Till innehållet
Skolverket
searchSök

Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och uppgiftsskyldighet till brottsbekämpande myndigheter

Alla barn, elever, rektorer, lärare och annan personal har rätt till en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Förskolor och skolor ska arbeta aktivt med att förebygga brott och andra säkerhetsrisker samt ha en beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer och hot om sådana situationer. På denna sida hittar du information om detta samt frågor och svar om skolverksamheters skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter.

Brottsförebyggande säkerhetsarbete

I 6 a kapitlet skollagen finns regler om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte. Där finns bestämmelser om:

  • beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer
  • begränsat tillträde till förskole- och skolenheter för obehöriga personer
  • undersökning av väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten samt om omhändertagande av föremål som påträffas vid en sådan undersökning
  • anmälan till polisen vid misstanke om brott

Bestämmelserna i 6 a kapitlet gäller för hela skolväsendet, om inte något annat särskilt anges i respektive bestämmelse. Fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska vid tillämpningen av kapitlet jämställas med en skolenhet.

Generella bestämmelser om elevers rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero finns i 5 kapitlet skollagen. Där finns också bestämmelser om ordningsregler och disciplinära åtgärder i skolan.

Källa: 6 a kapitlet skollagen.

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Stöd i arbetet

Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte

Skolväsendet omfattar följande skolformer:

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • anpassad grundskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola
  • anpassad gymnasieskola
  • komvux

I skolväsendet ingår också fritidshem, som inte är en egen skolform.

Källa: 1 kapitlet 1 § skollagen.

Skollagens definition av förskoleenhet är: ”av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad”.

Skollagens definition av skolenhet är: ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”.

Enligt förarbetena måste byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt för att de ska anses tillhöra samma förskole- eller skolenhet. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i förskole- eller skolenheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna. I begreppet skolenhet ingår även verksamhet vid fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.

En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter.

Varje fristående förskoleenhet eller skolenhet måste ha ett eget godkännande. Skolinspektionens godkännande av en enskild som huvudman för skola ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. På samma sätt ska kommunens godkännande av enskild som huvudman för förskola avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 5 § och 2 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 633.

Skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

En skola är i vissa fall skyldig att lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter i deras brottsbekämpande verksamhet. Uppgiftsskyldigheten gäller när en brottsbekämpande myndighet begär ut kontaktuppgifter eller andra uppgifter som finns i verksamheten. I vissa fall är rektorn också skyldig att lämna uppgifter till Polismyndigheten på eget initiativ. Under vilka närmare förutsättningar ett utlämnande ska ske beror bland annat på om det gäller en kontaktuppgift eller en annan typ av uppgift. I vissa fall ska ett utlämnande föregås av en intresseavvägning.

Bestämmelser om detta finns i lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. När uppgifter lämnas med stöd av denna lag kan det göras utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt.

Lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Vilka verksamheter är skyldiga att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna?

Skyldigheten att lämna kontaktuppgifter och andra uppgifter gäller för alla skolformer som ingår i skolväsendet samt för fritidshem. Även internationella skolor och öppen fritidsverksamhet omfattas av bestämmelserna.

Källor: 29 kapitlet 19 b §§ skollagen och 7 § lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsförebyggande myndigheterna samt proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 208.

Vilka är de brottsbekämpande myndigheterna?

Med brottsbekämpande myndigheter avses i lagen Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Källa: 2 § lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

När är en skola skyldig att lämna kontaktuppgifter till en brottsbekämpande myndighet?

Kontaktuppgifter som rör en fysisk person ska lämnas på begäran av brottsbekämpande myndighet, om uppgifterna behövs i den brottsbekämpande verksamheten.

Om kontaktuppgiften omfattas av tillämpningsområdet för en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt ska utlämnandet föregås av en intresseavvägning. En sådan kontaktuppgift ska inte lämnas om synnerliga skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Att det krävs synnerliga skäl för att avstå från utlämnande innebär enligt förarbetena att en intresseavvägning endast i undantagsfall kan resultera i att en kontaktuppgift inte lämnas ut.

Om det rör sig om en kontaktuppgift som inte omfattas av tillämpningsområdet för en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt ska det inte göras någon intresseavvägning. Sådana uppgifter ska alltid lämnas ut på begäran av en brottsbekämpande myndighet.

Källor: 4 § lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 202-204.

Vad avses med kontaktuppgifter?

När ska en rektor på begäran lämna uppgifter till en brottsbekämpande myndighet?

Utöver de särskilda bestämmelserna om skyldighet att lämna ut vissa kontaktuppgifter finns det ytterligare bestämmelser som innebär att en rektor inom skolväsendet är skyldig att lämna en uppgift som finns i den verksamhet som rektorn ansvarar för, om uppgiften begärs av en brottsbekämpande myndighet och behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Denna skyldighet gäller även en rektor vid en internationell skola. För öppen fritidsverksamhet och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten för den personal som huvudmannen utser.

Om en uppgift som begärts av en brottsbekämpande myndighet omfattas av tillämpningsområdet för en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt ska utlämnandet föregås av en intresseavvägning. En sådan uppgift ska inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Om det däremot inte finns någon bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften ska det inte göras någon intresseavvägning. Sådana uppgifter ska alltid lämnas ut på begäran av en brottsbekämpande myndighet.

Källor: 7 § lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsförebyggande myndigheterna och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 208.

När ska en rektor lämna uppgifter till polisen på eget initiativ?

Om en rektor inom skolväsendet bedömer att en uppgift som finns i den verksamhet som rektorn ansvarar för behövs i den brottsbekämpande verksamheten, ska rektorn lämna uppgiften till Polismyndigheten utan föregående begäran, det vill säga på eget initiativ. Denna skyldighet gäller även en rektor vid en internationell skola. För öppen fritidsverksamhet och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller skyldigheten för den personal som huvudmannen utser.

En intresseavvägning ska alltid ska göras innan en uppgift lämnas på eget initiativ, oavsett om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften eller inte. En uppgift ska inte lämnas om övervägande skäl talar mot att uppgiften lämnas ut.

Skyldigheten att lämna uppgifter på eget initiativ innebär enligt förarbetena att uppgifter som utgångspunkt ska lämnas till Polismyndigheten till exempel när det finns oro för att en elev är på väg in i kriminalitet eller riskerar att utsättas för brott, eller om en personal misstänker brottslig verksamhet på skolan som exempelvis narkotikaförsäljning. Skyldigheten att lämna uppgifter är inte begränsad till viss typ av brott eller till brottslighet av visst allvar.

I förarbetena uttalas att utlämnanden som sker på eget initiativ inte ska ta tid från skolans grunduppdrag. Rektorn är alltså inte skyldig att särskilt leta efter uppgifter som kan lämnas ut på eget initiativ.

Källor: 7 § lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 123 och 209.

När ska misstänkta brott som begåtts av en elev anmälas till polisen?

När ska en anmälan göras till socialnämnden?

Ska rektorn lämna uppgifter på eget initiativ till polisen även när en polisanmälan ska göras enligt skollagen?

Anmälningsskyldighet kontra uppgiftsskyldighet

Kan en skola lämna uppgifter om en elev till polisen i stället för att göra en orosanmälan?

Nej. Ett utlämnande av uppgifter till en brottsbekämpande myndighet utesluter inte att det samtidigt kan finnas en skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn under 18 år far illa.

Källor: 29 kapitlet 13 § skollagen och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 209.

När ska en anmälan göras till socialnämnden?

Vilka kontaktuppgifter och andra uppgifter omfattas av uppgiftsskyldigheten?

Uppgiftsskyldigheten gäller kontaktuppgifter som behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Med kontaktuppgift avses

  1. bostadsadress,
  2. telefonnummer eller e-postadress,
  3. arbetsplats,
  4. ombud eller företrädare,
  5. användarnamn eller ip-adress, och
  6. en uppgift som är jämförbar med någon av uppgifterna 1-5.

Enligt förarbetena är det sådana kontaktuppgifter som finns i den ordinarie verksamheten som omfattas. Den som ska lämna ut uppgifter är alltså inte skyldig att begära in uppgifter från enskilda eller myndigheter, eller i övrigt göra några mer tidskrävande efterforskningar.

När det gäller andra uppgifter än kontaktuppgifter omfattar uppgiftsskyldigheten sådana uppgifter som finns i den verksamhet som rektorn ansvarar för och som behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Att uppgiften finns i den verksamhet som rektorn ansvarar för innebär enligt förarbetena att skyldigheten inte bara avser information om händelser i skolmiljön, utan det avgörande är att informationen är tillgänglig för rektorn i dennes roll som rektor för viss verksamhet.

Det är inte möjligt att på ett uttömmande sätt redogöra för vilka uppgifter som behövs i den brottsförebyggande verksamheten och som kan lämnas ut med stöd av uppgiftsskyldigheten. I Polismyndighetens vägledning om lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, som riktar sig till rektorer, finns bland annat exempel på sådana uppgifter.

Vissa uppgifter är undantagna och får inte lämnas ut med stöd av bestämmelserna i lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Det gäller bland annat sådana uppgifter inom elevhälsans medicinska gren, som skyddas av viss hälso- och sjukvårdssekretess. Det finns dock sekretessbrytande bestämmelser i exempelvis 10 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som under vissa förutsättningar gör det möjligt att lämna ut sådana uppgifter till bland annat Polismyndigheten. Några reglerade undantag från uppgiftsskyldigheten avseende kontaktuppgifter finns inte.

Källor: 4 och 7-8 §§ lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsförebyggande myndigheterna och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 118, 202 och 208-210.

Stöd i arbetet

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Polismyndighetens vägledning för rektorer om lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Vad menas med brottsbekämpande verksamhet?

Skyldigheten för skolor och vissa andra verksamheter att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna gäller i dessa myndigheters brottsbekämpande verksamhet. Med brottsbekämpande verksamhet avses i detta sammanhang sådan verksamhet som en brottsbekämpande myndighet bedriver för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller lagföra brott.

Källor: 1 och 3 §§ lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Vem avgör om en kontaktuppgift eller annan uppgift behövs i den brottsbekämpande verksamheten?

En förutsättning för att det ska föreligga en skyldighet för en skola att lämna kontaktuppgifter eller andra uppgifter till en brottsbekämpande myndighet är att uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Det gäller både när en brottsbekämpande myndighet begärt en uppgift och när en rektor överväger att lämna en uppgift på eget initiativ till Polismyndigheten.

Vid utlämnande på eget initiativ är det rektorn som bedömer om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten.

Vid utlämnande på begäran är det den brottsbekämpande myndigheten som enligt förarbetena har bäst förutsättningar att bedöma om en uppgift behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Det gäller både för kontaktuppgifter och andra uppgifter. Rektorn kan därför som regel utgå från att uppgifter som begärs ut behövs i den brottsbekämpande myndigheten, men det är rektorn som avgör vilka specifika uppgifter som ska lämnas ut.

Enligt förarbetena måste den brottsbekämpande myndigheten inför en begäran noga överväga vilka uppgifter som myndigheten har behov av, och myndighetens begäran måste vara tydlig och tillräckligt precis för att kunna besvaras.

Källor: 4 och 7 §§ lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna och proposition 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, sidan 202, 205 och 208.

Kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet avseende bland annat kamerabevakning. På deras webbplats finns information om regler för kamerabevakning i förskolor och skolor.

Kamerabevakning på skolor och förskolor, Integritetsskyddsmyndighetens webbplats

Senast uppdaterad 03 juli 2025.