Aktuella regeländringar
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
1 juli 2025
Inför införandet av Gy25 finns omfattande regeländringar som berör utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 inom skolformerna gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux. Ändringarna kopplade till Gy25 kan beröra en, två eller alla tre av dessa skolformer.
Samtidigt ska även andra regeländringar börja tillämpas från och med den 1 juli 2025, både i obligatoriska och frivilliga skolformer.
Innehållet under rubriken "1 juli 2025" är sorterat utifrån den skolform/de skolformer som berörs av respektive regeländring, oavsett om det gäller en ändring som är specifikt kopplad till Gy25 eller en annan ändring.
Hela skolväsendet
Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte
Riksdagen har beslutat att bestämmelser om brottsförebyggande säkerhetsarbete ska föras in som ett nytt kapitel i skollagen.
Det nya regelverket gäller för hela skolväsendet, om inte något annat särskilt anges i respektive bestämmelse, och syftar till att barn, elever och personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska vid tillämpningen av kapitlet jämställas med en skolenhet.
Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan och bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap för att kunna hantera allvarliga våldssituationer och hot om sådana situationer. Uppgifter som rör en sådan beredskapsplan eller sådant löpande säkerhetsarbete skyddas av sekretess, enligt en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Huvudmannen ska också, enligt de nya bestämmelserna i skollagen, se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår.
I de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux får rektorn besluta att väskor eller andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott, eller för att upprätthålla säkerheten. En sådan undersökning får bara utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Ett beslut om undersökning kan avse ett obestämt antal elever eller enskilda elever. Om undersökningen avser ett obestämt antal elever får rektorn inte uppdra åt någon annan att fatta beslutet. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller av personer som rektorn särskilt har utsett för denna uppgift. När det gäller undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål får rektorn uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta om och utföra sådana undersökningar.
För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet är det huvudmannen som, under ovan nämnda förutsättningar, får besluta om undersökningar som avser ett obestämt antal elever och utse personer som ska utföra sådana undersökningar. Huvudmannen får uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta om och utföra sådana undersökningar som avser enskilda elevers väskor och andra föremål.
Föremål som påträffas vid en sådan undersökning av elevers väskor eller andra föremål får omhändertas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Ett omhändertaget föremål ska som huvudregel återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven.
Ett utförande av en undersökning av elevers väskor eller andra föremål och ett omhändertagande av ett föremål i samband med en sådan undersökning ska dokumenteras. Om omhändertagandet sker under lektionstid och föremålet lämnas tillbaka till eleven vid lektionens slut behöver omhändertagandet dock inte dokumenteras.
Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev som rektorn ansvarar för ska rektorn göra en polisanmälan, om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i någon av de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten att polisanmäla brott för den personal som huvudmannen utser.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2025.
Mer information om de nya bestämmelserna samt stöd för planering och genomförande av det brottsförebyggande säkerhetsarbetet kommer att tas fram av Skolverket och publiceras i samband med att bestämmelserna börjar gälla.
Lag (2025:625) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2025:626) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Proposition 2024/25:160 Skolor mot brott, Regeringens webbplats
Förskola
Ändringar i förskolans läroplan
Regeringen har beslutat om ändringar i förskolans läroplan. Ändringarna innebär bland annat att det inte längre finns krav på att digitala verktyg ska användas i förskolan. Utbildningen ska stimulera barnens intresse för, och kunskaper om, natur, samhälle och teknik, men det tidigare kravet på att utbildningen ska ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens har tagits bort. För barn i åldern under 2 år bör endast analoga lärverktyg användas. För barn i övriga åldrar bör eventuell användning av andra lärverktyg än analoga ske med stor restriktivitet.
Det har även förts in skrivningar i läroplanen som ännu mer än tidigare betonar vikten av att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Andra exempel på ändringar är förstärkt fokus på rörelse, och förstärkt fokus på att förskolan ska stimulera barnens språkutveckling och intresse för litteratur och läsning.
Ändringarna gäller från den 1 juli 2025.
Förordning (SKOLFS 2025:23) om ändring i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan
Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stärkt tillgång till skolbibliotek
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek.
Lagändringarna innebär att skolbibliotek definieras som en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.
Elever i förskoleklassen, grundskola, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas
- på en annan av huvudmannens skolenheter,
- på kommunens folkbibliotek, om det är fråga om en kommunal huvudman, eller
- genom att överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek.
Skolbibliotek ska verka för de ändamål som anges i 2 § bibliotekslagen (2013:801), och främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet.
Varje huvudman ska ha en biblioteksplan som bland annat ska precisera hur ändamålen med skolbiblioteket ska uppnås. Om huvudmannen tillhandahåller skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet på en annan plats än på den egna skolenheten ska även de särskilda skälen för detta anges.
Lagändringarna innebär även att krav ska ställas på att skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.
Lag (2024:1072) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2024:1073) om ändring i bibliotekslagen (2013:801)
Grundskola
Riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om en ny förordning som innebär att riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildningar kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän för grundskola och ska inriktas mot något eller några av följande grundskoleämnen:
- engelska
- matematik
- moderna språk
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik eller kemi
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
- svenska
- teckenspråk
- teknik
En spetsutbildning får även innehålla undervisning i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I sådana fall ska rektorn för spetsutbildningen besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven har anmält önskemål om det och rektorn bedömer att eleven har goda förutsättningar att klara studierna.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning ska krav ställas på att den sökandes kunskapsnivå i det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot är väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6 vid antagning till årskurs 7 och annars i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 med hänsyn till den sökandes ålder. Tester och prov för att bedöma sökandes kunskaper och färdigheter i ämnet ska utgöra villkor för antagning och grund för urval. Testerna och proven ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som krävs.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- huvudmannen ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för spetsutbildningen
- spetsutbildningen i fråga bedömas bidra till syftet med utbildningen, det vill säga ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
- utbildningen vara av god kvalitet, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven som nämns ovan.
För enskilda huvudmän som ska anordna undervisning i gymnasieämnen måste också förutsättningarna i 10 kapitlet 23 § h skollagen vara uppfyllda.
I den nya förordningen finns också regler om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildningar i högstadiet i grundskolan. Även kraven för att beviljas statsbidrag skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
Den nya förordningen träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2027.
Sameskola
Krav för behörighet att undervisa i ämnet samiska i sameskolan införs i behörighetsförordningen
Regeringen har beslutat om en ändring i behörighetsförordningen som reglerar vad som krävs för att en lärare ska vara behörig att undervisa i ämnet samiska i sameskolan.
En lärare som är behörig att undervisa i sameskolan ska vara behörig att undervisa i samiska i samma skolform om läraren har fullgjort minst 30 högskolepoäng i ämnet samiska. Läraren ska endast vara behörig att undervisa i ämnet samiska i de årskurser som motsvarar de årskurser i grundskolan som lärarens utbildning i övrigt ger behörighet att undervisa i.
Enligt övergångsbestämmelserna ska vissa lärare i sameskolan även kunna bli behöriga i ämnet samiska utifrån lång undervisningserfarenhet.
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2025.
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Ämnesbetyg ersätter kursbetyg
Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25). Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2022, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har, med anledning av Gy25, beslutat om ändringar i gymnasieförordningen, förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt förordningen om vuxenutbildning. Förordningsändringarna gäller bland annat hur betyg ska registreras och betygsdokument utformas. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. I betygsdokument som utfärdas efter avslutad utbildning, till exempel examensbevis, ska alla betyg som eleven har fått framgå utom de som har ersatts av ett annat betyg. Det gäller i samtliga skolformer där ämnesbetyg införs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket har beslutat om ändringar i de föreskrifter som reglerar hur betygskatalog och dokumentation efter utbildning ska utformas. Det gäller till exempel utformningen av examensbevis, studiebevis och intyg. En ny föreskrift har också beslutats som reglerar innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser (så kallad blandexamen). Föreskriften reglerar vilka kurser enligt ämnesplaner som får ersätta de nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som krävs för att kunna utfärda en gymnasieexamen. Föreskrifterna har publicerats i Skolverkets författningssamling och träder i kraft den 1 juli 2025.
Regeringen har även beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket har beslutat om de ämnesplaner för Gy25 som inte gäller gymnasiegemensamma ämnen. De nya ämnesplanerna har publicerats i Skolverkets författningssamling och träder i kraft den 1 juli 2025.
Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2022:1317) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2022:1319) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Förordning (SKOLFS 2023:130) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena
Ändringar i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare med anledning av Gy25
Till följd av Gy25 och att all gymnasial utbildning blir ämnesutformad har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Ändringarna reglerar bland annat hur en lärare får behörighet i de nya ämnen som införs. Ändringarna i behörighetsförordningen träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om undervisning av elever vars utbildning påbörjas efter den 30 juni 2025.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Ändringar i examensmål och programmål samt nya programstrukturer för de nationella programmen
Inom ramen för Gy25 görs ändringar i de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har beslutat om ändringar i examensmålen för de flesta nationella program i gymnasieskolan samt ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket har också beslutat om nya programstrukturer för gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans nationella program. De föreskrifterna, som finns publicerade i Skolverkets författningssamling, träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Ändringar avseende i vilka ämnen fjärrundervisning får användas
I gymnasieförordningen, förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt Skolverkets föreskrifter regleras i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas. Med anledning av Gy25 har ändringar beslutats som innebär att det nu anges i vilka ämnen enligt det ämnesutformade systemet som fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Ändringarna i gymnasieförordningen samt förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning trädde i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Skolverket har på motsvarande sätt beslutat om ändringar i Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om fjärrundervisning. Dessa ändringar reglerar i vilka andra ämnen, och vilka nivåer i dessa ämnen, som fjärrundervisning får användas, utöver de ämnen som anges i gymnasieförordningen samt förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Ändringarna i Skolverkets föreskrifter börjar gälla den 1 juli 2025. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Definitioner av moderna språk samt modersmålsämne införs i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning som innebär att det införs reglerade definitioner av begreppen moderna språk samt modersmålsämne i gymnasieskolan.
Med moderna språk avses i dessa förordningar: ”språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk”.
Med modersmålsämne avses ”ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen”.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning respektive vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Ämnet specialidrott delas upp i de två ämnena specialidrott samt tränings- och tävlingslära
Dagens ämne specialidrott delas i två ämnen: specialidrott samt tränings- och tävlingslära. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Med anledning av att ämnet specialidrott delas har regeringen också beslutat om ändringar i gymnasieförordningens bestämmelser om riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som innebär att utbildningar där dessa två nya ämnen ingår får vara riksidrottsgymnasier, alternativt godkännas som nationella idrottsutbildningar, förutsatt att även övriga villkor för sådana utbildningar är uppfyllda.
Ämnesplanerna för specialidrott och tränings- och tävlingslära ska bara få tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng. Samma poängfördelning gäller för gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.
Regeringen har också beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som reglerar att utbildning i tränings- och tävlingslära eller i specialidrott inte får bedrivas inom den skolformen. Samma sak gäller redan idag för det nuvarande ämnet specialidrott.
Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:212) om ämnesplan för ämnet specialidrott i gymnasieskolan
Gymnasieskola och komvux
Ämnet matematik delas upp i fem ämnen
Med anledning av Gy25 har ämnet matematik delats upp i fem ämnen:
- matematik
- matematik – fortsättning
- matematik – fördjupning
- matematik – specialisering B
- matematik – specialisering C
Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg. Detta då de nya reglerna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter de betyg som en elev fått på lägre nivåer i samma ämne. Två nya ämnen, matematik spets A och matematik spets B, har även beslutats om, som bara får anordnas inom av Skolverket beviljad riksrekryterande spetsutbildning i matematik.
Vidare har regeringen beslutat om ändrade bestämmelser i gymnasieförordningen om användningen av nationella prov i ämnet matematik respektive ämnet matematik – fortsättning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den nya förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, där bland annat ämnet matematik ingår, finns publicerad i Skolverkets författningssamling. Detsamma gäller ämnesplanerna för de övriga matematikämnena. Ämnesplanerna ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Delningen av matematikämnet medför även förändringar i poängplanerna för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt i programstrukturen för ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi i gymnasieskolan.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (SKOLFS 2023:130) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena
Skolverkets författningssamling, SKOLFS
Gymnasial spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att den tidigare försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning avslutas, och att riksrekryterande spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildning i gymnasieskolan kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän inom ramen för ett högskoleförberedande program och ska inriktas mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska krav ställas på kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Kunskapsnivån ska vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. Ett prov ska användas för att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå. Hänsyn ska även tas till provet vid urval bland behöriga sökande.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen vara av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla de krav som nämns ovan.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Regeringen har också beslutat om nya regler om statsbidrag för sådana gymnasiala spetsutbildningar som nämns ovan. Även kraven för att beviljas statsbidrag för gymnasial spetsutbildning skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
En offentlig huvudman ansöker om att anordna riksrekryterande spetsutbildning hos Skolverket. Enskilda huvudmän ger in ansökan till Skolinspektionen. Ansökan ska göras senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. För utbildning som planeras starta höstterminen 2025 eller höstterminen 2026 ska en ansökan ha lämnats in senast det datum som respektive myndighet bestämmer.
Bestämmelserna om gymnasial spetsutbildning träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2028.
Förordningen som reglerar statsbidraget träder i kraft den 1 juli 2025.
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Vissa ändringar gällande förutsättningar för att anordna gymnasial estetisk spetsutbildning
Samtidigt som gymnasiala spetsutbildningar med inriktning mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen införs som en permanent del av skolväsendet görs även vissa ändringar och förtydliganden i gymnasieförordningen gällande de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet.
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas om samtliga av följande villkor är uppfyllda:
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen är av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning,
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 5 kap. 15 § respektive 16 § gymnasieförordningen, och
- det finns ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en reglering om att både efterfrågan hos ungdomar och arbetsmarknadens behov ska vägas in när en kommun, region eller enskild huvudman bestämmer vilka nationella program som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Detsamma gäller vid planering av utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola kommer det också krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.
Vidare ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Detta görs genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet.
Kommunen kan även erbjuda sådan gymnasieutbildning som anordnas av en annan kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 1 till skollagen som innebär att ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram införs i gymnasieskolan.
Samtidigt upphör hantverksprogrammet som nationellt program. Avsikten är dock att det även fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva hantverksutbildningar i andra former. Skolverket har godkänt utbildningar för design och sömnadsteknik, finsnickeri, florist, glashantverk och guldsmed som riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har beslutat om ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar att de nationella inriktningarna på det nya frisör- och stylistprogrammet är barberare, frisör samt hår- och makeupstylist. Inriktningarna får börja det första läsåret, vilket tidigare även gällt för Hantverksprogrammets inriktningar. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också beslutat om examensmål för frisör- och stylistprogrammet. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om programstruktur för frisör- och stylistprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Här hittar du de nya riksrekryterande utbildningarna med egna examensmål
Delning av ämnet matematik medför ändringar för naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi
Delningen av matematikämnet medför ändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt i programstrukturen för ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi i gymnasieskolan. I naturvetenskapsprogrammets och teknikprogrammets gymnasiegemensamma delar ingår idag matematik med 300 gymnasiepoäng. I ekonomiprogrammet ingår idag matematik med 200 gymnasiepoäng i den gymnasiegemensamma delen samt med 100 gymnasiepoäng i inriktningsdelen i inriktningen ekonomi. När matematikämnet delas kommer matematik att ingå med 200 gymnasiepoäng som gymnasiegemensamt ämne i samtliga dessa tre program, medan ämnet matematik – fortsättning läggs till som ett programgemensamt ämne med 100 gymnasiepoäng på naturvetenskapsprogrammet respektive teknikprogrammet, och som ett inriktningsämne med 100 gymnasiepoäng på ekonomiprogrammets ekonomiinriktning.
Ändringarna i poängplanen i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Ändringarna i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena, träder i kraft den 1 januari 2024 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Skolverkets föreskrifter om nya programstrukturer för naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt ekonomiprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Föreskrifterna om nya programstrukturer finns publicerade i Skolverkets författningssamling.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Naturkunskap införs på teknikprogrammet
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 2 till skollagen som innebär att 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs som gymnasiegemensamt ämne på teknikprogrammet. För att inte programmets omfattning ska bli för stor minskas samtidigt programmets karaktärsämnen med 50 gymnasiepoäng.
Lagändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om ny programstruktur för teknikprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800)
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:382) om ämnen och nivåer i ämnen för teknikprogrammet
Ändringar i behörighets- och urvalsreglerna för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år (för elever med betyg i nivåer i ämnen)
Skolverket har beslutat om ändringar i föreskrifterna om kompletterande behörighetskrav till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Föreskrifterna reglerar bland annat vilka nivåer i ämnen som de sökande måste ha godkänt betyg på för att uppfylla de kompletterande behörighetskraven. Ändringar har också beslutats i föreskrifterna om urval till vidareutbildningen, det vill säga de föreskrifter som bland annat reglerar vilka godkända nivåer i ämnen som ger företräde vid urval.
Ändringarna träder i kraft den 16 mars 2025 och ska tillämpas första gången vid antagning till vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Motsvarande föreskrifter som reglerar vilka kurser som en sökande ska ha godkänt betyg på för att uppfylla de kompletterande behörighetskraven respektive ges företräde vid urval till vidareutbildningen trädde i kraft den 15 mars 2025 och ska tillämpas första gången vid antagning till vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Anpassad gymnasieskola
Två nationella program byter namn
Riksdagen har beslutat om ändringar i bilaga 3 till skollagen som innebär att två nationella program i anpassade gymnasieskolan byter namn.
Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också, för bland annat dessa program, beslutat om ändringar i bilaga 2 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Vidare har regeringen även beslutat om ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrifter om programstrukturer för programmet för fastighet och byggnation och programmet för handel och service träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper i språket. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas nu alltså bort.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Komvux
Komvux får möjlighet att utfärda yrkesexamen med inriktning mot riksrekryterande utbildningar med egna examensmål
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som innebär att det blir möjligt att utfärda en yrkesexamen inom komvux mot en sådan riksrekryterande utbildning med eget examensmål som avses i 5 kapitlet 13 § andra stycket gymnasieförordningen.
Sedan tidigare gäller att en gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom komvux, utöver betyg på de kurser som specificeras i bestämmelsen om examen, även ska innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. Genom den ändring som nu införs kan betygen om sammanlagt högst 1800 gymnasiepoäng även till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Nya kursplaner för komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå
Skolverket har beslutat om ändringar i föreskrifterna om kursplaner för komvux på grundläggande nivå och kursplaner för komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Ändringarna för komvux på grundläggande nivå omfattar alla kursplaner förutom kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk.
Ändringarna för komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå omfattar alla kursplaner förutom kursplanerna i svenska, svenska som andraspråk och språk och kommunikation.
Syftet med revideringen är att säkerställa att styrdokumenten i högre grad blir relevanta, begripliga och kända i relation till de förändrade målen i skollagen och läroplanen. Samtidigt blir innehållet mer relevant för eleverna.
Ett vidare syfte är att säkerställa balansen mellan likvärdighet, flexibilitet och individanpassning.
Ändringarna träder i kraft den 1 april 2025 och tillämpas första gången i fråga om utbildning i kurser och delkurser som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket reviderar kursplaner i tre skolformsdelar inom komvux
1 augusti 2025
Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux
Tillägg i läroplanerna om respekt för att följa samhällets lagar och regler
Riksdagen har tidigare beslutat om nya bestämmelser i skollagen som syftar till att säkerställa en trygg och säker utbildnings- och arbetsmiljö för alla barn, elever och personal. Dessa bestämmelser gäller från den 1 juli 2025.
Kopplat till detta har regeringen beslutat om ändringar i läroplanerna. Ändringarna innebär att det görs ett tillägg i samtliga läroplaner som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att lagar och andra föreskrifter i samhället ska följas.
Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2025.
Förordning (SKOLFS 2025:354) om ändring i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan
Nytt kapitel i skollagen om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte
Höstterminen 2025
Anpassad grundskola
Ändringar gällande undervisning i samiska som modersmål i anpassad grundskola
Regeringen har beslutat om en ändring i skolförordningen gällande undervisning i ämnet samiska som modersmål.
Idag gäller att de elever som ska läsa samiska som modersmål i anpassade grundskolan undervisas utifrån den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan, det vill säga samma kursplan som gäller för undervisning i samiska som modersmål i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordningsändringen innebär att detta inte längre ska gälla i anpassade grundskolan.
Skolverket avser att ta fram en ny kursplan för modersmål i samiska som ska användas i anpassade grundskolan.
Ändringen i skolförordningen träder i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas första gången på utbildning som bedrivs från och med höstterminen 2025.
Förordning (2011:185) om ändring i skolförordningen (2011:185)
1 september 2025
Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
Riksdagen har beslutat om nya bestämmelser i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras också till viss del.
Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:
- en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
- ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer och även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer. Insatser för rektorer inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får även erbjudas till ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som av rektorn har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.
Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Regeringen har beslutat om en ny förordning som närmare reglerar innehållet i professionsprogrammet.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och i huvudsak bestå av individuella kompetensutvecklingsinsatser. I skollagen regleras vilka grupper som omfattas av den nationella strukturen för kompetensutveckling. I förordningen preciseras att insatserna för lärare och förskollärare riktar sig till lärare och förskollärare med behörighetsgivande examen som är yrkesverksamma som lärare eller förskollärare. Lärare och förskollärare utan behörighetsgivande examen kan dock omfattas av vissa kompetensutvecklingsinsatser.
Det nationella meriteringssystemet för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare omfattar fyra meriteringsnivåer med olika villkor för meritering. För att beviljas en meriteringsnivå krävs till exempel yrkeserfarenhet, meriterande utbildning och i vissa fall examen på avancerad eller forskarnivå. För alla meriteringsnivåer krävs att den sökande är yrkesverksam på minst halvtid som lärare eller förskollärare inom skolväsendet.
Med meriterande utbildning avses utbildning på grundnivå eller avancerad nivå som omfattar ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier, studier inom det förskolepedagogiska området, kognitionsvetenskap, specialpedagogik eller ledarskap. Utbildningen ska ha relevans för undervisning inom skolväsendet för att anses vara meriterande utbildning. Skolverket får meddela närmare föreskrifter om vilken utbildning som ska anses vara meriterande.
För den som senast den 1 september 2029 har varit yrkesverksam som lärare eller förskollärare inom skolväsendet i minst tolv år efter sin behörighetsgivande examen gäller lägre krav för meriteringsnivå 1.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025.
Lag (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2024:1074) om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2025:280) om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
1 juli 2026
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla
Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängdes med tre år i juni 2023. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026.
1 januari 2028
Förskola och pedagogisk omsorg
Överlämning av uppgifter vid övergång till grundskola eller någon motsvarande skolform
Riksdagen har beslutat om att förskoleklassen från och med hösten 2028 ska ersättas med en ny årskurs 1. Det innebär att grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs.
Ändringarna i skollagen innebär bland annat att det införs ett nytt första stycke i bestämmelsen i 3 kapitlet 12 j § om överlämning av uppgifter vid övergångar. Där anges att inför eller i samband med att ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg övergår till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar överlämna sådana uppgifter om barnet till den mottagande skolenhet som behövs för att underlätta skolgången för barnet.
Dessa ändringar träder i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027.
1 juli 2028
Grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola
Tioårig grundskola
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2024/25:143 En tioårig grundskola. Även andra lagändringar och förordningsändringar kommer att ske i samband med ändringarna i skollagen.
Beslutet innebär att Sverige från och med hösten 2028 kommer att ha en tioårig grundskola där förskoleklassen ersätts med en ny årskurs 1 och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs. Det innebär att anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan blir elvaårig och sameskolan blir sjuårig.
Lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utvidgas alltså med ett år, och den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar per skolform. De regelverk som gäller för de olika skolformerna i övrigt gäller även för den nya första årskursen, även om utbildningen bör vara anpassad efter bland annat elevernas ålder.
Av övergångsbestämmelser till ändringarna i skollagen framgår bland annat att en elev som har gått i förskoleklassen läsåret 2027/28 ska börja direkt i årskurs 2 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan. En elev som i någon av dessa skolformer höstterminen 2028 skulle ha börjat i årskurs 2 eller i en högre årskurs ska i stället börja i en årskurs som överstiger den årskursen med ett år. Detta gäller dock inte om något annat beslutas i fråga om vilken årskurs eleven ska gå med stöd av bestämmelser i skollagen eller anslutande föreskrifter.
Ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 juli 2026 och ska i huvudsak tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Utöver ovan nämnda övergångsbestämmelser finns även ytterligare ett antal övergångsbestämmelser till lagändringarna.
Lag (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2025:730) om ändring i skollagen (2010:800)
Regeländringar som rör statsbidrag
Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.
Senast uppdaterad 30 juni 2025.