För dig som administratör eller systemleverantör i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Här hittar du information och stöd som du kan använda i samband med införandet av Gy25 som särskilt berör gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan.
Ämnesplaner och program i Gy25
Här hittar du examensmål, programmål, ämnesplaner och programstrukturer.
Gymnasieskolan
Sök efter ämnesplaner för gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och examensmål 2025
Anpassade gymnasieskolan
Sök efter ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och programmål för anpassade gymnasieskolan 2025
Gymnasieexamen
För en examen från ett högskoleförberedande program ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 3 och alternativt svenska som andraspråk, nivå 3, engelska, nivå 2, matematik, nivå 1b eller 1c samt ett godkänt gymnasiearbete.
För en examen från ett yrkesprogram ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 1, eller svenska som andraspråk, nivå 1, engelska, nivå 1 och matematik, nivå 1a. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.
Grundläggande och särskild behörighet till universitet eller högskola
Det här behövs för att få grundläggande behörighet till högskolan:
- En examen om minst 2 250 poäng (se ovan under Gymnasieexamen).
- Godkänt betyg (lägst E) i ämnet svenska 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 3 och i engelska, nivå 2 samt matematik, nivå 1a, b eller c.
Det är Universitets och högskolerådet (UHR) som ansvarar för föreskrifterna där grundläggande och särskild behörighet regleras. Skolverket har ett nära samarbete med UHR i dessa frågor.
Särskild behörighet för Yrkeshögskolan och Gy25
Särskild behörighet till olika utbildningar inom yrkeshögskolan tar respektive utbildningsanordnare fram. De kommer att behöva ange både kurser och ämnen som behörighetskrav eftersom sökande kan komma från olika tidsperioder i utbildningssystemet.
Beräkning av meritvärde
Uträkning av meritvärdet utgår från samma principer som idag. Varje ämnes totala poängomfattning multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas det med antalet poäng som eleven har i sin examen.
Detsamma gäller en så kallad blandexamen, innehållandes både ämnes- och kursbetyg. Varje betyg omfattar ett visst antal poäng som sedan multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas den summan med antalet poäng som examen omfattar.
När det gäller betyget F så är det beroende av på vilken nivå betyget F är satt:
- Till exempel ett ämne med betyget F på nivå 3 i svenska, men där det finns ett E i nivå 1 och 2. Där kommer man att få räkna E på 200 poäng och F på 100 poäng i sitt genomsnittliga betyg.
- Om betyget F i stället finns på nivå 2 men nivå 3 ger ett E, då blir det 300 poäng med betyget E.
- Om ämnet endast innehåller en nivå om till exempel 100 poäng och betyget blir F på den enda nivån då blir det 100 poäng F som ska räknas in i det genomsnittliga betyget.
Det är UHR som på regeringens uppdrag ansvarar för beräkningen av meritvärde samt vilka ämnesnivåer som ger meritpoäng. Det regleras i bilaga 3 i högskoleförordningen.
Utformning av betygsdokument
Föreskrifter som rör utformningen av betygsdokumenten som berör gymnasieskolan är nu beslutade och publicerade. De dokument som berörs är:
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan SKOLFS 2011:145 (ändringsförfattning SKOLFS 2024:677).
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av gymnasieintyg efter introduktionsprogram i gymnasieskolan SKOLFS 2011:147 (ändringsförfattning SKOLFS 2024:679).
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av studiebevis efter nationella program i gymnasieskolan SKOLFS 2011:148 (ändringsförfattning SKOLFS 2024:680).
- Skolverkets föreskrifter om innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser SKOLFS 2025:22. Se exempel på utformning av examensbevis.
Exempel på examensbevis i gymnasieskolan Pdf, 112 kB.
Exempel på blandbetyg i gymnasieskolan Pdf, 113 kB.
Examen som innehåller både kurs- och ämnesbetyg
- Skolverkets föreskrifter om innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser SKOLFS 2025:22.
Nivåkoder och studievägskoder
Förklaring till Skolverkets koder för både nivåkoder och studievägskoder hittar du på sidan "Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning".
Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning
Nivåkoderna kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner (Syllabus)
Studievägskoder kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
Nyhet gällande studievägskoder för introduktionsprogram
I samband med att nya studievägskoder skapas inför Gy25 har Skolverket utvecklat studievägskoderna för gymnasieskolans introduktionsprogram utifrån skollagen 17 kap 3§. Blivande elever ska redan när han eller hon söker till ett introduktionsprogram veta vad utbildningen syftar mot. Informationen om syfte med utbildningen som skolan erbjuder ska framgå i den plan för utbildning som huvudmannen ansvarar för.
Informationsmaterial om Gy25
Film: Så blir gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux 2025, Gy25 (tid: 2.50 min)
Ta del av vår korta film som enkelt beskriver Gy25 och modellen för ämnesbetyg. Filmen svarar bland annat på frågor om hur förändringarna kommer att bli för elever i de berörda skolformerna, hur det påverkar lärarnas arbete och vad rektorer behöver tänka på vid införandet av Gy25.
Senast uppdaterad 14 maj 2025.