Prao
Praktisk arbetslivsorientering (prao) är obligatoriskt i grundskolan och specialskolan. Även i anpassade grundskolan finns ett inslag av prao i utbildningen. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Här hittar du frågor och svar om regelverket kring prao.
Syftet med prao
Vad är syftet med prao?
Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.
I läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan samt specialskolan regleras att eleverna ska få underlag för att välja fortsatt utbildning, vilket bland annat förutsätter en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Rektorn har ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
I förarbetena uttrycks att prao spelar en särskilt viktig roll för att ge elever värdefull kunskap om arbetslivets förutsättningar och krav.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, del 2.6 och 2.8, Läroplan för anpassade grundskolan, del 2.6 och 2.8, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, del 2.6 och 2.8 samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 13 och 17.
Skolors skyldighet att anordna prao
Under hur många dagar och i vilka årskurser ska prao anordnas i grundskolan och specialskolan?
I grundskolan ska prao anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8.
I specialskolan ska prao anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9.
Det är inte reglerat hur dagarna ska fördelas över de aktuella årskurserna. En elev i grundskolan kan exempelvis genomföra fem dagars prao i årskurs 8 och fem dagars prao i årskurs 9, eller alla tio dagar under en av årskurserna.
Enligt förarbetena finns det inget som hindrar att elever genomför prao även i tidigare årskurser. Men eventuell prao som genomförts under tidigare årskurser kan inte vara en del av den obligatoriska prao som ska genomföras under de två sista årskurserna i grundskolan respektive specialskolan.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 16 och 38.
Vad gäller kring prao i anpassade grundskolan?
I timplanen för anpassade grundskolan anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. För elever som får undervisning i ämnen ska utrymmet för skolans val användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för prao.
För elever som får undervisning i ämnesområden ska den fördelningsbara tiden i timplanen fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på prao. Dessutom får den fördelningsbara tiden användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk. Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.
För anpassade grundskolan finns inte någon reglering om årskurser för genomförande av prao, eller någon reglering om omfattningen avseende exempelvis antal dagar. Det är inte heller i övrigt reglerat hur prao i anpassade grundskolan ska organiseras.
Källor: 10 kapitlet 7-8 och 10 §§ skolförordningen.
Hur prao ska organiseras i grundskolan och specialskolan
Var ska eleverna genomföra prao?
För en elev i grundskolan eller specialskolan ska prao i första hand anordnas på en arbetsplats. I andra hand ska prao anordnas genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan.
Att prao i första hand ska anordnas på en arbetsplats innebär enligt förarbetena att huvudmannen på olika sätt ska ha gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta lämpliga praoplatser på en arbetspats innan prao på ett yrkesprogram kan bli aktuellt.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 38-39.
Vad gäller om huvudmannen inte hittar en praoplats?
Vad gäller om prao inte går att genomföra på grund av elevens egna förutsättningar?
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Viktigt med allsidigt urval av praoplatser
Enligt förarbetena ska huvudmannen sträva efter ett allsidigt urval av praoplatser. Det beskrivs som viktigt för att eleverna ska få kunskaper om olika branscher och yrken, men också för att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av exempelvis kön eller av social eller kulturell bakgrund.
Källa: proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18.
Kan aktiviteter som studiebesök eller besök från arbetslivsrepresentanter räknas som prao?
Nej. Sådana aktiviteter kan utgöra ett komplement till prao, men utgör inte i sig prao. I förarbetena framhålls värdet av att det finns en bredd av arbetslivsorienterande insatser i utbildningen. På så sätt kan eleverna utveckla kunskaper för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 16 och 20.
Har prao en egen del i grundskolans och specialskolans timplaner?
Nej. Det finns inget särskilt avsatt utrymme för prao i timplanerna.
Prao är dock en obligatorisk del av utbildningen. I skollagen definieras utbildning som verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt skollagen inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.
I förarbetena uttalas att såväl planering av som erfarenheter från praon bör integreras i olika ämnen med utgångspunkt i vad lärare och rektorer lokalt anser vara lämpligast.
Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 15 och 17.
Att hitta praoplats
Vem ansvarar för att eleven får en praoplats?
Det är huvudmannen som ansvarar för att prao anordnas för alla elever vid de skolenheter som huvudmannen ansvarar för. Enligt förarbetena innebär det bland annat att huvudmannen ansvarar för att skaffa och fördela praoplatser till eleverna.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18: 24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 38-39.
Kan elever och föräldrar hjälpa till att hitta praoplatser?
Det finns inget som hindrar att elever och föräldrar hjälper till att hitta praoplatser. Det är dock alltid huvudmannen som ansvarar för att alla elever får en praoplats, samt för fördelningen av platserna. Huvudmannen kan inte lägga över det ansvaret på elever eller föräldrar.
Vidare betonas i förarbetena vikten av ett allsidigt urval av praoplatser, och att detta måste beaktas även om huvudmannen tar hjälp av elever och föräldrar i anskaffandet av platser.
Oavsett vem som hittat praoplatsen har huvudmannen också alltid ansvaret för bedömningen av om den aktuella arbetsplatsen är lämplig för eleven utifrån föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 15, 18 och 38-39.
Vilka krav finns på säkerhet och arbetsmiljö på praoplatsen?
Vad gäller om huvudmannen inte hittar en praoplats?
Huvudregeln är att huvudmannen är skyldig att anordna prao för alla elever. I första hand ska prao anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att elever deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan.
Enligt förarbetena kan prao på ett yrkesprogram bara bli aktuellt när huvudmannen har gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta lämpliga praoplatser på en arbetsplats. Resonemanget i förarbetena utvecklas med att huvudmannen bör ha kontaktat åtminstone ett flertal arbetsgivare inom olika branscher i kommunen. I stora kommuner bör det vara tillräckligt om kontakt tas inom ett lämpligt geografiskt område.
Om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Enligt förarbetena avses med synnerliga skäl att huvudmannen i princip ska ha uttömt möjligheterna att hitta en praoplats på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram innan andra arbetslivsorienterande insatser erbjuds en elev. Det skulle till exempel kunna handla om situationer där det inte finns någon lämplig arbetsgivare att tillgå och att utrymme för deltagande på ett yrkesprogram saknas.
Enligt förarbetena kan synnerliga skäl också utgöras av enstaka fall där huvudmannen bedömer att det inte är lämpligt att placera en elev på en arbetsplats.
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18-20 och 39.
Vad gäller om prao inte går att genomföra på grund av elevens egna förutsättningar?
Om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får andra former av arbetslivsorienterade insatser ersätta prao för en elev.
Ett sådant skäl kan enligt förarbetena vara vissa enskilda fall där huvudmannen bedömer att det inte är lämpligt att placera en elev på en arbetsplats. I förarbetena betonas dock att andra former av arbetslivsorienterande insatser bara i undantagsfall bör få ersätta prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram
Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 18-20 och 39.
Vilka arbetslivsorienterande insatser kan erbjudas om det på grund av synnerliga skäl blir aktuellt att ersätta prao med sådana insatser?
Om det blir aktuellt att ersätta prao med andra former av arbetslivsorienterande insatser för en elev ska sådana insatser enligt förarbetena på annat sätt ge eleverna kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Det kan till exempel handla om entreprenörskapsprojekt i skolan, studiebesök på arbetsplatser eller att arbetslivsrepresentanter från olika branscher informerar elever om yrkesinnehåll och arbetsvillkor.
Källa: proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 39.
Vilka krav finns på säkerhet och arbetsmiljö på praoplatsen?
I arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter finns regler om minderårigas arbetsmiljö.
Skolhuvudmannen måste säkerställa elevens säkerhet under praoperioden och göra en bedömning av om den aktuella arbetsplatsen är lämplig utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.
På arbetsmiljöverkets webbplats finns information om huvudmannens respektive praoplatsens ansvar, inklusive information om regelverket kring minderårigas arbetsmiljö.
När elever genomför prao
Vilka arbetstider gäller för elever på prao?
Det finns inga regler om arbetstider vid prao i skollagen. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om huvudmannens respektive praoplatsens ansvar för eleven.
I skollagen finns begränsningar avseende hur lång en skoldag får vara. Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst åtta timmar per dag i grundskolans och specialskolans högstadier,
Källa: 7 kapitlet 17 § skollagen.
Vad gäller om en elev är frånvarande från sin praoplats?
Skollagens bestämmelser om närvaroplikt och frånvaro gäller när eleverna genomför prao, precis som under utbildningen i övrigt. Elever i de obligatoriska skolformerna ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har giltigt skäl att utebli.
Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten ska rektorn som huvudregel se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om frånvaron.
Källa: 7 kapitlet 17 § skollagen.
Vad gäller kring måltider när elever är på prao?
Det finns inga bestämmelser som specifikt reglerar måltider vid prao. På samma sätt som för den skolförlagda delen av utbildningen gäller dock att elever i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan utan kostnad ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Skolor kan exempelvis erbjuda elever som genomför prao att äta sina måltider på en intilliggande skola, men det är inte ett krav att organisera skolmåltiderna på det sättet.
Källor: 10 kapitlet 10 §, 11 kapitlet 13 § och 12 kapitlet 10 § skollagen samt proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sidan 32-34.
Vad gäller om en elev behöver stöd under tiden hen genomför prao?
Prao är en del av elevens utbildning och därför kan det bli aktuellt med stödåtgärder vid prao, på samma sätt som under utbildningen i övrigt.
Utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Extra anpassningar och/eller särskilt stöd ska ges om det kan befaras att en elev inte kommer att nå målen för utbildningen. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Källor: 1 kapitlet 4 § och 3 kapitlet 2 och 5-7 §§ skollagen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt Läroplan för anpassade grundskolan.
Senast uppdaterad 21 maj 2025.