Till innehållet

Förslag

    Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats

    Huvudmannen ska anordna särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats om en elev på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid. Här kan du läsa om de regler som gäller för särskild undervisning.

    När särskild undervisning ska anordnas

    För vilka elever ska särskild undervisning anordnas?

    Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ska anordnas för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus.

    Elever i följande skolformer ska få särskild undervisning om förutsättningarna för det är uppfyllda:

    • grundskola
    • anpassad grundskola
    • specialskola
    • sameskola
    • gymnasieskola
    • anpassad gymnasieskola

    För elever i övriga skolformer finns inga bestämmelser om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats.

    För barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus finns bestämmelser om utbildning på sjukhus.

    Källor: 24 kapitlet 16–21 §§ (16 § i dess lydelse enligt SFS 2015:176) skollagen.

    Finns det situationer då särskild undervisning inte ska anordnas även om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda?

    Sjukhusundervisning

    Särskild undervisning som verksamhetsform

    Vad är syftet med särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats?

    Syftet med särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats är att den särskilda undervisningen ska kompensera för den undervisning i skolan som en elev inte kan delta i på grund av sjukdom eller liknande skäl.

    Källa: proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 521–522.

    Vilka bestämmelser i skollagen gäller för särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats?

    Särskild undervisning ingår inte i skolväsendet utan är en särskild utbildningsform. Det innebär att särskild undervisning aldrig kan vara en del av utbildningen i exempelvis grundskolan eller gymnasieskolan. En elev som får särskild undervisning är fortfarande inskriven i sin ordinarie skola.

    Eftersom särskild undervisning är en särskild utbildningsform omfattas den bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten. Stora delar av skollagen är inte tillämpliga för särskilda utbildningsformer.

    Exempel på gemensamma bestämmelser i skollagen som är tillämpliga för särskild undervisning är bestämmelsen om att barnets bästa ska vara utgångspunkt för verksamheten samt bestämmelserna om huvudmannens skyldighet att förebygga och åtgärda kränkande behandling.

    Källor: 1 kapitlet 2 och 10 §§ samt 6 kapitlet 1 § skollagen.

    Skolväsendet omfattar följande skolformer:

    • förskola
    • förskoleklass
    • grundskola
    • anpassad grundskola
    • specialskola
    • sameskola
    • gymnasieskola
    • anpassad gymnasieskola
    • komvux

    I skolväsendet ingår också fritidshem, som inte är en egen skolform.

    Källa: 1 kapitlet 1 § skollagen.

    Särskilda utbildningsformer regleras i 24 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. För särskilda utbildningsformer gäller gemensamma bestämmelser i skollagen bara om det anges uttryckligen i lagtexten.

    De särskilda utbildningsformerna är:

    • internationella skolor på grundskolenivå
    • internationella skolor på gymnasienivå
    • utbildning vid särskilda ungdomshem som motsvarar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan
    • utbildning vid särskilda ungdomshem som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan
    • utbildning vid kriminalvårdsanstalt som motsvarar utbildningen i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan
    • utbildning vid kriminalvårdsanstalt som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan
    • utbildning vid kriminalvårdsanstalt som motsvarar kommunal vuxenutbildning
    • utbildning vid folkhögskola som motsvarar sfi
    • utbildning som motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass eller fritidshem för barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus
    • särskild undervisning på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
    • särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
    • fullgörande av skolplikten på annat sätt

    Källor: 1 kapitlet 1 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1315) och 2 § samt 24 kapitlet 1–26 §§ (16 § i dess lydelse enligt SFS 2015:176) skollagen.

    Ska särskild undervisning beslutas i ett åtgärdsprogram?

    Nej. Särskild undervisning är inte en form av särskilt stöd. Beslut om särskild undervisning fattas därför inte i ett åtgärdsprogram.

    Vidare är skollagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd inte heller tillämpliga inom den särskilda undervisningen som sådan. Detta då särskild undervisning inte ingår i skolväsendet.

    Källor: 1 kapitlet 1–2 §§, 3 kapitlet 2 och 6 §§ samt 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

    Är särskild undervisning detsamma som distansundervisning?

    Nej. Distansundervisning får under vissa förutsättningar bedrivas av skolhuvudmän som har fått ett godkännande för detta från Skolinspektionen. Distansundervisning regleras i 22 kapitlet skollagen och är, till skillnad från särskild undervisning, en del av skolväsendet.

    I vissa fall kan distansundervisning vara ett alternativ till särskild undervisning.

    Källor: 22 kapitlet 5–8 §§ samt 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Distansundervisning kan vara ett alternativ till särskild undervisning i vissa fall

    Är särskild undervisning detsamma som ”hemundervisning”?

    Begreppet ”hemundervisning” används ibland i dagligt tal, men finns inte i skolans lagstiftning. Särskild undervisning är inte samma sak som det som vanligen brukar avses med ”hemundervisning”.

    "Hemundervisning" och "hemskolning" finns inte som begrepp i skollagen

    Gäller läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och ämnesområdesplaner för särskild undervisning?

    Nej. Läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är inte bindande för särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Däremot är läroplanerna samt kurs-, ämnes- och ämnesområdesplaner vägledande för särskild undervisning. Detta då den särskilda undervisningen så långt det är möjligt ska motsvara undervisningen i aktuell skolform.

    Källa: 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Ansvar för att anordna särskild undervisning

    Vem ansvarar för att en elev får särskild undervisning?

    Det är huvudmannen för den utbildning som eleven annars deltar i som ska anordna särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats när förutsättningarna för sådan undervisning är uppfyllda.

    Källa: 24 kapitlet 22 § skollagen.

    Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

    Kommuner

    En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

    Enskilda

    En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.

    Regioner

    Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

    Staten

    Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

    Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

    Finns det situationer då särskild undervisning inte ska anordnas även om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda?

    Ja. Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ska inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.

    Vidare får särskild undervisning ges i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker.

    Källa: 24 kapitlet 21 § skollagen.

    Kan huvudmannen vara skyldig att anordna särskild undervisning om en elev inte trivs i skolmiljön?

    Det är bara om en elev under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete på grund av sjukdom eller liknande skäl som huvudmannen är skyldig att anordna särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Att en elev inte trivs i skolan utgör inte i sig en grund för särskild undervisning.

    Om en elev mår dåligt i skolmiljön, eller har andra svårigheter i skolsituationen, har skolan en långtgående skyldighet att agera. Vad skolan är skyldig att göra beror på den unika situationen. Det skulle till exempel kunna handla om att skolan måste vidta åtgärder mot kränkande behandling, arbeta främjande och åtgärdande med trygghet och studiero eller utreda om eleven har behov av särskilt stöd.

    Källa: 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Kränkande behandling och diskriminering

    Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

    Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

    Omfattning

    Hur många timmars särskild undervisning ska eleven få?

    Omfattningen av den särskilda undervisningen är inte specifikt reglerad.

    Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

    Det finns ingen tidsgräns för hur länge en elev kan få särskild undervisning.

    Källa: 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Ska ett beslut om anpassad studiegång fattas om en elev som får särskild undervisning inte läser alla ämnen?

    Nej. Skollagens bestämmelser om särskilt stöd och anpassad studiegång gäller inte vid särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Ett beslut om anpassad studiegång ska inte fattas för att en elev som ges sådan undervisning inte läser alla ämnen.

    Däremot kan en elev som får särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats ha fått ett beslut om anpassad studiegång i sin ordinarie utbildning i den skolform där hen är inskriven. Eftersom syftet med den särskilda undervisningen är att kompensera för den undervisning i skolan som eleven inte kan delta i, så kan ett beslut om anpassad studiegång påverka vilken undervisning eleven får i den särskilda undervisningen.

    Källor: 1 kapitlet 1–2 §§, 3 kapitlet 6 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1315) och 24 kapitlet 20 § skollagen.

    Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

    Lärare och betygssättning

    Måste en lärare som bedriver särskild undervisning vara legitimerad?

    Nej. Skollagens bestämmelser om lärarlegitimation gäller inte för särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats.

    Undervisningen ska dock så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

    Källor: 1 kapitlet 2 § och 24 kapitlet 20–22 §§ skollagen.

    Ska elever som får särskild undervisning få betyg?

    Skollagens bestämmelser om betyg och betygssättning gäller inte för särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats.

    Det finns inget som hindrar att en elev som får särskild undervisning får betyg, men då sker det inom ramen för elevens ordinarie utbildning i skolan, och enligt de bestämmelser om betygssättning som gäller för den skolform som eleven är inskriven i. En förutsättning är dock att det finns ett tillräckligt underlag för att betyg ska kunna sättas.

    Källor: 1 kapitlet 2 § och 24 kapitlet 20–22 §§ skollagen.

    Betyg och betygssättning

    Relaterat

    Senast uppdaterad 03 augusti 2026.