Politisk information i skolan
Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in ska skolan göra ett objektivt urval. Skolan är ingen allmän plats, och företrädare för politiska partier får inte komma oinbjudna till en skola. Här kan du läsa om reglerna gällande politisk information i skolan.
Skolans demokratiska uppdrag
Vad innebär det att skolan har ett demokratiskt uppdrag?
Skolans demokratiska uppdrag utgår från regeringsformens krav på att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.
I skollagen regleras att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Det demokratiska uppdraget kommer också till uttryck i bland annat läroplanerna samt kurs-, ämnes- och ämnesområdesplaner. Frågor om samhällsstyret, däribland politisk information, är en del av undervisningen och även av utbildningen i övrigt.
Det är upp till varje skola att bestämma hur arbetet med demokratiuppdraget ska organiseras. Att bjuda in politiska partier till skolan kan vara ett delmoment i det arbetet. Det finns dock ingen skyldighet för skolan att bjuda in politiska partier.
Källor: 1 kapitlet 2 § regeringsformen, 1 kapitlet 4–5§ skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 6–7 och 14–15.
Skolan är inte en allmän plats
Får företrädare för politiska partier komma oinbjudna till en skola?
Nej. En skola är inte en allmän plats. Opinionsfriheterna i regeringsformen, exempelvis yttrandefriheten, innefattar inte någon rätt för medborgarna eller politiska partier att få tillträde till en skola för att sprida ett budskap. Det har bland annat slagits fast av Justitieombudsmannen (JO).
Det är enligt skollagen rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in till skolan eller inte.
Vidare finns en skyldighet för huvudmannen att se till att det på varje förskole- och skolenhet vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till enheten under tid när verksamheten pågår.
Källor: 1 kapitlet 5 a § och 6 a kapitlet 4 § skollagen samt JO:s ämbetsberättelse 2013/14, sidan 546.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Under vilka förutsättningar får politiska partier bjudas in till skolan?
Rektorn beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in måste ett objektivt urval göras. Det innebär att skolan inte kan ta emot enstaka politiska partier som vill göra ett besök.
Kravet på objektivt urval är ett förtydligande av objektivitetsprincipen i regeringsformen. En skola som bjuder in politiska partier måste göra det på ett sakligt och opartiskt sätt.
Källor: 1 kapitlet 9 § regeringsformen och 1 kapitlet 5 a § skollagen.
Vad utgör ett objektivt urval av partier?
Ett objektivt urval av partier är att bjuda in alla partier som är representerade i riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner (kommunfullmäktige eller regionfullmäktige) eller i Europaparlamentet.
Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om det sker på en annan objektiv grund. Enligt förarbetena kan det till exempel vara partier som har rätt till statligt eller kommunalt partistöd. Ett annat objektivt urval kan vara partier som har rätt till valsedlar på statens bekostnad. Ett objektivt urval kan också styras av det ämne som ska diskuteras, till exempel en lokalt eller regionalt avgränsad politisk fråga där lokalt eller regionalt verksamma partier har tagit sina positioner. Urvalskriterier får aldrig väljas i syfte att undvika ett visst politiskt parti eller de politiska åsikter som förväntas föras fram.
Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 28–29.
Får partier som är öppet våldsbejakande eller har åsikter som strider mot skolans värdegrund uteslutas om de omfattas utifrån den objektiva urvalsgrunden?
Nej. En skola kan inte avgränsa en inbjudan utifrån partiernas åsikter. En avgränsning får inte heller göras utifrån att skolan befarar att ett visst partis deltagande riskerar att leda till protester eller bråk.
Om den objektiva urvalsgrund som en skola har valt att tillämpa exempelvis medför att ett öppet våldsbejakande parti ska omfattas av inbjudan kan skolan välja att antingen bjuda in partiet eller att avstå från arrangemanget.
Rektorn ansvarar för att bedöma om det är lämpligt och i enlighet med elevernas bästa att skolan bjuder in politiska partier. Det är viktigt att ordningen och arbetsmiljön för elever och personal blir god när skolan bjuder in politiska partier.
Alla elever har rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Vidare övergår vårdnadshavares tillsynsansvar för barn under 18 år till skolhuvudmannen när eleven befinner sig i skolan.
Källor: 1 kapitlet 9 § och 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 a § och 1 kapitlet 10 § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 14–16 och 26.
Måste ett beslut om att bjuda in politiska partier vara skriftligt?
Nej. Det finns inget krav på att ett beslut om att bjuda in politiska partier behöver fattas skriftligen. I förarbetena uttalas dock att det kan vara lämpligt att beslutet fattas skriftligen, då det skapar tydlighet i förhållande till politiska partier, skolans personal och eleverna. Ett skriftligt beslut underlättar även tillsyn av verksamheten.
Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 22.
Gäller bestämmelsen om objektivt urval om en politiker bjuds in i en annan egenskap än som partiföreträdare?
Nej. Bestämmelsen om objektivt urval gäller inte när en politiker bjuds in för att medverka i utbildningen på annat sätt än genom att informera om det egna partiets politik. Ett exempel från förarbetena på en sådan situation är att kommunfullmäktiges ordförande bjuds in för att berätta om de generella reglerna för hur en kommun styrs.
Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 22.
Får en elevkår utifrån eget urval bjuda in politiska partier till skolans lokaler under skoltid?
En elevkår kan inte bjuda in politiska partier till skolan under skoltid utan att rektorn har beslutat att så ska ske. Skolledningen kan inte heller kringgå objektivitetsprincipen genom att låta eleverna bestämma urvalet och stå för inbjudan.
Källor: 1 kapitlet 9 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16.
Är rektorn ansvarig om en extern organisation har bokat skolans lokaler för ett arrangemang utanför skoltid?
Nej. I förarbetena förtydligas att externa bokningar av skollokaler utanför skoltid, exempelvis under kvällstid, inte faller under rektorns ansvar. Rektorn fattar därmed inte heller beslut om vem som ska bjudas in till ett sådant arrangemang.
Källor: 1 kapitlet 3 och 5 a §§ samt 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16.
Partier som inte bjuds in kan få lämna information
Måste andra politiska partier än de som har bjudits in ges möjlighet att lämna information till eleverna?
Nej. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in utifrån en objektiv urvalsgrund behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet.
Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier.
Källa: 1 kapitlet 5 a § skollagen.
Vad innebär det att rektorn får besluta att eleverna ska ges möjlighet att ta del av information från andra partier ”på lämpligt sätt”?
Det är frivilligt för rektorn att besluta att eleverna på lämpligt sätt ska ges möjlighet att ta del av information även från andra partier än de partier som bjudits in att medverka i utbildningen.
Enligt förarbetena understryker lagtextens formulering ”på lämpligt sätt” att det ligger inom skolans demokratiska uppdrag att på ett sakligt sätt hitta en bra metod för att åskådliggöra och belysa olika partiers åsiktsinriktningar för eleverna. Bestämmelsen innebär inte att företrädare för ett politiskt parti har rätt att fysiskt närvara i skolan. Om skolan finner det lämpligt kan dock andra politiska partier tillåtas att närvara med företrädare, till exempel vid ett bokbord i anslutning till en politisk debatt. Det kan också vara fråga om en inbjudan att lämna skriftligt material eller att medverka på annat sätt. Oavsett vilken form som rektorn väljer måste hen agera objektivt och sakligt.
I förarbetena betonas vidare att den information som partierna lämnar inte måste lämnas till eleverna exakt såsom partiet framställer den. Informationen kan i stället presenteras på ett annat sätt som en lärare bedömer lämpligt för elevernas utbildning. Det kan exempelvis göras genom att partiernas uppfattningar i en viss fråga byggs in i undervisningen genom att läraren använder sig av det material som partierna har skickat in. Läraren ska då behandla de politiska partier som skickat in material objektivt. Det innebär inte att varje uppfattning från alla partier måste redovisas. Läraren kan utifrån planeringen för undervisningen exempelvis i stället välja att lyfta fram alla partiers uppfattningar i endast en viss fråga.
Att läraren ska förhålla sig objektiv till partierna förtar inte lärarens uppgift att förmedla skolans värdegrund. Läraren kan således behöva belysa skillnader i åsikter i fråga om exempelvis synen på mänskliga rättigheter eller det demokratiska styret..
Källor: 1 kapitlet 9 § regeringsformen, 1 kapitlet 4–5 §§ skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 21 och 29.
Vem beslutar när informationen från andra politiska partier senast ska ha kommit in till skolan?
Om rektorn beslutat att eleverna på lämpligt sätt ska ges möjlighet att ta del av information även från andra partier bör det, enligt förarbetena, även vara upp till rektorn att besluta när informationen från de andra politiska partierna senast ska ha inkommit till skolan.
Källa: proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 21.
Alla som verkar inom utbildningen är skyldiga att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Gäller det även för inbjudna politiker?
Nej. Inbjudna politiker kan inte jämställas med anställda eller uppdragstagare i skolan. De omfattas därför inte av den skollagsreglerade skyldigheten att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
En politisk företrädare får inte avbrytas så länge det som uttalas inte är brottsligt.
Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 17.
Lärarens befogenheter och skyldigheter
När ska läraren avbryta en inbjuden politiker?
Om en partiföreträdare som har bjudits in till skolan gör brottsliga uttalanden har läraren både en rätt och en skyldighet att avbryta partiföreträdaren. Exempel på sådana brott är förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp.
Källor: 2 kapitlet 23 § regeringsformen, 5 kapitlet 1-4 §§ och 16 kapitlet 8 § brottsbalken samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16–17.
När får läraren inte avbryta en inbjuden politiker?
Läraren får inte avbryta en inbjuden politiker om det inte handlar om brottsliga uttalanden som exempelvis förtal, förolämpning eller hets mot folkgrupp. Det innebär också att läraren inte får avbryta en inbjuden politiker som säger något som är trakasserande eller kränkande utan att vara brottsligt. Läraren får inte heller avbryta en inbjuden politiker som säger något som strider mot skolans värdegrund.
Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16–17 och 33.
Vad ska läraren göra om en inbjuden politiker säger något som trakasserar eller kränker en elev, men som inte är ett brottsligt uttalande? Eller om en inbjuden politiker säger något som strider mot skolans värdegrund?
I förarbetena betonas att läraren inte kan låta trakasserande eller kränkande yttranden stå oemotsagda, även om läraren inte får avbryta yttranden som inte är brottsliga. Ett agerande från skolans sida i en sådan situation behöver utformas så att det inte strider mot yttrandefriheten. Agerandet måste ha ett sakligt förhållningssätt och får inte framstå som en repressalie mot den som fällt yttrandet. Till exempel kan andra deltagare i en debatt inbjudas att i en replik ge uttryck för sin uppfattning i frågan.
Ytterst kan debatten avbrytas när också de andra deltagarna har fått sitt tilldelade utrymme för inlägg eller repliker tillgodosett. Skolan kan också ha regler som att inte tala i munnen på andra utan i stället vänta på att ordet fördelas från en moderator.
En lika viktig del är diskussionen efteråt. Om uttalanden som strider mot skolans värdegrund har gjorts under en debatt eller ett liknande arrangemang måste läraren bemöta och diskutera det med eleverna efteråt. Läraren har ett ansvar att föra fram de värderingar som skolan står för.
Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 4–5 §§ skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16–17 och 33–34.
Senast uppdaterad 28 april 2026.