Det personliga mötet – viktigt när förutsättningar ska bedömas

I Lund har man utvecklat en egen modell för att bedöma behörighet på komvux som anpassad utbildning. Här är det personliga mötet med strukturerade frågor en nyckel – liksom den täta samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare.

Tidigare var behörighetsbedömningen något som lärarna i hög grad skötte på egen hand. Men för några år sedan bestämde sig personal och ledning för att strukturera arbetet.

– Tidigare var det en helt annan process än idag och jag tror att vi alla successivt kände att det inte var hållbart. Det var otydligt och inte tillräckligt, säger Anya Pålsson, studie- och yrkesvägledare på komvux.

En stor förändring var att hon i egenskap av studie- och yrkesvägledare gjordes mer delaktig i processen att bedöma de sökandes behörighet. Idag arbetar hon tätt ihop med lärarna på Lärvux.

Lokalt framtagen frågemall

Ett tydligt exempel på samarbetet är det inledande samtal som alla sökande kallas till, där alltid både studie- och yrkesvägledare och en lärare deltar. I samtalet arbetar teamet med en lokalt framtagen frågemall som fångar upp mål och syfte med studierna, personens bakgrund och tidigare studier. Man gör också en kartläggning av bland annat språklig och matematisk förmåga.

– Syftet med samtalet är framför allt att vi ska kunna erbjuda de sökande studier på rätt kurs och rätt nivå. Det är det som är vår stora utmaning. Men vi behöver också veta att de är motiverade, det är inte ovanligt med avhopp, säger Anya Pålsson.

Bedömningen blir heltäckande

Med hjälp av mallen säkerställer man att bedömningen blir heltäckande och att det finns en likabehandling. Det händer att de sökande ifrågasätter varför de behöver svara på alla dessa frågor – mötet varar mellan 45 och 60 minuter – men tiden är välinvesterad, säger läraren Louise Finck.

– Samtalet och frågorna är ledtrådar som vi använder för att sätta ihop en helhetsbild. Det blir vårt underlag för bedömningen.

Mötet, som sker på plats i Lärvux lokaler i östra delarna av Lund, är också ett sätt att skapa en första kontakt och en chans för den sökande att lära känna både miljön och personalen. Ett tungt vägande skäl även det.

"Den sökande ska själv föra sin talan"

– Eleverna har ofta en idé om vad de vill läsa, något som verkar intressant eller något som en kompis har läst. Däremot har de oftast bara vaga uppfattningar om vilken nivå som är lämplig, säger Louise Finck.

Förutom den sökande, en lärare och studie- och yrkesvägledaren är i de flesta fall en kontaktperson, förälder eller annan närstående med på mötet. En viktig princip är dock att det är den sökande som själv ska föra sin talan.

– Det är en vuxen människa som ska fatta sitt eget beslut. Det trycker vi hårt på, att de ska få bestämma över sina egna liv. Omgivningen vill ofta ens väl och ens bästa, men i slutänden är det alltid elevens egen vilja som är det viktiga, säger Louise Finck.

"Vi vill lära känna individen"

Under samtalet pratar man om alltifrån tidigare skolgång och jobb till önskemål och syfte med studierna, men även mer personliga ämnen tas upp.

– Vi brukar börja med att fråga vad de gör om dagarna. Om de går på daglig verksamhet, har några fritidsintressen och var de befinner sig socialt. Vi vill lära känna individen, säger Louise Finck.

Samtalet, tillsammans med dokumentation om den sökandens tidigare studier, utgör grunden för den behörighetsbedömning som sedan görs. Resultaten från bedömningen sammanställs och utvärderas av studie- och yrkesvägledare och lärare tillsammans.

I enstaka fall behövs även en djupare utredning om en sökande tillhör rätt målgrupp eller ej. Efter påbörjade studier fattas i undantagsfall beslut om att eleven ska byta nivå.

Modellen ger samsyn

Biträdande rektor Camilla Ekberg menar att modellen som man arbetar efter i Lund handlar om att skapa struktur, men också om att säkerställa att det finns en samsyn kring rutiner och att alla ska ”tala ett gemensamt språk”.

– Vi har en målgrupp där det inte alltid finns så mycket dokumentation att gå på. Då blir mötet och vår bedömning ett viktigt verktyg för att se till att eleverna hamnar på rätt kurs och rätt nivå. Det är så klart jätteviktigt för eleven, men även för oss.

Modellen i Lund har vuxit fram successivt och svarat mot ett reellt behov. Det är en av anledningarna till att den fungerar, menar Camilla Ekberg som också anser att det fysiska mötet är en nyckel till framgång.

Samarbetet mellan professionerna en framgångsfaktor

– Jag tror det skapar en trygghet att eleven får möta läraren och studie- och yrkesvägledaren och lära känna dem och samtidigt få bekanta sig med miljön. Utan det fysiska mötet tror jag inte att det hade fungerat.

En annan tydlig framgångsfaktor är samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare, menar Anya Pålsson. De båda professionerna kompletterar varandra med sina olika kompetenser.

– Det är en ganska enkel modell, men den fungerar väldigt väl. Det är skönt att vi är två professioner som kan jobba parallellt och göra bedömningarna gemensamt.

Text och foto: Jakob Hydén