Från språkkrav till bedömning av förutsättningar

Komvux i Sundsvall har förändrat sin behörighetsbedömning i grunden. Förr utgick man uteslutande från språkkrav, nu gör man en bred bedömning av den sökandes förutsättningar. Men förändringsarbetet har inte varit utan utmaningar.
– Vi återvänder hela tiden till grundfrågan: Vem är vi här för? Det är motivationen för hela förändringen, säger rektor Jennie Sjögren.

Ett beslut i Skolväsendets överklagandenämnd 2021 blev startskottet för förändringsarbetet. Men redan innan dess hade rektorerna Jennie Sjögren och Annette Hultén diskuterat hur man arbetade med behörighetsbedömningar. De var överens om att rutinerna behövde förändras och att bedömningarna behövde bli mer flexibla.

– Annette hade arbetat några år som rektor för yrkesutbildningar i egen regi och jag var ny i arbetet som ansvarig för intagning. Vi började ifrågasätta gamla mönster och rutiner, framför allt att vi hade krav på svenska som andraspråk på grundläggande nivå för att anses behörig till en yrkesutbildning. Beslutet i överklagandenämnden blev ett uppvaknande, det satte fart på arbetet, säger Jennie Sjögren.

Utvecklades till ett detektivarbete

Överklagandenämnden menade att antagningsenheten inte hade använt ett tillräckligt brett underlag i sina bedömningar av behörighet, men någon egentlig vägledning gick inte att utläsa av beslutet.

Den kunskapen fick de i stället samla ihop på egen hand. Det utvecklades till något av ett detektivarbete som slutligen landade i en slutsats: för att bedöma förutsättningar för studier behöver man titta på utbildningsbakgrund, studievana, yrkeserfarenhet och motivation.

Omställningen var dock inte enkel. Det handlade om att förändra arbetssättet i grunden och det berörde hela personalstyrkan. Tidigt bestämde man sig också för att involvera alla yrkeskategorier – studie- och yrkesvägledarna, yrkeslärarna och de andra lärarna – i förändringsarbetet och man lade mycket tid på att få med alla professioners perspektiv och kunskap i processen.

Mer komplex process

– Det fanns en oro i organisationen eftersom man upplevde att vi gick från en tydlig och ganska enkel process till något mycket mer komplext. Man vill gärna ha de där boxarna att kryssa i, utan dem var man rädd för att bedömningarna inte skulle bli rättssäkra. Det är svårare att göra en formativ än en summativ bedömning, men bedömning kan aldrig vara fyrkantig, det är något man måste klara av, säger Jennie Sjögren.

En avgörande komponent i förändringsarbetet har varit att hitta rätt motivation.

– Vi försöker ofta påminna våra medarbetare om vem vi finns här för: de som står längst från arbetsmarknaden, de som har lägst utbildning. Vårt uppdrag är ju att fler ska komma ut i samhället och bli anställningsbara, säger Jennie Sjögren.

– Sorteringshatten finns inte för att sätta stopp utan för att sortera in rätt. Och vi erbjuder flera olika utbildningsformer inom våra yrkesområden, säger Annette Hultén.

Egenutvecklad e-tjänst

Idag sker en inledande kartläggning redan i samband med ansökan. En bedömning av förutsättningar görs i de fall då den sökande inte har tydliga betyg och redan initialt bedöms klara studierna. Det är någon av studie- och yrkesvägledarna som gör bedömningen av förutsättningar och det är Jennie Sjögren som fattar det formella beslutet om mottagande.

För att kartlägga om validering kan vara aktuellt görs en kartläggning av den sökandes yrkeskunnande. Den görs av yrkeslärarna via en egenutvecklad e-tjänst. Det finns en organisation för kompletterande utbildning som kan erbjudas de sökande.

Vinsterna är många

Inledningsvis var den nya metoden betydligt mer resurskrävande, men i takt med att rutiner och metodik har satt sig har arbetsbördan återgått till mer normala nivåer. Arbetssättet ställer nya och högre krav på de anställda, men vinsterna är många.

Den tydligaste är att fler elever kan placeras på rätt utbildningsform, vilket leder till att fler får en chans att utbilda sig och komma ut i arbetslivet. På sju år har antalet utbildningsplatser inom yrkesutbildningarna i egen regi i Sundsvall nästan fördubblats.

– För eleverna är det också positivt eftersom det medför en stress om man antas till fel undervisningsform. Förr tappade en del motivation att söka igen när de hade fått avslag. Idag kan vi slussa dem vidare och hitta rätt plats och rätt utbildning till dem, säger Annette Hultén.

Utifrån individens behov

Både Jennie Sjögren och Annette Hultén upplever att bedömningarna idag är mer träffsäkra och rättvisa och att de har kommit ”närmare grunduppdraget”.

– Att bara bedöma språkkunskaper och sedan slå fast att någon saknar förutsättningar, det är ett trubbigt sätt att jobba och det kan bli fel. Vi vägleder mycket mer idag. Det blir mer nyanserat utifrån individens behov och förutsättningar, säger Jennie Sjögren.

Kompletterande utbildning efter validering inom barn och fritid är ett bra exempel. Förr var det ett krav att den sökande skulle ha läst svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt ha minst två års yrkeserfarenhet för att vara behörig, säger Jennie Sjögren.

– Idag tittar vi på förutsättningar, det vill säga att vi gör en form av kartläggning, och då kan vi se vilken utbildningsform som faktiskt passar. Det är så mycket bättre än att bara säga åt dem som inte uppfyller kraven att de tyvärr inte får gå.

Text och foto: Jakob Hydén

Tips till andra kommuner

• Våga utmana den egna organisation och era arbetssätt. Gå från betygsbedömning och börja arbeta med inledande kartläggning.
• Följ principen ”hellre fria än fälla”, men kom ihåg att rätt förutsättningar inte handlar om att säga ja till allt.
• Skapa motivation genom att involvera alla yrkeskategorier i förändringsarbetet.
• Håll fokus på dem ni arbetar för – och på det som är bäst för era elever och kommunmedborgare.
• Jämför det ni gör och det ni ska göra enligt lagen. Våga göra en professionell bedömning av den sökandes förutsättningar.