Rätt till sfi

Kommuner ska erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) till de personer som har rätt till det. Här hittar du information om kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning i sfi. På sidan finns också information om bland annat bedömning av kunskaper vid mottagande till utbildning, individuell studieplan, undervisningens omfattning och om rätten att fullfölja utbildningen.

Den 1 januari 2026 infördes nya och ändrade regler för kommunal vuxenutbildning i sfi. Informationen på den här sidan är uppdaterad utifrån dessa ändringar. Du kan även läsa mer om ändringarna här: Skärpta krav i sfi

Utbildningens syfte

Vad är syftet med utbildning i sfi?

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter.

Samma syfte gäller för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i.

Källor: 20 kapitlet 4 § och 24 kapitlet 12 § skollagen.

Kursplan och kommentarmaterial för sfi

Får utbildningen ske på ett annat språk?

Ja. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

Detsamma gäller för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i.

Källor: 20 kapitlet 4 § och 24 kapitlet 12 § skollagen.

Rätt att delta i sfi

Vem har rätt att delta i utbildning i sfi?

En person har rätt att delta i utbildning i sfi från och med andra kalenderhalvåret det år hen fyller 16 år. Det gäller om personen

• är bosatt i Sverige, och
• saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Finländska medborgare som bor i Finland nära gränsen till Sverige och stadigvarande arbetar i en svensk kommun har också rätt till sfi, om de uppfyller ålderskravet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Personer som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i sfi inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 31 och 32 §§ skollagen.

Rätten att delta i sfi gäller inom angivna tidsperioder

Kan en person ha rätt att delta i sfi utan att hen är folkbokförd i Sverige?

Ja. Vid tillämpningen av skollagen ska vissa grupper av personer anses som bosatta i landet, även om de inte är folkbokförda här. Rätt till utbildning i sfi finns även för personer som har rätt till utbildning i landet till följd av:

• EU-rätten
• avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
• avtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Personen måste också uppfylla övriga villkor för rätt till sfi.

Källor: 20 kapitlet 31-32 och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Måste man ha ett personnummer för att få delta i sfi?

Har asylsökande och personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) rätt att delta i sfi?

Nej. Asylsökande och personer som är papperslösa räknas som bosatta i Sverige vid tillämpning av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning i sfi eller annan utbildning inom komvux.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda rätt att delta i sfi?

Nej. Det är bara de personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som uppfyller kraven för att folkbokföras i Sverige som har rätt till sfi.

Personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte ska vara folkbokförda ska vid tillämpningen av skollagen anses som bosatta i landet, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux.

En kommun får ändå låta en sådan person delta i sfi, om hen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen. Utbildning i sfi får dock erbjudas till en sådan person först från och med andra kalenderhalvåret det år hen fyller 18 år. Ålderskravet skiljer sig därmed från det generella ålderskrav som i övrigt gäller för utbildning i sfi.

Källor: 20 kapitlet 31 § och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen samt 7 kapitlet 8 a § förordningen om vuxenutbildning.

Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina

Måste man ha ett personnummer för att delta i sfi?

Nej. En persons rätt att delta i sfi är inte beroende av om hen har ett personnummer eller samordningsnummer.

Utbildning i sfi ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning har inträtt för en individ. Hemkommunen kan inte ställa krav på att individen exempelvis ska ha fått ett personnummer för att utbildningen ska få påbörjas.

En betygskatalog inom komvux ska dock innehålla bland annat uppgifter om elevens namn och personnummer eller motsvarande. Om en elev saknar personnummer behöver huvudmannen därför bestämma vilken annan identitetsbeteckning som ska användas i betygskatalogen. En del huvudmän använder sig av så kallade tillfälliga personuppgifter, det vill säga att eleven skrivs in med andra personuppgifter än de egna. Huvudmannen ansvarar för att det finns fungerande rutiner för utfärdande av betyg och måste säkerställa att elever kan få ut sina betygshandlingar med korrekta personuppgifter.

Källor: 20 kapitlet 29 och 31-31 a §§ och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen samt 2 och 8 §§ och bilaga 1 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.

Vem har rätt att delta i sfi?

Hur snabbt måste kommunen erbjuda utbildning i sfi?

Personnummer och samordningsnummer, Skatteverkets webbplats

Ansvar för att erbjuda sfi

Vem ansvarar för att erbjuda sfi till de personer som har rätt till det?

Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i sfi erbjuds dem som har rätt att delta i utbildningen. När det gäller finländska medborgare som har rätt att delta i sfi är det den kommun där personen stadigvarande arbetar som är skyldig att se till att hen erbjuds utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 28 § skollagen.

Möjlighet till entreprenad och samverkan

Kommunernas skyldighet att tillhandahålla sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Hur snabbt måste kommunen erbjuda utbildning i sfi?

Utbildning i sfi ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att rätt till sådan utbildning inträtt för en person. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.

Källor: 20 kapitlet 29 § skollagen.

Hur snabbt måste kommunen erbjuda sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna?

Vilket ansvar har kommunen när det gäller motiverande insatser?

Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser. Insatserna ska beskrivas i planen. Handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och vid behov revideras.

Enligt förarbetena kan handlingsplanen innehålla en beskrivning av kommunens uppsökande verksamhet, samverkan med andra delar av kommunen, Arbetsförmedlingen eller andra aktörer, ansvarsfördelning, rutiner och utvärdering.

I förarbetena förtydligas att kommunen kan välja att låta arbetet med uppföljning utgöra en del av det kontinuerliga systematiska kvalitetsarbete som varje huvudman ska bedriva.

Källor: 20 kapitlet 29 § skollagen och proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 27 och 83.

Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

Studie- och yrkesvägledning samt inledande kartläggning inför påbörjande av utbildning

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning i sfi erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Hemkommunen är även skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.

Källor: 20 kapitlet 8 och 30 §§ skollagen.

Validering och kartläggning inom komvux

Kan en person ha rätt att delta i utbildning i sfi i en annan kommun?

Observera att följande text redogör för vad som gäller för den som tagits emot till kommunal vuxenutbildning i sfi för första gången efter den 31 december 2025.

Ja. Den som har rätt att delta i utbildning i sfi har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning i den andra kommunen. Som exempel på vad som kan vara särskilda skäl nämns i förarbetena att personen arbetar, genomför praktik eller läser en yrkesutbildning i den andra kommunen.

Källor: 20 kapitlet 31 b § skollagen och proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 85-86.

Beslut om mottagande

Är det möjligt att delta i utbildning motsvarande sfi vid en folkhögskola i stället för hos kommunen?

Ja. Den som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi har rätt att i stället delta i en folkhögskolas motsvarande utbildning, om

1. folkhögskolan har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg (betygsrätt), och
2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen.

Utbildning vid folkhögskola som motsvarar sfi är inte en del av skolväsendet utan utgör en särskild utbildningsform.

Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi ska anmäla det till sin hemkommun. Om en person som har rätt till sfi har gjort en sådan anmälan, och punkterna 1 och 2 ovan är uppfyllda, ska hemkommunen i samband med beslutet om mottagande även förklara eleven behörig att delta i utbildningen.

En folkhögskola som anordnar utbildning som motsvarar utbildning i sfi ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven börjar utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 31-32 §§ och 24 kapitlet 11-15 §§ skollagen samt 6 kapitlet 18 § förordningen om vuxenutbildning.

Vem har rätt att delta i sfi?

Beslut om mottagande

Vem beslutar om mottagande till utbildning i sfi?

Observera att följande text redogör för vad som gäller för den som tas emot till kommunal vuxenutbildning i sfi för första gången efter den 31 december 2025.

Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildning i sfi. Om huvudmannen är en annan kommun än hemkommunen ska huvudmannen informera hemkommunen om att personen tagits emot och om tidpunkten för mottagandet.

Ett beslut om mottagande till utbildning i sfi får överklagas av den sökande till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 20 kapitlet 33 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.

Mottagande till utbildning motsvarande sfi vid en folkhögskola

Hemkommunen förklarar eleven behörig att delta i utbildning vid folkhögskola som motsvarar sfi

Bedömning av kunskaper och individuell studieplan

Vad gäller avseende bedömning av kunskaper när en person tas emot till utbildning i sfi?

När en person tas emot till utbildning i sfi ska personens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt.

Enligt förarbetena blir det fråga om en bedömning av personens förmåga att läsa och skriva och om att synliggöra personens erfarenheter och kunskaper. Som exempel på när en bedömning kan framstå som uppenbart onödig nämns i förarbetena att personens kunskaper till exempel nyligen kan ha bedömts i sfi hos en annan huvudman eller i någon annan skolform, eller att det finns faktorer i personens bakgrund som medför att någon bedömning inte behöver göras.

Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.

Bestämmelsen om bedömning av kunskaper gäller inte för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i. I förarbetena uttalas dock att det inte finns något som hindrar att en folkhögskola gör en sådan kartläggning.

Källor: 20 kapitlet 33 a § och 24 kapitlet 12 § skollagen samt proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 86-87.

Vad är skillnaden mellan bedömningen av kunskaper vid mottagande till sfi och den inledande kartläggning som kommuner är skyldiga att erbjuda?

En bedömning av en persons kunskaper ska alltid göras när en person tas emot till utbildning i sfi, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.

Det finns också en generell skyldighet för hemkommunen att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Det gäller för alla skolformsdelar inom komvux.

I förarbetena förtydligas att bedömningen av en persons kunskaper vid mottagande till utbildning i sfi kan kombineras med en inledande kartläggning, och att en sådan kartläggning kan ligga till grund för en bedömning av en persons kunskaper vid mottagande till sfi.

Källor: 20 kapitlet 8 och 33 a § skollagen samt proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 30-31.

Validering och kartläggning inom komvux

Vad gäller avseende upprättandet av den individuella studieplanen och vad ska den innehålla?

Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev inom komvux.

När det gäller utbildning i sfi ska planen innehålla uppgifter om

1. den enskildes utbildningsmål,
2. planerad omfattning av studierna, och
3. den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildning i sfi.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. Rektorn ansvarar för att planen revideras och, om eleven deltar i utbildning i en annan kommun än hemkommunen, att hemkommunen informeras om revideringen.

Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.

När det gäller en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i är det folkhögskolan som ansvarar för att upprätta den individuella studieplanen.

Källor: 20 kapitlet 8 a § och 24 kapitlet 12 § skollagen samt 2 kapitlet 16-16 a §§ förordningen om vuxenutbildning.

Överlämnande av den individuella studieplanen vid övergång till utbildning hos annan huvudman

Observera att följande text redogör för vad som gäller för den som tagits emot till kommunal vuxenutbildning i sfi för första gången efter den 31 december 2025.

När den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning i sfi övergår till kommunal vuxenutbildning i sfi hos en annan huvudman, ska den huvudman som personen lämnar överlämna en kopia av den individuella studieplanen till den mottagande huvudmannen.

Enligt förarbetena utgör bestämmelsen en sådan uppgiftsskyldighet som innebär att sekretess får brytas och uppgifter lämnas till en annan myndighet enligt 10 kapitlet 28 § offentlighets- och sekretesslagen. På vilket sätt ett överlämnande sker kan bero på om den individuella studieplanen innehåller uppgifter som omfattas av sekretess eller inte. Huvudmännen får samråda om lämpliga former för överlämnande av kopian av planen.

Bestämmelsen om överlämnande av en kopia av den individuella studieplanen är inte tillämplig när elever övergår från kommunal vuxenutbildning i sfi till utbildning motsvarande sfi vid en folkhögskola. Hemkommunen ska dock överlämna en uppgift till folkhögskolan om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Enligt förarbetena finns det inte något som hindrar att överlämnande av en kopia av den individuella studieplanen sker även till utbildning motsvarande sfi vid en folkhögskola, så länge det inte finns sekretess för uppgifterna i planen eller om ett samtycke inhämtas från eleven enligt 12 kapitlet 2 § offentlighets- och sekretesslagen. I annat fall ska folkhögskolan enligt gällande bestämmelser upprätta en individuell studieplan för eleven.

Bestämmelsen om överlämnande aven kopia av den individuella studieplanen är inte heller tillämplig när elever övergår från utbildning motsvarande sfi hos en folkhögskola till sådan utbildning hos en annan folkhögskola, eller från utbildning motsvarande sfi hos en folkhögskola till kommunal vuxenutbildning i sfi.

Källor: 3 kapitlet 12 j § och 24 kapitlet 12 § skollagen, 6 kapitlet 17 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 34-38 och 79.

Sekretessbrytande bestämmelser

Huvudmannens skyldighet att informera hemkommunen vid beslut om mottagande

Omfattning, tider och organisation av utbildning i sfi

Kontinuerligt utbildning under hela året

Vad innebär det att kommunen ska bedriva utbildning inom komvux kontinuerligt under hela året?

Hur många timmars undervisning i sfi ska kommunen erbjuda i veckan?

Utbildning i sfi ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.

Källa: 20 kapitlet 24 § skollagen.

Under vilka tider ska sfi anordnas?

Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

I läroplanen betonas bland annat att vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera utbildning och arbete. Flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära.

Källor: 20 kapitlet 24 § skollagen och Läroplan för vuxenutbildningen.

Studierna ska kunna kombineras med andra studier

Utbildning i sfi ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra delar av komvux och andra skolformer inom skolväsendet.

Enligt läroplanen ska samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Vuxenutbildning bör kunna kombineras med de nämnda utbildningarna.

Källor: 1 kapitlet 3 § förordningen om vuxenutbildning och Läroplan för vuxenutbildningen.

Samverkan med arbetslivet

Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i sfi kan kombineras med andra aktiviteter som

• arbetslivsorientering,
• validering,
• praktik, eller
• annan utbildning.

Huvudmannen ska också verka för att utbildning i sfi kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete. Huvudmannen ska samråda med elevens eventuella arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.

Källor: 20 kapitlet 25–27 §§ skollagen.

Anpassningar av kursplanen för elever som är döva eller hörselskadade

För döva eller hörselskadade elever får nödvändiga anpassningar göras av kursplanen för sfi.

Källa: 2 kapitlet 14 § förordningen om vuxenutbildning.

Avvikelser från kursplanen för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning

För elever med intellektuell funktionsnedsättning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för sfi.

Källa: 2 kapitlet 14 § förordningen om vuxenutbildning.

Rätt att fullfölja utbildning i sfi

Vilken rätt finns att fullfölja en kurs som man har blivit antagen till?

Den som har antagits till en kurs i sfi har rätt att fullfölja utbildningen på kursen, inom ramen för angivna tidsperioder.

Rätten att delta i utbildning i sfi gäller i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen. För den som tagits emot till sfi före den 1 januari 2026 gäller rätten att delta i utbildningen i tre år från och med detta datum. Huvudmannen ska besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen, om

1. tidsperioden inte har löpt ut, och
2. personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.

Ett beslut om förlängning ska fattas för högst sex månader åt gången. De förutsättningar som gäller för ett första beslut om förlängning gäller också för ett förnyat beslut om förlängning. Den längsta totala tid en person kan ha rätt till förlängning är tre år.

Ett beslut om förlängning av rätten till utbildning i sfi får överklagas av eleven till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Ovanstående gäller även för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i.

Källor: 20 kapitlet 9 §, 24 kapitlet 12 § och 28 kapitlet 12 § skollagen samt punkt 3 och 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2025:1311) om ändring i skollagen (2010:800).

Vad kan utgöra sådana särskilda skäl som innebär att huvudmannen ska besluta om förlängning av den tid som en person har rätt att dela i utbildningen?

I förarbetena nämns några exempel på vad som kan vara särskilda skäl. Ett exempel är en elev som på grund av föräldraledighet eller sjukdom behöver längre tid på sig att fullfölja utbildningen. Särskilda skäl kan också vara att personen har avbrutit utbildningen för att förvärvsarbeta eller gå en annan utbildning.

Personen kan också ha andra aktiviteter som huvudmannen bedömer motiverar en längre tid i sfi. I förarbetena framhålls särskilt elevens förutsättningar att fullfölja en yrkesutbildning som kombineras med sfi eller en utbildning i sfi som har anvisats av Arbetsförmedlingen.

Vad som kan utgöra särskilda skäl kan variera på grund av elevernas olika bakgrund, förutsättningar och behov. I förarbetena betonas till exempel att det ska beaktas att Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att det i 1 kapitlet 4 § skollagen anges att en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Källa: proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 49 och 84.

Får huvudmannen besluta att utbildningen ska upphöra i förtid?

Ja, under vissa förutsättningar. Huvudmannen får besluta att utbildningen på kursen ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredställande framsteg. Ett sådant beslut om upphörande av utbildningen får överklagas av eleven till ÖKN. Om huvudmannen har beslutat att avbryta elevens utbildning ska eleven på nytt beredas utbildning i sfi om det finns särskilda skäl.

Det gäller dock bara om det kan ske inom ramen för de reglerade tidsperioderna för fullföljande av utbildningen. Personen kan alltså bara beredas sfi på nytt om antingen den ursprungliga tidsperioden på tre år fortfarande löper, eller om en förlängning av tidsperioden fortfarande löper. Även ett beslut om att på nytt bereda en elev utbildning i sfi får överklagas av den sökande till ÖKN.

För den som tagits emot till sfi före den 1 januari 2026 gäller rätten att delta i utbildningen i tre år från och med detta datum. Även för en sådan person ska huvudmannen under vissa förutsättningar besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen.

Ovanstående gäller även för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i. En folkhögskola som anordnar utbildning som motsvarar sfi ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när elevens utbildning upphör.

Källor: 20 kapitlet 9 §, 24 kapitlet 12 § och 28 kapitlet 12 § skollagen, punkt 4-6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2025:1311) om ändring i skollagen (2010:800), 6 kapitlet 18 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 82.

När ska en elev som uteblir från en kurs anses ha avbrutit utbildningen?

En elev ska alltid anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen har uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet.

Om eleven frivilligt har avbrutit utbildningen ska eleven på nytt beredas utbildning i sfi om det finns särskilda skäl. Det gäller dock bara om det kan ske inom ramen för de reglerade tidsperioderna för fullföljande av utbildningen. Personen kan alltså bara beredas sfi på nytt om antingen den ursprungliga tidsperioden på tre år fortfarande löper, eller om en förlängning av tidsperioden fortfarande löper. Ett sådant beslut om att på nytt bereda en elev utbildning i sfi får överklagas av den sökande till ÖKN.

Ovanstående gäller även för en folkhögskolas utbildning motsvarande sfi som en elev förklarats behörig att delta i.

En folkhögskola som anordnar utbildning som motsvarar utbildning i sfi ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven frivilligt avbryter eller på annat sätt avslutar utbildningen.

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, ska det snarast anmälas till rektorn.

Källor: 20 kapitlet 9–9 a §, 24 kapitlet 12 § och 28 kapitlet 12 § skollagen samt 6 kapitlet 18 § och 7 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Är en person som inte fullföljt utbildning i sfi inom ramen för den möjliga tidsperioden förhindrad att gå vidare till annan utbildning i svenska som andraspråk?

Nej. Det finns inget reglerat krav på att en person ska ha genomgått utbildning i sfi för att kunna läsa exempelvis svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå.

En person som uppfyller kraven för rätt att läsa svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå har rätt till detta även om rätten till utbildning i sfi har upphört. Ett av kraven för att en person ska ha rätt till utbildning inom komvux på grundläggande nivå är dock att hen ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 11 § skollagen samt proposition 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), sidan 50.

Rätt och antagning till komvux på grundläggande nivå

Avstängning utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero

Avstängning av elever i frivilliga skolformer

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

För vilka nyanlända är kommunen skyldig att tillhandahålla sammanhållen utbildning?

Inom komvux ska kommunerna tillhandahålla en sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna.

Arbetsförmedlingen är ansvarig myndighet för att samordna etableringsinsatser och för att pröva frågor om anvisning till etableringsprogrammet.

Källor: 20 kapitlet 3 a § skollagen, lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Vad är syftet med den sammanhållna utbildningen?

Utbildningen syftar till att i strukturerad form ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden.

Källa: 20 kapitlet 4 a § skollagen.

Hur snabbt måste kommunen erbjuda den sammanhållna utbildningen?

Kommunen ska aktivt verka för att personen ska kunna påbörja utbildningen inom en månad från det att hen anmält sig till utbildning i sfi hos kommunen.

Källa: 20 kapitlet 29 § skollagen.

Vilken omfattning ska den sammanhållna utbildningen ha?

Utbildningen ska i genomsnitt omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan under en fyraveckorsperiod.

Källa: 20 kapitlet 33 c § skollagen.

Vad ska den sammanhållna utbildningen innehålla?

Den sammanhållna utbildningen ska utformas utifrån de nyanlända elevernas utbildningsbehov. Vid utformningen av utbildningen ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen och andra berörda aktörer såsom regionen, andra kommuner och enskilda utbildningsanordnare.

Utbildningen ska innehålla

1. utbildning i sfi,
2. orienteringskurser, och
3. kurser på grundläggande nivå eller ämnen på gymnasial nivå.

Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen.

Enligt förarbetena måste urvalet av de kurser som erbjuds ge utrymme för individanpassning utifrån elevernas förutsättningar. Sedan förarbetena skrevs har ”kurser” på gymnasial nivå ersatts av ”ämnen och nivåer i ämnen”, men det aktuella förarbetsuttalandet kan ge vägledning även efter införandet av Gy25.

Källor: 2 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2021/22:51 En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt, sidan 57.

Utbildningsplan och individuell studieplan

Den sammanhållna utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.

Källa: 20 kapitlet 33 d § skollagen.

Individuell studieplan

Stöd i arbetet

Sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna

Relaterat

Om komvux i svenska för invandrare (sfi), Utbildningsguiden