi vet att de som börjar på utbildningen har en chans att klara av den. Samtidigt ska vi prioritera dem som står längst från arbetsmarknaden och har störst behov. Det är ju dem vi är till för. Det är vår största utmaning.

Bred samsyn en framgångsfaktor

Inom organisationen finns idag en bred samsyn kring arbetet med behörighetsbedömningarna. Det är också en av framgångsfaktorerna, konstaterar Jonas Johannesson. Han tror att modellen som de använder kan fungera även i andra kommuner.

Fördelarna är många.

– Vi vet att vi gjorde en del fel förr när vi tittade blint på meriter. En del blev antagna trots att de saknade förutsättningar och omvänt blev en del inte antagna enbart för att de saknade formella meriter, säger han.

– Om man stirrar sig blind på papper så blir det ofta inte rätt. Det behövs en pedagogisk utredning för att vi ska kunna se elevens möjlighet att ta till sig utbildningen.

Text och foto: Jakob Hydén

Tips till andra kommuner

• Inled förändringsarbetet på en utbildning där lärarna är intresserade av att utveckla metodiken. Använd den utbildningen som en förebild.
• Låt förändringsarbetet ta tid och ha en dialog med alla medarbetare om varför detta är viktigt. Låt inte förändringen bli ett direktiv uppifrån.
• Se till att det finns en samsyn i hela organisationen, att alla tycker att det är viktigt. Engagera den administrativa personalen tidigt, det blir en stor omställning för dem.
• Arbeta förebyggande. Var noga med information till de sökande eleverna om den pedagogiska utredningen och vad utbildningen innehåller och kräver.
• Var noggranna med att identifiera vilka förutsättningar som krävs för varje utbildning. Omforma dem till konkreta förmågor som enkelt kan testas på dem som söker utbildningen.