Så här arbetar Skolverket med nya läroplaner och tioårig grundskola
Här beskriver vi hur vi arbetar när vi tar fram de nya kursplanerna, hur vi hämtar in synpunkter och hur vi arbetar med att förankra kursplanerna i vetenskap och beprövad erfarenhet.
På uppdrag av regeringen arbetar Skolverket med att förbereda för en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läro- och kursplaner. Under arbetets gång är vi öppna och ger möjlighet för både forskare, de som arbetar inom skolan och andra intressegrupper att föra fram sina synpunkter om de nya kursplanerna.
Skolverkets roll – att göra avvägningar och väga samman kunskap
När nya kursplaner tas fram finns det frågor där vetenskapen kan ge tydlig vägledning – men också frågor som inte kan lösas enbart genom att luta sig på vetenskap. Exempel på sådana frågor är:
- Vad hinns med inom den undervisningstid som anges av de timplaner som beslutas inom uppdraget tioårig grundskola?
- Hur detaljerade behöver kursplanerna vara för att ge tillräckligt stöd för god undervisning, samtidigt som lärares utrymme att anpassa planeringen efter elevgruppens förutsättningar bevaras?
Att ta fram kursplaner innebär i hög grad att väga samman olika kunskaper och perspektiv. Skolverkets roll är att inhämta och värdera dessa underlag och göra de avvägningar som behövs inom regeringsuppdragets ramar.
Vetenskaplighet i arbetet
Flertalet forskningsområden är relevanta för framtagande av nya läro- och kursplaner för grundskolan. För att skapa en bred vetenskaplig förankring samverkar Skolverket med forskare inom områden såsom utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik, psykologi, pedagogik, utbildningssociologi, lingvistik, kognitionsvetenskap med mera. Som en del i förarbetet har Skolverket anlitat forskare vid lärosäten för att ta fram så kallade ämnesspecifika instruktioner som utgångspunkter för kursplanearbetet.
Experter från Läroplansutredningen
En viktig del i vårt arbete med nya läroplaner är att vi involverar och tar stöd av de experter som var förordnade av regeringen i Läroplansutredningen (U 2023:09). Enligt en ändring av regeringens uppdrag ska expertgruppen ha en aktiv och central roll i arbetet för att kunna bistå med sin erfarenhet och kunskap. En av experterna, Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet, kommer att ha ett särskilt samordnande ansvar inom expertgruppen. Under våren 2026 tar experterna bland annat del av utkast till kursplaner.
Medlemmar i expertgruppen från Läroplansutredningen:
- Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet
- Christopher Gillberg, professor vid Göteborgs universitet
- Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet och Linköpings universitet
- Ola Helenius, professor vid Göteborgs universitet
- Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet
- Jonas Linderoth, professor vid Göteborgs universitet
- Linnéa Lindquist, biträdande rektor
- Håkan Sjöberg, lärare
- Anna-Karin Wyndhamn, fil.dr universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet
Referensverksamhet – hur vi hämtar in synpunkter från berörda
Utifrån de ramar som Skolverket har fått av regeringen har vi arbetat fram ett första och ett andra utkast till kursplaner. Under våren 2026 riktar vi oss särskilt till lärare, forskare och elever för att ta reda på om vi har träffat rätt med svårighetsgraden, konkretionsnivån, ordvalen med mera. Vi riktar oss också till intresseorganisationer, myndigheter och andra berörda för att inhämta synpunkter på en mer övergripande nivå.
I arbetet samverkar även Skolverket med andra myndigheter som har kunskaper som är viktiga för de nya kursplanerna. Referensverksamheten är till för att säkerställa kursplanernas kvalitet och relevans samt stärka deras legitimitet. Därefter bearbetas utkasten vidare tills det är dags för en öppen remiss.
För att skapa välavvägda kursplaner är lärares kunskaper och erfarenheter viktiga både när det handlar om kursplanernas innehåll och vad som är en rimlig progression i förhållande till elevernas utvecklingsnivå.
Så genomförs lärarsamråden
Samråden sker vid två tillfällen; i januari 2026 och i maj 2026. Det finns en fastställd struktur för hur samråden kommer att genomföras för att säkerställa att alla samråd genomförs på ett systematiskt sätt.
Aspekter som Skolverket vill ha synpunkter på i samråden om kursplanerna är till exempel
- hur lärare uppfattar hur användbara kursplanerna är i undervisningen
- skrivningarna om mål, innehåll och undervisningsstrategier
- hur väl fokus ligger på grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet
- om skrivningarna om mål och innehåll är anpassade till barns kognitiva utveckling/ålder.
Vid samrådet i maj deltar lärarna också i utprövningar av svårighetsgraden i de olika kursplanerna.
Så utses lärare för samråden
Lärare har bjudits in till Skolverkets referensverksamhet med en metod för strukturerat urval av skolor. Dessa skolor ska utgöra ett brett urval för att säkerställa en god representation. Lärare från alla stadier i samtliga ämnen deltar i arbetet med kursplanerna. Det kommer även att hållas särskilda samråd om fritidshemmets del i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan.
I referensverksamheten ingår grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan och fritidshemmet.
Hur många lärare kallas till samråd?
För de flesta kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan bildade vi ämnes- och stadieindelade grupper för det första lärarsamrådet. För varje grupp kallades åtta lärare från grundskolan, två lärare från sameskolan och två lärare från specialskolan. För kursplanerna i moderna språk, modersmål, nationella minoritetsspråk, samiska (sameskolan) samt modersmål samiska (grundskolan) bestod grupperna av färre lärare. För den anpassade grundskolan kallades sex lärare som undervisar i det aktuella ämnet eller ämnesområdet. I varje grupp ingick två lärare från varje stadium.
Så genomförs forskarsamråden
Under våren 2026 har vi genomfört forskarsamråd. De första samråden genomfördes i februari. Den andra omgången av samråd genomfördes under maj–juni. Syftet med samråden är att få synpunkter på kursplanerna ur ett vetenskapligt perspektiv samt pröva ut att kursplanerna inte blir för kognitivt krävande, det vill säga för svåra för tidigt.
- Samråden i februari fokuserade på att identifiera vilket kompletterande underlag som kan behövas för att stärka den vetenskapliga grunden i kursplanerna. Flera samråd gick också igenom de ämnesspecifika instruktionerna för att undersöka om de behövde kompletteras med andra vetenskapliga rön eller forskningsperspektiv.
- Samråden i maj–juni fokuserade särskilt på barns kognitiva utveckling. Syftet var att titta på kursplanernas mål och innehåll och om undervisningsstrategierna i utkasten är i linje med aktuella forskningsrön om barns kognitiva förutsättningar och lärandets progression.
Skolverket vill ha en bred representation i forskarsamråden. Därför har inbjudan till samråden skickats till samtliga lärosäten i Sverige. Inbjudan har även riktats till verksamma forskare inom områden som är relevanta för skolämnen inom grundskoleutbildning samt till forskare inom olika discipliner inom skol- och utbildningsforskning.
Vi har en fastställd struktur för hur samråden genomförs för att säkerställa att alla samråd genomförs på ett systematiskt sätt. Alla forskare som har visat intresse för att delta i samråden har inte fått möjlighet delta.
Eftersom elever berörs direkt av de nya kursplanerna kommer Skolverket att ta in synpunkter från dem. Våren 2026 sker samråd med elevorganisationer.
Myndigheter och intresseorganisationer har kunskaper som är viktiga för de nya kursplanerna. De kommer på olika sätt att kunna vara delaktiga i arbetet. Under 2026 samråder Skolverket med till exempel relevanta myndigheter, övergripande organisationer och ämnesföreningar.
Information till läromedelsförlag
När kursplanerna har gått igenom flera samråd och omarbetats ytterligare, kommer Skolverket att kontakta läromedelsförlag för att berätta mer om de nya kursplanerna och om hur de är uppbyggda. Läromedelsförlagen kan då även få grundläggande information om det nya betygssystemet.
Kursplanerna går på remiss
Kursplanerna remitteras mellan 9 oktober och 11 december 2026. Remissen kommer att vara öppen för alla som vill lämna synpunkter på förslagen till nya kursplaner. Skolverket kommer också att göra riktade utskick av remissen till lärosäten, organisationer som företräder olika samhällsintressen eller yrkesgrupper och andra myndigheter.
Efter det gör vi en sista bearbetning utifrån remissvaren innan vi lämnar över förslagen på nya kursplaner till regeringen i mars 2027. Kursplanerna kommer att vara anpassade till det nya betygssystemet.
I reformen ingår också anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Här kommer läro- och kursplanerna också att ändras men utifrån skolformernas egna förutsättningar.
Senast uppdaterad 05 juni 2026.