Ersättning för elever från andra länder samt finansiering av svensk gymnasieutbildning utomlands
En huvudman som i sin gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola har elever som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige kan få ersättning för dessa elevers utbildning på olika sätt, exempelvis genom statsbidrag. Här kan du läsa om detta. Du hittar också information om hur gymnasieutbildning för utlandssvenska elever som bor i utlandet kan finansieras.
Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Ersättning för elever från andra länder
Det är huvudmannen som prövar om en sökande till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är behörig och ska tas emot. När en sökande inte är folkbokförd behöver huvudmannen i samband med denna prövning utreda om sökanden har rätt till utbildning i Sverige. På vilket sätt en huvudman kan få ersättning för sina kostnader för utbildning av elever som inte är folkbokförda i Sverige varierar beroende på vilken grunden är för att eleven har tagits emot till utbildningen.
Källor: 16 kapitlet 36 §, 17 kapitlet 14 §, 17 a kapitlet 18 § och 19 kapitlet 29 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Utredning av rätt till utbildning
Asylsökande elever
En kommun som har kostnader för utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för elever som är asylsökande kan få statlig ersättning enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande med flera. Sådan ersättning lämnas också för vissa andra elever, exempelvis elever som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen (så kallade bevispersoner). Såväl asylsökande som bevispersoner har enligt skollagen rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år.
En kommun kan också, i mån av medel, få statlig ersättning för asylsökande elever som innan de fyllt 18 år har påbörjat ett introduktionsprogram och som därefter, efter 18 års ålder men senast under det första kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år, har påbörjat ett nationellt program.
Det är elevens hemkommun som kan ansöka om statlig ersättning hos Migrationsverket. Om hemkommunen har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund, utbildningsförbund eller gymnasieförbund får ansökan i stället göras av förbundet. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår. Både ansökan om ersättning och utbetalningen görs i efterskott. Utöver schablonersättningen kan i undantagsfall, efter en särskild prövning, ersättning beviljas för en elev med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för sådan utbildning.
För elever i fristående skolor betalas beloppet ut till hemkommunen, som i sin tur är skyldig att lämna samma belopp som bidrag till den fristående skolans huvudman.
Mer information om statlig ersättning och hur ansökan görs finns på Migrationsverkets webbplats.
Källor: 29 kapitlet 3 § skollagen, 1 § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera och förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande med flera samt HFD 2023 referat 46.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats
Rätt till utbildning och behörighetskrav för asylsökande ungdomar
Med en persons hemkommun avses i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som denne stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Elever som omfattas av massflyktsdirektivet
Elever som har ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda
En kommun kan, på samma sätt som för asylsökande elever, få statlig ersättning för utbildningskostnader för elever i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda i Sverige.
Det är hemkommunen som ansöker om sådan ersättning hos Migrationsverket. Om hemkommunen har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund, utbildningsförbund eller gymnasieförbund, får ansökan i stället göras av förbundet. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår. Både ansökan om ersättning och utbetalningen görs i efterskott. Utöver schablonersättningen kan i undantagsfall, efter en särskild prövning, ersättning beviljas för en elev med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för sådan utbildning.
För elever i fristående skolor betalas beloppet ut till hemkommunen, som i sin tur är skyldig att lämna samma belopp som bidrag till den fristående skolans huvudman.
Rätten till statlig ersättning gäller så länge eleven omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA) och inte har blivit folkbokförd i Sverige.
Mer information om statlig ersättning och hur ansökan görs finns på Migrationsverkets webbplats.
Källa: Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande med flera och HFD 2023 referat 46.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats
Rätt till utbildning och behörighetskrav för ungdomar som omfattas av massflyktsdirektivet
Elever med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som är folkbokförda
En elev med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som har blivit folkbokförd i Sverige omfattas inte längre av LMA. Det innebär att hemkommunen inte har rätt till ersättning enligt förordningen om statlig ersättning för asylsökande med flera för en sådan elevs utbildning.
Kommuner kan däremot få ersättning för vissa andra kostnader som kommunen har för nyanlända personer, det vill säga personer som fått ett uppehållstillstånd som ligger till grund för folkbokföring. Information om detta finns på Migrationsverkets webbplats.
Källa: Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande med flera.
Ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd, Migrationsverkets webbplats
Elever från andra EU/EES-länder
Hemkommunen kan söka statsbidrag för elever som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer och som har tagits emot i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Det gäller även elever som deltar i utbildning i en annan kommuns skola eller i utbildning som bedrivs av en enskild huvudman. Statsbidrag får också lämnas till hemkommunen för sådana elever som har tagits emot i en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman som har fått en förklaring om rätt till bidrag från Skolinspektionen.
Ansökan om statsbidrag görs hos Skolverket av hemkommunen.
Statsbidrag lämnas med ett belopp som motsvarar hemkommunens kostnad för elevens utbildning. Om eleven har tagits emot till en annan kommuns utbildning eller utbildning som anordnas av en annan offentlig huvudman avses med hemkommunens kostnad den interkommunala ersättning som hemkommunen enligt skolans författningar betalar för eleven till utbildningsanordnaren. Om eleven har tagits emot till utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola som anordnas av en enskild huvudman avses med hemkommunens kostnad det bidrag som hemkommunen enligt skolans författningar betalar för eleven till den enskilda huvudmannen. Detsamma gäller om eleven har tagits emot till en internationell skola på gymnasienivå med enskild huvudman som har fått en förklaring om rätt till bidrag från Skolinspektionen.
Om det belopp som statsbidrag enligt ovan ska lämnas med oskäligt överstiger hemkommunens kostnad för andra elever i motsvarande utbildning reduceras statsbidraget med ett belopp som motsvarar den överskjutande delen.
Källor: 29 kapitlet 2 § andra stycket 3 skollagen, förordning (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:143) om statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.
Statsbidrag för ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige
Rätt till utbildning och behörighetskrav för sökande från andra EU/EES-länder
Familjemedlemmar till diplomater från tredje land
Familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt till utbildning till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land, har inte rätt till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Det finns därför inte några bestämmelser i skolans författningar om ersättning för utbildningskostnader för sådana elevers utbildning i dessa skolformer.
Källa: 29 kapitlet 2 § andra stycket 4 skollagen.
Vilka barn och unga har rätt till utbildning i Sverige?
Elever som är papperslösa
En kommun som inom sitt område har ungdomar som vistas i landet utan tillstånd (är papperslösa), och som har kostnader för dessa ungdomars utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, kan ansöka om statsbidrag hos Skolverket.
Källor: 29 kapitlet 2 § andra stycket 5 skollagen och förordning (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.
Statsbidrag för papperslösa barn 2026
Rätt till utbildning och behörighetskrav för ungdomar som är papperslösa
Nordiska elever i gymnasieskolan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har ett avtal om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå. Avtalet gäller både teoretiska och yrkesinriktade utbildningar. I avtalet anges bland annat att parterna och deras skolmyndigheter avstår från att kräva ersättning av varandra för den undervisning med mera som ges till elever från andra nordiska länder som följer en lagreglerad gymnasieutbildning.
En huvudman som har tagit emot nordiska sökande, som inte är bosatta i Sverige i skollagens mening, till ett nationellt program i gymnasieskolan kan ha rätt till ersättning i form av statsbidrag. Bestämmelser om detta finns i gymnasieförordningen, där det regleras att en kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Skolverket hämtar uppgifter om antal elever per kommun från Centrala studiestödsnämnden (CSN).
En kommun som i sin yrkesdansarutbildning har tagit emot nordiska sökande (i praktiken Stockholms stad, som driver Kungliga Svenska balettskolan) har rätt till ersättning för alla sökande som har tagits emot till yrkesdansarutbildningen.
Även en region eller enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning.
Ersättningens storlek beslutas av regeringen i samtliga ovan nämnda fall.
Ansökan om ersättning görs hos Skolverket, som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.
Det finns inte några bestämmelser i skolans författningar om mottagande av nordiska sökande till ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller om mottagande i anpassade gymnasieskolan, och följaktligen inte heller några bestämmelser om ersättning till huvudmän som tagit emot nordiska sökande till sådan utbildning.
Källor: 12 kapitlet 8–10 §§ gymnasieförordningen samt Sveriges internationella överenskommelser Nr 8 (SÖ 2008:8) Avtal med Danmark, Finland, Island och Norge om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå (teoretiska och yrkesinriktade utbildningar).
Bosatt i landet
Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Det finns även personer som vid tillämpningen av skollagen ska anses som bosatta i landet trots att de inte är folkbokförda här. Det gäller följande personer:
- Personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera. Det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet.
- Personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen (2005:716). Det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras.
- Personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.
- Familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av punkt 3. Det gäller exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land.
- Personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
- Personer som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen (2005:716). Denna punkt omfattar bland andra personer som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen eller som har utvisats på grund av brott, men där verkställigheten av avvisnings-eller utvisningsbeslutet skjutits upp därför att det finns ett hinder som inte är bestående mot att beslutet verkställs.
Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i punkt 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att hen lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i punkt 5.
Om en person som omfattas av punkt 6 även är folkbokförd i landet ska hen inte anses som bosatt i landet på grunden att hen är folkbokförd här, utan endast utifrån punkt 6.
Källa: 29 kapitlet 2 § skollagen.
Folkbokföring, Skatteverkets webbplats
Begränsningar i rätten till utbildning för vissa personer
Personerna som omfattas av punkterna ovan ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen, men i vissa fall är deras rätt till utbildning begränsad.
De personer som avses i punkterna 1, 2 och 6 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i komvux.
De personer som avses i punkt 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, specialskola och sameskola.
De personer som avses i punkt 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.
Källa: 29 kapitlet 3 § skollagen. För en person som avses i punkt 6 och som har påbörjat utbildning i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller komvux före den 1 juni 2026 gäller 29 kapitlet 3 § skollagen i dess lydelse enligt SFS 2022:1315.
Statsbidrag för nordiska elever 2026
Förutsättningar för att ta emot nordiska sökande till gymnasieskolan
Yrkesdansarutbildningen, Utbildningsguiden
Utlandssvenska elever
Med utlandssvensk elev avses i skollagen en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.
Huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola samt anordnare av sådan IB-utbildning som avses i 29 kapitlet 17 § skollagen som tar emot utlandssvenska elever kan få ersättning för sina kostnader i form av statsbidrag. Sådant bidrag lämnas, enligt förordningen (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever, dock inte för utlandssvenska elever som är folkbokförda i Sverige. Bidrag enligt denna förordning lämnas inte heller för utbildning av utlandssvenska elever i sådan IB-utbildning som anordnas med statligt bidrag enligt förordningen (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna.
Huvudmannen ansöker om statsbidrag hos Skolverket.
Om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning är hemkommunen inte skyldig att betala ersättning till huvudmannen för kostnader för elevens utbildning.
Källor: 16 kapitlet 52 §, 17 kapitlet 35 §, 19 kapitlet 45 §, 29 kapitlet 7 och 17 §§ skollagen samt förordning (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever.
Statsbidrag för utlandssvenska elever 2026
Utlandssvenska elever kan tas emot till ett nationellt program i gymnasieskolan via fri kvot
Utlandssvenska elever i IB-utbildning som anordnas av Stockholms kommun, Göteborgs kommun eller vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna
Som ett finansiellt stöd för undervisningskostnader för utlandssvenska elever i IB-utbildning som anordnas av Stockholms eller Göteborgs kommun eller vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna kan statsbidrag lämnas enligt en särskild förordning (SKOLFS 2002:7). Bidrag enligt denna förordning lämnas endast för utlandssvenska elever och andra elever som hemkommunen inte är skyldig att betala ersättning till utbildningsanordnaren för enligt 29 kapitlet 17 § skollagen.
Källa: Förordning (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtuna Humanistiska Läroverket i Sigtuna.
Statsbidrag för internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning) 2026
Finansiering av svensk gymnasieutbildning utomlands
Svenska utlandsskolor
Svenska utlandsskolor är till för utlandssvenska barn och ungdomar som bor i utlandet.
Utbildningen motsvarar förskoleklassen, grundskolan och, så långt det är möjligt, gymnasieskolan. Utlandsskolorna drivs av enskilda huvudmän i respektive land, och finansieras genom de elevavgifter som tas för utbildningen samt genom statsbidrag.
När det gäller förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6 är det Skolverket som efter ansökan kan förklara huvudmannen berättigad till statsbidrag. Om en utlandsskola är berättigad till bidrag för sådan verksamhet kan regeringen efter ansökan från huvudmannen besluta att grundskoleutbildning i årskurs 7-9 samt gymnasieutbildning får anordnas som reguljär utbildning vid skolan.
Vilka svenska utlandsskolor som får bedriva reguljär gymnasieutbildning framgår av förordningen (SKOLFS 1998:31) om reguljär gymnasieutbildning vid vissa svenska utlandsskolor.
Huvudmannen ansöker om statsbidrag hos Skolverket. Villkoren för statsbidrag regleras i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Det finns inte någon skyldighet för hemkommunen att lämna bidrag till skolor i utlandet för elever som är bosatta i Sverige.
Mer information om utbildningen och adresser till svenska utlandsskolor på gymnasienivå finns på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.
Källor: Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Statsbidrag till utbildning vid svenska utlandsskolor 2027
Statsbidrag för lokalkostnader till svenska utlandsskolor 2027
Svensk gymnasieutbildning utomlands, Utbildningsguiden
Kompletterande svensk undervisning
Utlandssvenska ungdomar som inte går i en svensk utlandsskola, utan som får sin huvudsakliga utbildning exempelvis i en nationell eller internationell skola i utlandet, har möjlighet att få kompletterande undervisning i svenska och om Sverige. Undervisningen har en egen fastställd kursplan och undervisningen sker på elevernas fritid.
Kompletterande svensk undervisning kan anordnas av en huvudman för svensk utlandsskola eller av en huvudman för kompletterande svensk undervisning (exempelvis en skolförening). Huvudmannen kan ansöka om statsbidrag för kompletterande svensk undervisning hos Skolverket. För att en huvudman för enbart kompletterande svensk undervisning ska kunna beviljas statsbidrag måste huvudmannen dock först ansöka om ett godkännande från Skolverket.
Villkoren för statsbidrag regleras i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Källor: Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande svensk undervisning.
Statsbidrag för kompletterande svensk undervisning 2026
Kompletterande svensk undervisning, Utbildningsguiden
Distansundervisning från utlandet
Distansundervisning kan göra det möjligt för utlandssvenska elever som bor i utlandet att fullfölja sin gymnasieutbildning. En huvudman som har slutit avtal med Skolverket om att anordna sådan distansundervisning kan ansöka om statsbidrag.
I dagsläget är det Hermods AB som har slutit ett sådant avtal med Skolverket om att få anordna distansundervisning som motsvarar gymnasieskolan för utlandssvenska elever, och som därmed kan ansöka om statsbidrag hos Skolverket.
Villkoren för statsbidrag regleras i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Hermods AB samordnar distansundervisning som motsvarar gymnasieskolan inom ett antal olika program och inriktningar. Information om aktuellt utbildningsutbud och hur anmälan går till finns på Hermods AB:s webbplats.
Källa: Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Senast uppdaterad 09 april 2026.