Bidrag till enskilda huvudmän

Enskilda huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola får bidrag från hemkommunen för elever som har tagits emot till utbildning. Här finns information om skolförfattningarnas bestämmelser om bidrag till enskilda huvudmän.

Kommunernas resursfördelning till skolväsendet

Vad gäller för kommunernas fördelning av resurser till skolväsendet?

Kommuner ska enligt skollagen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Det gäller både vid fördelning av resurser till kommunernas egna verksamheter och till enskilda huvudmän.

Bestämmelsen anger att det ska ske en resursfördelning utifrån dessa grunder, men reglerar inte närmare hur resurserna ska fördelas. Enligt förarbetena måste varje kommun ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen, och kunna redogöra för på vilket sätt resursfördelningssystemet förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på skolor, förskolor och fritidshem påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in barnens och elevernas förutsättningar och behov.

Källor: 2 kapitlet 8 b § skollagen och proposition 2013/14:148 Vissa skollagsfrågor, sidan 21 och 53.

Rektorn ansvarar för resursfördelning inom förskole- eller skolenheten

Vad är skolpeng?

I dagligt tal används ibland begreppet ”skolpeng” för att beskriva den ersättning eller det bidrag som hemkommunen betalar till exempelvis en förskola eller skola för de barn och elever som är inskrivna i verksamheten. Begreppet används både för bidrag till fristående verksamheter och för ersättning till offentliga verksamheter inom eller utanför hemkommunen. ”Skolpeng” är dock inte ett begrepp som finns i skolans författningar.

Det som regleras i skollagens generella bestämmelse om kommuners resursfördelning är att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Källa: 2 kapitlet 8 b § skollagen.

Skillnaden mellan bidrag till enskilda huvudmän och interkommunal ersättning

Vad är skillnaden mellan bidrag till enskilda huvudmän och interkommunal ersättning?

Bidrag till enskilda huvudmän och interkommunal ersättning regleras på olika sätt och i olika bestämmelser i skolförfattningarna. Till exempel förekommer begreppen ”grundbelopp” och ”tilläggsbelopp” endast i de bestämmelser som avser bidrag till enskilda huvudmän.

Bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola

Bidrag till enskilda huvudmän är den ersättning som hemkommunen betalar för en elev som har tagits emot till utbildning som anordnas av en enskild huvudman, oavsett om den fristående verksamheten är belägen inom eller utanför hemkommunen. En hemkommuns beslut om bidrag till en enskild huvudman får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Rätten till bidrag för enskilda som godkänns som huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola följer av Skolinspektionens beslut om godkännande. Något särskilt beslut om själva rätten till bidrag fattas därför inte.

Huvudmän för internationella skolor på gymnasienivå, som inte utgör en skolform inom skolväsendet utan en särskild utbildningsform, ansöker inte om godkännande men kan däremot efter ansökan hos Skolinspektionen förklaras berättigade till bidrag.

Källor: 16 kapitlet 52–55 §§, 17 kapitlet 29 och 35–36 §§, 19 kapitlet 45–48 §§, 22 kapitlet 18–20 §§ samt 28 kapitlet 5 § skollagen.

Interkommunal ersättning

Interkommunal ersättning är den ersättning som hemkommunen under vissa angivna förutsättningar betalar för en elev som har tagits emot till utbildning som anordnas av en annan offentlig huvudman än hemkommunen. Om hemkommunen och anordnaren av utbildningen inte är överens om ersättningen får tvisten ytterst lösas i allmän domstol.

Källor: 16 kapitlet 50–51 §§, 17 kapitlet 23–26 a §§, 19 kapitlet 43–44 a §§, samt 22 kapitlet 17 § skollagen.

Interkommunal ersättning

Generellt om bidrag till enskilda huvudmän

Likabehandlingsprincipen

Reglerna om beräkning av en kommuns bidrag för en elev i en verksamhet med enskild huvudman utgår från den så kallade likabehandlingsprincipen. Det innebär att bidrag till enskilda huvudmän ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. I förarbetena betonas att om en kommun väljer att fördela extra resurser med utgångspunkt från till exempel socioekonomiska faktorer eller studieresultat, får det inte leda till skillnader i resurstilldelningen beroende på om det är en offentlig eller enskild huvudman för verksamheten.

Likabehandlingsprincipen ligger till grund för skolförfattningarnas preciserade kriterier för beräkning av bidrag till enskilda huvudmän. Dessa bestämmelser syftar till att skapa tydliga principer för bidragsberäkningen, och till att en förvaltningsdomstol efter överklagande ska kunna pröva nivån på kommunens bidrag till en enskild verksamhet.

Källor: 16 kapitlet 52–55 §§, 17 kapitlet 29 och 35–36 §§, 19 kapitlet 45–48 §§, 22 kapitlet 18–20 §§ , 28 kapitlet 5 § skollagen, 13 kapitlet 1–12 §§ gymnasieförordningen samt proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor, sidan 28–31.

Bidraget fastställs per kalenderår

Ett bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget för utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska betalas enligt riksprislistan, får bidraget beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. Skolverkets föreskrifter om riksprislistan ska meddelas senast den 31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.

För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år.

Källor: 13 kapitlet 1 och 9 §§ gymnasieförordningen.

Grundbelopp enligt riksprislistan (gymnasieskolan)

Grundbelopp enligt riksprislistan (anpassade gymnasieskolan)

Ändringar under löpande budgetår

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner. Ett beslut om minskat bidrag kan inte gälla för redan utbetalade bidrag.

Källa: 13 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska enligt förvaltningslagen innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Bestämmelsen om beslutsmotivering ska tillämpas i ärenden enligt skollagen som avser myndighetsövning mot någon enskild.

En kommuns beslut om bidrag till enskilda huvudmän behöver vara utformat så att det går att ta ställning till om bidragen innebär lika villkor, det vill säga om likabehandlingsprincipen har följts. Kommunen ska enligt gymnasieförordningen kunna redovisa för den enskilda huvudmannen hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska beloppen för följande framgå:

• lokalkostnader
• administration
• mervärdesskatt

Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig.

Enligt förarbetena måste det av kommunens bidragsbeslut tydligt framgå såväl att kostnadsposterna är inkluderade som hur de är inkluderade. Avsikten är dock inte att kommunen ska vara skyldig att utforma sin egen budget så att den är uppdelad på samtliga kostnadsslag som ska ingå i grundbeloppet.

Källor: 32 § förvaltningslagen, 29 kapitlet 10 § skollagen, 13 kapitlet 10 § gymnasieförordningen och proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor, sidan 32–33.

Förvaltningslagens krav på motivering av beslut

Vad innebär likabehandlingsprincipen?

Utbetalning och avstämningsdatum för bidrag

Utbetalning av bidrag till fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor ska göras med en tolftedel per månad, om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat.

Det finns däremot ingen reglering i skolans författningar om avstämningsdatum för kommuners bidrag till enskilda huvudmän. Kommunen bör fastställa tydliga riktlinjer för avstämningsdatum, som omfattar samtliga huvudmän, för att det inte ska uppstå oklarhet angående vid vilken skola eller hos vilken huvudman barnet eller eleven är inskriven vid ett visst datum. Därmed kan kommunen undvika att hamna i en situation där två anordnare kräver bidrag för samma elev under samma månad.

Avstämningsdatum kan till exempel vara den 15:e varje månad. Avstämning för sommarmånaderna kan då exempelvis göras den 15 september.

Källa: 13 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.

Grundbelopp och tilläggsbelopp

Det bidrag till enskilda huvudmän som elevers hemkommuner betalar för utbildning på nationella program och programinriktat val i gymnasieskolan, samt för utbildning på nationella program i anpassade gymnasieskolan, består av två delar: grundbelopp och tilläggsbelopp.

Grundbelopp betalas ut för varje elev som har tagits emot vid skolenheten och som

• hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program i gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades, eller
• var behörig för programinriktat val vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades, eller
• som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Därutöver betalas tilläggsbelopp ut i vissa fall under i skollagen angivna förutsättningar.

Källor: 16 kapitlet 52 och 55 §§, 17 kapitlet 35 § och 19 kapitlet 45 § skollagen.

Grundbelopp

I enlighet med likabehandlingsprincipen ligger kommunens budget för den egna verksamheten det kommande året till grund för bestämningen av grundbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Beloppen som sådana kan dock vara olika, om skolornas förutsättningar är olika.

I skollagen regleras vilka kostnadsposter som grundbeloppet ska avse när kommunen beräknar grundbeloppet. Någon reglering om hur stora resurser den enskilda huvudmannen i sin tur ska avsätta för de olika beståndsdelarna finns inte i skolans författningar.

Källor: 16 kapitlet 53 och 55 §§, 17 kapitlet 36 §, 19 kapitlet 46 och 48 §§, 22 kapitlet 19 §, 13 kapitlet 1–12 §§ gymnasieförordningen samt proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor, sidan 28–31 och 33.

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp ska lämnas förelever i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har ett omfattande behov av särskilt stöd. I gymnasieförordningen förtydligas att tilläggsbelopp utgör ersättning för extraordinära stödåtgärder.

Skolförfattningarnas bestämmelser om tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd utgår från likabehandlingsprincipen på så sätt att extra resurser bör tilldelas för en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd oavsett om eleven går i en fristående skola eller en av hemkommunens egna skolor. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska dock vara individuellt bestämt utifrån elevens behov, varför likabehandlingsprincipen inte kan tillämpas direkt i fråga om tilläggsbelopp.

För elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som ska erbjudas modersmålsundervisning lämnas tilläggsbelopp även för detta. När det gäller tilläggsbelopp för modersmålsundervisning finns ingen reglering om att beloppet ska bestämmas utifrån individuella behov.

Källor: 16 kapitlet 54 § och 19 kapitlet 47 § skollagen, 13 kapitlet 1-12 §§ gymnasieförordningen, proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor, sidan 42, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 745–746 samt HFD 2020 referat 8.

Likabehandlingsprincipen

Överklagande av beslut om bidrag till enskilda huvudmän

En kommuns beslut om bidrag till enskilda huvudmän får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två domar konstaterat att i de fall kommuner fattar generella beslut om grundbelopp kan ett sådant beslut inte anses vara riktat mot en viss enskild huvudman. Om kommuner fattar generella beslut om grundbelopp kan sådana beslut därmed inte överklagas genom förvaltningsbesvär, utan endast bli föremål för laglighetsprövning.

Skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp har varit föremål för flertalet domstolsprövningar. I Skolverkets stödmaterial om att ansöka om tilläggsbelopp finns en redogörelse för avgöranden på området från HFD.

Källor: 28 kapitlet 5 § skollagen samt HFD 2017 referat 35 och HFD 2020 referat 69.

Överklagande

Ansöka om tilläggsbelopp

Gymnasieskola

Bidrag till enskilda huvudmän för utbildning på nationella program

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500–2 800 gymnasiepoäng). Om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal skola på grund av att elever på nationella yrkesprogram har valt bort kurser enligt 4 kap. 23 § gymnasieförordningen, får bidrag som lämnas till den enskilda huvudmannen minskas på motsvarande sätt för sådana bortvalda kurser hos den enskilda huvudmannen.

Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Källor: 16 kapitlet 52 § skollagen och 13 kapitlet 8 § gymnasieförordningen (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105).

Möjlighet att på yrkesprogram välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet

Statsbidrag kan lämnas för utlandssvenska elever

Grundbelopp

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning
2. lärverktyg
3. elevhälsa
4. måltider
5. administration
6. mervärdesskatt
7. lokalkostnader.

För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

För utbildning på särskilda varianter och för så kallade riksrekryterande utbildningar som anordnas av enskilda huvudmän ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket.

Om en elev i andra fall har antagits till en utbildning på ett nationellt program som kommunen inte erbjuder, det vill säga varken anordnar programmet i egen regi eller erbjuder det genom samverkansavtal med annan kommun eller region, ska grundbeloppet följa riksprislistan.

Om en elev har antagits till ett program med en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, används riksprislistans inriktningspris när eleven påbörjar inriktningen.

Avseende NIU-utbildningar har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i samråd med Riksidrottsförbundet rekommenderat samma belopp och uppräkningsförfarande för merkostnader inom NIU som man rekommenderat för NIU-utbildningar med offentlig huvudman.

Anordnande av NIU inom gymnasieskolan

Merkostnader för NIU

Källor: 16 kapitlet 53 och 55 §§ skollagen och 13 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2025

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 15 kapitlet 54 § skollagen och 13 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Rätt till modersmålsundervisning

Bidrag till enskilda huvudmän för utbildning på programinriktat val

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av

1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot, och
2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Källa: 17 kapitlet 35 § skollagen.

Bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella programmet

Bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för det aktuella nationella programmet. Det innebär att bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet ska avse ersättning för:

1. undervisning
2. lärverktyg
3. elevhälsa
4. måltider
5. administration
6. mervärdesskatt
7. lokalkostnader.

För programinriktat val som är inriktat mot sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

För programinriktat val som är inriktat mot en så kallad riksrekryterande utbildning ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket.

Om en elev har antagits till programinriktat val som är inriktat mot ett nationellt program som kommunen inte erbjuder, det vill säga varken anordnar programmet i egen regi eller erbjuder det genom samverkansavtal med annan kommun eller region, ska grundbeloppet följa riksprislistan.

Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2025

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor:17 kapitlet 35-36 §§ skollagen.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Rätt till modersmålsundervisning

Bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet

Bidrag för den del av utbildningen på programinriktat val som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet ska lämnas under högst ett år.

Aktuellt belopp framgår av föreskrifter som utfärdas av Skolverket varje år (riksprislistan).

Källor: 17 kapitlet 35–36 §§ skollagen.

Ersättning för visst stöd på introduktionsprogram

Bidrag till enskilda huvudmän för utbildning på yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

Det finns inte några bestämmelser i skollagen som reglerar hur hemkommunens bidrag ska bestämmas när en elev tas emot till yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion som anordnas av en enskild huvudman. Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till sådan utbildning om huvudmannen och hemkommunen har kommit överens om bidraget.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 17 kapitlet 7 och 29 §§ skollagen samt 1 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Inget bidrag från hemkommunen till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

För elever som är inskrivna på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska statsbidrag utgå till den anordnande huvudmannen. Några bestämmelser om bidrag till enskilda huvudmän från elevers hemkommuner finns därför inte för vidareutbildningen.

Källor: förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Bidrag till enskilda huvudmän för distansutbildning

Nationella program samt programinriktat val som har utformats för en grupp elever

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Om det är fråga om ett nationellt program eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan består bidraget från hemkommunen av ett grundbelopp, som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket, och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt grundbelopp. Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning
2. lärverktyg
3. elevhälsa
4. måltider
5. administration
6. mervärdesskatt
7. lokalkostnader.

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 22 kapitlet 18-20 §§ skollagen och 4 b kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

En huvudman är bara skyldig att ta emot en sökande till andra introduktionsprogram än programinriktat val som har utformats för en grupp elever, där distansundervisning får användas för hela utbildningen, om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska bidraget motsvara anordnarens självkostnad.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Källor: 22 kapitlet 14 och 18 §§ skollagen.

Inget bidrag från hemkommunen till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Distansundervisning

Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning gäller för utbildning som startat senast hösten 2024. Från och med den 1 juli 2025 införs riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i stället som en permanent del av skolväsendet.

Om en enskild huvudman har antagit en elev på en gymnasial spetsutbildning inom ramen för försöksverksamheten har huvudmannen rätt till bidrag från elevens hemkommun. För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

Om hemkommunen inte erbjuder utbildningen ska ersättningen lämnas med det belopp som framgår för respektive program och i förekommande fall inriktning enligt riksprislistan.

Källa: 9 § förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning.

Försöksverksamhet med gymnasial spetsutbildning

Riksprislistan

Bidrag för permanent riksrekryterande spetsutbildning

Försöksverksamheten avslutas och riksrekryterande spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet

Ersättning för kostnader för IB-utbildning

IB-utbildning på gymnasienivå kan anordnas både vid kommunala och fristående skolor. IB-utbildning ingår inte i skolväsendet och utgör inte en del av skolformen gymnasieskola.

En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten. Enligt förordningen om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office kan statsbidrag för utbildningsanordnarens avgifter utgå till kommuner eller fristående skolor. Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett belopp som Skolverket beslutar. Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag från hemkommunen till anordnaren av IB-utbildningen.

Dessa bestämmelser gäller inte för IB-utbildning som anordnas av en internationell skola på gymnasienivå och vars huvudman har förklarats berättigad till bidrag enligt 24 kap. 6 § skollagen. För dessa huvudmän gäller i stället de särskilda bestämmelserna om bidrag till internationella skolor på gymnasienivå.

Källor: 29 kapitlet 17 § skollagen och förordning (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Om IB-utbildning

Statsbidrag för utlandssvenska elever som har tagits emot till IB-utbildning

Bidrag till huvudmän för internationella skolor på gymnasienivå

Internationella skolor utgör en särskild utbildningsform och är inte en del av skolväsendet eller skolformen gymnasieskola. I vissa fall anordnas IB-utbildningar av internationella skolor på gymnasienivå, men IB-utbildningar kan även anordnas på annat sätt.

Enskilda huvudmän för internationella skolor på gymnasienivå får efter ansökan förklaras berättigade till bidrag för elever från deras hemkommuner. Skolinspektionen prövar frågor om förklaring om rätt till bidrag. I ett beslut om rätt till bidrag ska Skolinspektionen, för andra utbildningar än IB-utbildningar, ange vilket nationellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende. Hemkommunen för en elev i en internationell skola på gymnasienivå, vars huvudman har fått en förklaring om rätt till bidrag, ska lämna bidrag till huvudmannen för skolan om

1. eleven är folkbokförd i Sverige eller hemkommunen får statsbidrag för eleven
2. eleven är bosatt i Sverige för en begränsad tid eller har andra särskilda skäl att få sin utbildning i en internationell skola på gymnasienivå
3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Bidraget ska uppgå till det belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om. Om hemkommunen och huvudmannen inte kommer överens om beloppet ska beloppet följa riksprislistan. Om det i ett sådant fall är fråga om utbildning som leder fram till International Baccalaureate ska riksprislistans belopp för naturvetenskapsprogrammet ligga till grund för beloppet.

För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska hemkommunen, därutöver, lämna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet, under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått en gymnasieutbildning som erbjudits av kommunen. Kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Om inte hemkommunen och huvudmannen har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Källor: 24 kapitlet 6–6 a §§ skollagen samt 17 och 20 §§ förordning (2015:801) om internationella skolor.

Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2025

Om internationella skolor och IB-utbildning

Anpassad gymnasieskola

Bidrag till enskilda huvudmän för utbildning på nationella program

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Källa: 19 kapitlet 45 § skollagen.

Grundbelopp

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning
2. lärverktyg
3. elevhälsa
4. måltider
5. administration
6. mervärdesskatt
7. lokalkostnader.

För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet enligt skollagen bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program. Några nationella inriktningar finns dock inte i anpassade gymnasieskolan.

För utbildning på särskilda varianter och för så kallade riksrekryterande utbildningar som anordnas av enskilda huvudmän ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket.

Om en elev i annat fall har antagits till utbildning som hemkommunen inte erbjuder ska grundbeloppet följa riksprislistan..

Källor: 19 kapitlet 46 och 48 §§ skollagen.

Riksprislista för ersättning till fristående skolor 2025

Tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 19 kapitlet 47 § skollagen och 13 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Bidrag till enskilda huvudmän för utbildning på individuella program

Det finns inte några bestämmelser i skollagen som reglerar hur hemkommunens bidrag ska bestämmas när en elev tas emot till ett individuellt program som anordnas av en enskild huvudman. Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till sådan utbildning om huvudmannen och hemkommunen har kommit överens om bidraget.

Källa: 18 kapitlet 34 § skollagen.

Bidrag till enskilda huvudmän för distansutbildning

Nationella program

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Om det är fråga om ett nationellt program består bidraget från hemkommunen av ett grundbelopp, som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket, och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt grundbelopp. Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning
2. lärverktyg
3. elevhälsa
4. måltider
5. administration
6. mervärdesskatt
7. lokalkostnader.

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 22 kapitlet 18 § skollagen och 4 b kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Individuella program

En huvudman är bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan, där distansundervisning får användas för hela utbildningen, om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska bidraget motsvara anordnarens självkostnad.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag till den enskilda huvudmannen.

Källor: 22 kapitlet 14 och 18 §§ skollagen.

Distansundervisning