Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
På den här sidan finns information om vad som gäller för behörighet och rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. Här finns också information om vilka regler som gäller för ansökan, mottagande, urval och antagning till utbildning samt rätten för en elev att fullfölja sin utbildning.
Utbildningens syfte
Vad är syftet med komvux på gymnasial nivå?
Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.
Källa: 20 kapitlet 4 § skollagen.
Behörighet att delta i utbildning
Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?
En vuxen är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år, om hen:
- är bosatt i landet,
- saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
- har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
- i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Källa: 20 kapitlet 20 § skollagen.
Kan en sökande vara behörig innan 1 juli det år hen fyller 20 år?
Ja, i vissa fall.
En yngre sökande är behörig att tas emot till komvux på gymnasial nivå om hen har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
En yngre sökande är också behörig om det finns särskilda skäl med hänsyn till hens personliga förhållanden.
Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.
Vad innebär ”slutfört utbildning på ett nationellt program" för den som är yngre än 20 år?
En sökande som har fått ett studiebevis eller ett examensbevis utfärdat från gymnasieskolan anses ha slutfört en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Då kan man vara behörig till komvux på gymnasial nivå även före den 1 juli det år man fyller 20 år.
Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen, 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 846–847 samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 120.
Kan man läsa upp redan godkända betyg inom komvux på gymnasial nivå?
För att en vuxen ska vara behörig att delta i utbildning inom komvux på gymnasial nivå krävs bland annat att hen saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Huvudmannen ska alltså bedöma om den sökande saknar sådana kunskaper.
Det är inte specifikt reglerat hur bedömningen ska gå till. I förarbetena uttrycks att en sökande som har ett godkänt betyg i en kurs normalt inte ska anses behörig till den aktuella kursen, men att det i vissa speciella fall bör gå att göra en annan bedömning. Som ett av flera exempel nämns ansökningar till kurser där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen och den tidigare ämnesplanen eller kursplanen att det i praktiken blir fråga om ett nytt kursinnehåll.
Sedan förarbetena skrevs har kurser ersatts av ämnen och nivåer i ämnen inom komvux på gymnasial nivå. Reglerna om behörighet har dock inte ändrats. Bedömningen av om en sökande är behörig kan göras utifrån samma principer även när det gäller ämnen och nivåer i ämnen.
Källor: 20 kapitlet 20 och 22 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidan 485–486.
Läs mer om bedömning av behörighet
Bedömning av behörighet inom komvux på gymnasial nivå
Organisera och genomföra bedömning av behörighet inom komvux
Kan en elev i gymnasieskolan samtidigt läsa nivåer i ämnen inom komvux på gymnasial nivå?
Ja, förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven. En elev i gymnasieskolan är dock inte behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå om eleven studerar samma nivå i ämnet, eller motsvarande kurs enligt Gy11, i gymnasieskolan.
Ett betyg som har satts inom komvux kan inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.
Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen, 8 kapitlet 17 § gymnasieförordningen, 3 kapitlet 5 §§ förordningen om vuxenutbildning samt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Behörighet för vissa personer som inte är folkbokförda i Sverige
Kan en person vara behörig att delta i komvux på gymnasial nivå utan att vara folkbokförd i Sverige?
Ja. Vid tillämpningen av skollagen ska vissa grupper av personer anses som bosatta i landet, även om de inte är folkbokförda här. Rätt till utbildning inom komvux finns även för personer som har rätt till utbildning i landet till följd av:
- EU-rätten
- avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
- avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.
Personen måste också uppfylla övriga villkor för rätt till komvux på gymnasial nivå.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Kan personer från de övriga nordiska länderna delta i komvux på gymnasial nivå?
Ja. Personer som är bosatta i ett annat nordiskt land, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, ska i fråga om komvux på gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.
Även personer från de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland omfattas.
Källa: 7 kapitlet 5 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan asylsökande eller personer som är papperslösa vara behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?
Nej. Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpningen av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Är personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte ska vara folkbokförda behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?
Nej. Det är bara de personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som uppfyller kraven för att folkbokföras i Sverige som har rätt till utbildning inom komvux.
Personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är eller ska vara folkbokförda anses vid tillämpningen av skollagen som bosatta i Sverige, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
En kommun får dock låta en sådan person delta i utbildning i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen och 7 kapitlet 8 a § förordningen om vuxenutbildning.
Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina
Rätt att delta i utbildning
Vem har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå?
En vuxen som är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå har rätt att delta i sådan utbildning om hen behöver utbildningen för att uppnå något av följande:
Behörighet till högskoleutbildning
- grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå
- särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Det gäller om personen har uppnått grundläggande behörighet till sådan utbildning
Den som har uppnått grundläggande och särskild behörighet som beskrivs ovan har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå om hen behöver utbildningen för att uppnå en eller flera andra särskilda behörigheter till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.
Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
- grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
- krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Det gäller om personen har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
Den som har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan och som uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för en eller flera andra utbildningar inom yrkeshögskolan. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.
Källor: 20 kapitlet 19–19 b §§ samt 20 § skollagen.
Vad avses med begreppet ”nybörjare” när det gäller rätten till komvux på gymnasial nivå?
Att utbildning på högskolenivå påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare innebär att det är en högskoleutbildning som inte kräver några tidigare akademiska meriter, det vill säga studier på högskolenivå.
Källa: högskoleförordningen (1993:100).
Vad gäller om grundläggande behörighet kan uppnås genom olika utbildningar?
Det är hemkommunen som ansvarar för att erbjuda utbildningen. Om grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan kan uppnås genom olika utbildningar inom komvux på gymnasial nivå bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då
- utgå från den vuxnes behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och
- så långt som möjligt beakta den vuxnes önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.
Källa: 20 kapitlet 19 c § skollagen.
Med en persons hemkommun avses i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som denne stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Vad innebär det att en sökande har rätt att delta i utbildning inom komvux gymnasial nivå?
Hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Om en behörig sökande har rätt att delta i behörighetsgivande utbildning inom komvux på gymnasial nivå innebär ett beslut om mottagande att personen också antas till utbildningen. Något urval ska inte göras bland behöriga sökande som har rätt till utbildningen.
Källor: 20 kapitlet 23 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan en sökande ha rätt att delta i utbildning i en annan kommun?
Ja, om utbildningen inte erbjuds av hemkommunen. Då har den som har rätt att delta i utbildning också rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun om utbildningen finns där.
Den som har rätt att delta i yrkesämnen eller sammanhållen yrkesutbildning har dessutom även rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun som ingår i samma primära samverkansområde som hemkommunen. Det gäller oavsett om utbildningen finns i hemkommunen eller inte.
Källa: 20 kapitlet 19 d § skollagen.
Ansvar för att erbjuda utbildning
Vilken skyldighet har kommunen att erbjuda utbildning inom komvux på gymnasial nivå?
Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.
Hemkommunen ansvarar också för att de som har rätt till komvux på gymnasial nivå och önskar delta i sådan utbildning, också får det.
Källor: 20 kapitlet 16 och 16 b §§ skollagen.
Vilken skyldighet har kommunen att erbjuda yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar (yrkespaket)?
Gällande yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar på komvux på gymnasial nivå ska kommuner samverka inom ett så kallat primärt samverkansområde när de planerar, dimensionerar och erbjuder i utbildning.
När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa ska kommunen ta hänsyn till
- vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, och
- arbetsmarknadens behov.
Källor: 20 kapitlet 16 och 17 §§ skollagen.
Kommuner ska samverka när de planerar, dimensionerar och erbjuder utbildningar inom komvux
Ansökan och mottagande
Vart ska den som vill läsa inom komvux på gymnasial nivå skicka sin ansökan?
En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. Detta gäller även en ansökan om att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
Hur ska hemkommunen hantera en ansökan som avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman?
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska det fogas ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.
Om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse behövs dock inte ett sådant yttrande.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
I vilka situationer är hemkommunen skyldig att betala för en elevs utbildning i en annan kommun?
Hemkommunen ska alltid lämna ett åtagande att svara för kostnaderna för utbildning hos en annan huvudman (interkommunal ersättning) om något av följande villkor är uppfyllt:
- Den sökande har rätt att delta i utbildningen i en annan kommun,
- Ansökan avser ett yrkesämne eller en sammanhållen yrkesutbildning i utbildning på gymnasial nivå och den huvudman som anordnar utbildningen och hemkommunen ingår i samma primära samverkansområde, eller
- Den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen.
Ett åtagande att svara för kostnaderna gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.
Hemkommunens beslut gällande åtagande om interkommunal ersättning får överklagas av den sökande till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).
Källor: 20 kapitlet 21 a § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Vilken skyldighet har en huvudman att ta emot sökande?
Sökande från hemkommunen
En sökande ska tas emot av hemkommunen om den sökande uppfyller skollagens villkor för behörighet till komvux på gymnasial nivå, eller om hen har rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux på gymnasial nivå.
Att en sökande är mottagen är inte samma sak som att hen är antagen. Innan antagning ska i vissa fall ett urval av de sökande göras.
Sökande från en annan kommun
En kommun eller region ska också ta emot en sökande från en annan kommun om
- den sökande är behörig till utbildningen eller är behörig med rätt till utbildningen, och
- hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning eller om ÖKN har beslutat att hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna.
Att en sökande är mottagen är inte samma sak som att hen är antagen. Innan antagning ska i vissa fall ett urval av de sökande göras.
Kommunens beslut om mottagande får överklagas av den sökande till ÖKN. Det gäller oavsett om kommunen i fråga är elevens hemkommun eller inte.
Källor: 20 kapitlet 22 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Blir en mottagen sökande som har rätt till behörighetsgivande utbildning automatiskt antagen?
Ja. Om en sökande har rätt att delta i behörighetsgivande utbildning inom komvux på gymnasial nivå innebär ett beslut om mottagande att personen också antas till utbildningen. Något urval ska inte göras bland sökande som har rätt till utbildningen.
Källor: 20 kapitlet 23 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.
Vem beslutar om en sökande ska tas emot till utbildningen?
Den huvudman som anordnar den sökta utbildningen beslutar om en sökande ska tas emot. Ett beslut om mottagande innebär dock inte alltid att den sökande även antas till utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Urval och antagning
Vem beslutar om en mottagen sökande ska antas till utbildningen?
Den huvudman som anordnar den sökta utbildningen beslutar om en mottagen sökande ska antas till utbildningen. En sökande som har rätt till behörighetsgivande utbildning antas automatiskt.
Källa: 20 kapitlet 23 § skollagen.
Hur görs urval om samtliga behöriga sökande inte kan antas?
Huvudmannen ska prioritera de sökande som har störst behov av utbildning. Reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras. Bland de som har rätt till behörighetsgivande utbildning ska inget urval göras.
Vid urval ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande
- önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
- inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
- är eller riskerar att bli arbetslösa,
- behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
- behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.
Läs mer om bedömning av behörighet
Rätt att fullfölja utbildning
Har en elev rätt att fullfölja utbildningen på en nivå i ett ämne som hen har blivit antagen till?
Den som har antagits till utbildning på en nivå i ett ämne har som huvudregel rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån. Det finns dock situationer där en elev inte har rätt att fullfölja utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 9 § skollagen.
När får huvudmannen besluta att en elev inte får fullfölja utbildningen på en nivå i ett ämne?
Huvudmannen får besluta att eleven inte ska få gå klart nivån i ämnet om eleven inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredställande framsteg. Om huvudmannen har fattat ett beslut om att avbryta elevens utbildning får personen beredas sådan utbildning på nytt, om det finns särskilda skäl.
Både beslut om upphörande av utbildningen för en elev och beslut om att bereda personen utbildning på nytt får överklagas av eleven eller den sökande till ÖKN.
Utbildningen får även avbrytas om en elev stängs av utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.
Källor: 5 kapitlet 17–20 §§, 20 kapitlet 9 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Vad händer om en elev uteblir från utbildningen?
En elev ska alltid anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen har uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet.
Källa: 20 kapitlet 9 a § skollagen.
Övriga frågor
Vad innebär det att kommunen ska bedriva utbildning inom komvux kontinuerligt under hela året?
Skolverkets bedömning är att det krav på kontinuerlig utbildning under hela året som regleras i förordningen om vuxenutbildning innebär att kommunerna ska bedriva utbildning utan uppehåll för till exempel sommarlov.
Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska hänsyn tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det är rektorn och lärarna som ansvarar för att planera och genomföra utbildningen så att innehållet i ämnesplanen uppfylls. Det ska de göra utifrån elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. I det arbetet ska rektorn, lärarna och huvudmannen förhålla sig till att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året. Det innebär att de generellt inte får dela upp utbildningen i traditionella terminer.
Bedömningen av om en utbildning bedrivs kontinuerligt måste göras utifrån hur utbildningen är upplagd och vilken form av undervisning som bedrivs. Utbildningar kan också innehålla en kombination av olika undervisningsformer. I enskilda fall kan en utbildning därför bedömas pågå kontinuerligt även om undervisningen på plats i klassrummet tar uppehåll, eftersom utbildningen då bedrivs genom distansundervisning med handledning. Men utgångspunkten är alltså att vuxenutbildningen inte ska delas in i traditionella terminer, och huvudmannen måste kunna redogöra för hur de olika utbildningarna bedrivs kontinuerligt.
Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen, 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning och Läroplan för vuxenutbildningen.
Planera för individanpassning och extra anpassningar inom komvux
Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända
I den kommunala vuxenutbildningen ska kommuner tillhandahålla en sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna med så kallad utbildningsplikt. Den sammanhållna utbildningen ska innehålla
- utbildning i svenska för invandrare,
- orienteringskurser, och
- kurser på grundläggande nivå eller ämnen på gymnasial nivå.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen.
Källor: 20 kapitlet 3 a § skollagen och 2 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning.
Senast uppdaterad 07 maj 2026.