Så här arbetar Skolverket med nya läroplaner och tioårig grundskola
Här beskriver vi hur vi arbetar när vi tar fram de nya kursplanerna, hur vi hämtar in synpunkter och hur vi arbetar med att förankra kursplanerna i vetenskap och beprövad erfarenhet.
På uppdrag av regeringen arbetar Skolverket med att förbereda för en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läro- och kursplaner. Under arbetets gång kommer vi att vara öppna och ge möjlighet för både forskare, de som arbetar inom skolan och andra intressegrupper att föra fram sina synpunkter om de nya kursplanerna.
Skolverkets roll – att göra avvägningar och väga samman kunskap
När nya kursplaner tas fram finns det frågor där vetenskapen kan ge tydlig vägledning – men också frågor som inte kan lösas enbart genom att luta sig på vetenskap. Exempel på sådana frågor är:
- Vad hinns med inom den undervisningstid som anges av de timplaner som beslutas inom uppdraget tioårig grundskola?
- Hur detaljerade behöver kursplanerna vara för att ge tillräckligt stöd för god undervisning, samtidigt som lärares utrymme att anpassa planeringen efter elevgruppens förutsättningar bevaras?
Att ta fram kursplaner innebär i hög grad att väga samman olika kunskaper och perspektiv. Skolverkets roll är att inhämta och värdera dessa underlag och göra de avvägningar som behövs inom regeringsuppdragets ramar.
Vetenskaplighet i arbetet
Flertalet forskningsområden är relevanta för framtagande av nya läro- och kursplaner för grundskolan. För att skapa en bred vetenskaplig förankring planerar Skolverket att samverka med forskare inom områden såsom utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik, psykologi, pedagogik, utbildningssociologi, lingvistik, kognitionsvetenskap med mera. Som en del i förarbetet har Skolverket anlitat forskare vid lärosäten för att ta fram så kallade ämnesspecifika instruktioner som utgångspunkter för kursplanearbetet.
Experter från Läroplansutredningen
Ett inslag i vårt arbete med nya läroplaner är att vi involverar och tar stöd av de experter som var förordnade av regeringen i Läroplansutredningen (U 2023:09). De får en central plats i det fortsatta arbetet och möjlighet att bistå med sin erfarenhet och kunskap. Under våren 2026 kommer experterna bland annat att få ta del av tidiga utkast till kursplaner.
Referensverksamhet – hur vi hämtar in synpunkter från berörda
Lärare, men också elever, är naturligtvis de som berörs mest direkt av de nya kursplanerna och vi inhämtar synpunkter på olika sätt från dem. Lärarnas kunskaper och erfarenheter samlas genom Skolverkets referensverksamhet under våren 2026. Samma lärare kommer också att delta i utprövningar av svårighetsgraden i de olika kursplanerna. Skolverket inhämtar också synpunkter genom samråd med forskare från olika lärosäten, elevorganisationer och olika intresseorganisationer. I arbetet samverkar även Skolverket med andra myndigheter som har kunskaper som är viktiga för de nya kursplanerna. Referensverksamheten är till för att säkerställa kursplanernas kvalitet och relevans samt stärka deras legitimitet.
Så utses lärare för samråden
För att skapa välavvägda kursplaner är lärares kunskaper och erfarenheter viktiga både när det handlar om kursplanernas innehåll och vad som är en rimlig progression i förhållande till elevernas utvecklingsnivå. Lärare har bjudits in till Skolverkets referensverksamhet med en metod för strukturerat urval av skolor. Dessa skolor ska utgöra ett brett urval för att säkerställa en god representation. Lärare från alla stadier i samtliga ämnen deltar i arbetet med kursplanerna. Det kommer även att hållas särskilda samråd om fritidshemmets del i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan.
I referensverksamheten ingår grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan och fritidshemmet.
Så genomförs lärarsamråden
Samråden sker vid två tillfällen; i januari 2026 och i maj 2026. Det finns en fastställd struktur för hur samråden kommer att genomföras för att säkerställa att alla samråd genomförs på ett systematiskt sätt.
Aspekter som Skolverket vill ha synpunkter på i samråden om kursplanerna är till exempel
- hur lärare uppfattar hur användbara kursplanerna är i undervisningen
- skrivningarna om mål, innehåll och undervisningsstrategier
- hur väl fokus ligger på grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet
- om skrivningarna om mål och innehåll är anpassade till barns kognitiva utveckling/ålder.
Så genomförs forskarsamråden
Forskarsamråden genomförs i februari 2026.
- Samråden är till för att få synpunkter på kursplanerna ur ett vetenskapligt perspektiv samt pröva ut att kursplanerna inte blir för kognitivt krävande, det vill säga för svåra för tidigt.
- Samråden ska också hjälpa till att identifiera vilket kompletterande underlag som kan behövas för att stärka den vetenskapliga grunden i kursplanerna och se om det finns andra vetenskapliga rön eller forskningsperspektiv som behöver komplettera den ämnesspecifika instruktion som har tagits fram av forskare för varje skolämne.
Skolverket vill ha en bred representation i forskarsamråden. Därför har inbjudan skickats till samtliga lärosäten i Sverige. Inbjudan riktar sig till verksamma forskare inom områden som är relevanta för skolämnen inom grundskoleutbildning samt till forskare inom olika discipliner inom skol- och utbildningsforskning. Det är till exempel ämnesdidaktik, pedagogik, utbildningssociologi, kognitionsvetenskap, psykologi, lingvistik, specialpedagogik och medicin. Alla som visat intresse kanske inte kan delta i arbetet. Det beror på hur många forskare som anmäler intresse för de olika samråden. Vi har en fastställd struktur för hur samråden genomförs för att säkerställa att alla samråd genomförs på ett systematiskt sätt.
Anmäl ditt intresse för forskningssamråd
Du som är disputerad forskare inom relevanta områden kan anmäla ditt intresse att vara med i forskarsamråden genom att kontakta registraturen på ditt lärosäte för inbjudan, eller via länken till inbjudan här på webbsidan. Anmäl dig senast den 29 januari.
Inbjudan och instruktioner:
Läs inbjudan och instruktioner innan du anmäler ditt intresse.
Enkät för intresseanmälan till forskarsamråd
Första utkast till kursplaner utifrån ramar i uppdraget
Utifrån de ramar som Skolverket har fått av regeringen har vi arbetat fram första utkast till kursplaner. Under våren 2026 riktar vi oss särskilt till lärare, forskare och elever för att ta reda på om vi har träffat rätt med svårighetsgraden, konkretionsnivån, ordvalen med mera. Vi riktar oss också till intresseorganisationer, myndigheter och andra berörda för att inhämta synpunkter på en mer övergripande nivå. Därefter bearbetas utkasten vidare tills det är dags för en öppen remiss.
Kursplanerna går på remiss
Kursplanerna remitteras under hösten 2026. Remissen kommer att vara öppen för alla som vill lämna synpunkter på förslagen till nya kursplaner. Skolverket kommer också att göra riktade utskick av remissen till lärosäten, organisationer som företräder olika samhällsintressen eller yrkesgrupper och andra myndigheter.
Efter det gör vi en sista bearbetning utifrån remissvaren innan vi lämnar över förslagen på nya kursplaner till regeringen i mars 2027. Kursplanerna kommer att vara anpassade till det nya betygssystemet.
I reformen ingår också anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Här kommer läro- och kursplanerna också att ändras men utifrån skolformernas egna förutsättningar.
Senast uppdaterad 20 januari 2026.