Fördelning av elever, individuell studieplan och rätt att fullfölja utbildning
Här finns information om regler för fördelning av elever på studievägar efter att de antagits till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Du hittar också information om den individuella studieplanen samt om elevers rätt att fullfölja en påbörjad utbildning.
Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Fördelning av elever på studievägar inför andra eller tredje läsåret i gymnasieskolan
En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Både mottagande och antagning sker till ett nationellt program i dess helhet.
De sökande som tas in får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång.
Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.
Vid en eventuell konkurrenssituation, där fler elever än det finns platser för önskar en viss inriktning, är det viktigt att tillvägagångssättet för fördelning av elever är väl känt för eleverna och genomförs på ett sakligt och opartiskt sätt.
Källa: 7 kapitlet 6 § gymnasieförordningen.
Detta gäller om en elev vill byta utbildning inför andra eller tredje läsåret
Fördelning av elever på studievägar inför andra, tredje eller fjärde läsåret i anpassade gymnasieskolan
På motsvarande sätt som för gymnasieskolan antas en sökande till en utbildning i anpassade gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Både mottagande och antagning sker till ett nationellt program i dess helhet.
De elever som tas in på ett nationellt program som är indelat i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar.
Källa: 7 kapitlet 13 § gymnasieförordningen.
Individuell studieplan
En individuell studieplan ska upprättas för alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Varje elev som läser ett nationellt program, ett introduktionsprogram eller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska alltså ha en individuell studieplan. Detsamma gäller för varje elev som läser ett nationellt program eller ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan.
Rektorn ansvarar för att skolan upprättar den individuella studieplanen, och för att planen revideras vid behov. Den individuella studieplanen ska upprättas i dialog med eleven.
Källor: 16 kapitlet 25 §, 17 kapitlet 7 §, 17 a kapitlet 13 § och 19 kapitlet 26 § skollagen, Läroplan för gymnasieskolan avsnitt 2.6 samt Läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.
Den individuella studieplanen är av central betydelse för elevens utbildning
Det är inte reglerat exakt vid vilken tidpunkt den individuella studieplanen senast ska upprättas, förutom när det gäller nyanlända elever som tagits emot till språkintroduktion. För de eleverna ska den individuella studieplanen upprättas inom två månader från mottagandet.
Den individuella studieplanen är dock av central betydelse för elevens utbildning. Det gäller för alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, oavsett om de läser på nationella program, individuella program, introduktionsprogram eller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källor: 17 kapitlet 14 a § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 423 och 462–463.
Vad gäller kring bedömning av en nyanländ elevs kunskaper vid mottagande till språkintroduktion?
Utbildningen på introduktionsprogram styrs av huvudmannens plan för utbildningen samt elevens individuella studieplan
Till skillnad från utbildning på nationella program i gymnasieskolan finns det inte någon reglerad programstruktur för gymnasieskolans fyra introduktionsprogram.
Utbildningen på ett introduktionsprogram styrs dels av huvudmannens plan för utbildningen, dels av elevens individuella studieplan.
Huvudmannens plan för utbildningen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.
Källor: 17 kapitlet 7 § skollagen samt 1 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Innehållet i den individuella studieplanen
Nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan
Den individuella studieplan ska för en elev som läser på ett nationellt program eller ett introduktionsprogram i gymnasieskolan innehålla följande uppgifter:
- vilken studieväg eleven går på,
- de ämnen och nivåer i dessa ämnen som eleven har valt eller valt bort,
- övriga ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i elevens program,
- om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför det fullständiga programmet,
- om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka nivåer i vilka ämnen som har tagits bort,
- om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut,
- när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
Gymnasieförordningens definition av studieväg är ”det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på”.
Om eleven går ett introduktionsprogram ska den individuella studieplanen även innehålla uppgifter om
- utbildningens mål och längd,
- delar av nivåer i ämnen, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
Källor: 1 kapitlet 3 och 7 §§ gymnasieförordningen.
Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
Den individuella studieplanen ska för en elev som läser vidareutbildning i form att ett fjärde tekniskt år innehålla följande uppgifter:
- vilken nationell profil eleven går på och vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som eleven har valt,
- om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning,
- vilka nivåer i vilka ämnen som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen, och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
Källor: 2 kapitlet 5 § förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Anpassade gymnasieskolan
Den individuella studieplan ska för en elev som läser på ett nationellt program eller ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan innehålla följande uppgifter:
- vilken studieväg eleven går på,
- de kurser ämnen och nivåer i dessa ämnen eller de ämnesområden eleven har valt,
- övriga kurser ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i elevens program eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program,
- om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser nivåer i vilka ämnen som ligger utanför det fullständiga programmet,
- om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning och om möjligt vilka kurser nivåer i vilka ämnen som har tagits bort,
- om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser nivåer i vilka ämnen som har bytts ut,
- när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
Gymnasieförordningens definition av studieväg är ”det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på”. Några nationella inriktningar finns inte i anpassade gymnasieskolan.
Källor: 1 kapitlet 3 och 7 §§ gymnasieförordningen.
Äldre bestämmelser gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025
De nya bestämmelserna om ämnesbetyg ska tillämpas för utbildning i gymnasieskolan/anpassade gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2025. Äldre bestämmelser om kursbetyg gäller fortfarande för utbildning i gymnasieskolan/anpassade gymnasieskolan som påbörjas före den 1 juli 2025. Efter den 30 juni 2030 ska dock de nya bestämmelserna gälla även utbildning som påbörjats före 1 juli 2025.
Kan en elev som läser på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan läsa ämnesområden, gymnasieämnen eller grundskoleämnen?
Ja. Utgångspunkten är att utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan består av ämnen enligt anpassade gymnasieskolans ämnesplaner. Rektorn får dock inom ramen för ett individuellt anpassat program för en elev besluta att eleven exempelvis ska läsa ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner, ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan eller grundskoleämnen.
Källor: 19 kapitlet 3 § skollagen samt 9 kapitlet 4 a § och 5 § gymnasieförordningen.
Individuellt anpassat program i anpassade gymnasieskolan
Kan en elev som läser på ett individuellt program i anpassade gymansieskolan läsa både ämnesområden och ämnen?
Ja. Utgångspunkten är att utbildningen på ett individuellt program består av ämnesområden. Rektorn får dock besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan.
Ett individuellt program får också syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program.
Källor: 19 kapitlet 14-15 §§ skollagen.
I obligatoriska skolformer kan elever vara integrerade i en annan skolform. Finns motsvarande bestämmelser för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan?
Nej. Det finns inte någon bestämmelse för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan som motsvarar bestämmelserna om integrerade elever i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan.
Det finns dock inget som hindrar att en elev som är mottagen i anpassade gymnasieskolan genomför sin utbildning genom samverkan mellan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skolor som vill samverka på det sättet kan lösa organisationen på olika sätt.
Alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha en mentor
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan
Utbildningens omfattning
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning på nationellt program, nationell inriktning eller särskild variant
En elev som påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Det gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Rätten att fullfölja utbildningen gäller hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet.
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola behöver dock inte ge fortsatt utbildning på ett nationellt program åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källor: 15 kapitlet 33 § och 16 kapitlet 37 § skollagen.
När anses en elev i gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Med en persons hemkommun avses i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som denne stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Rätt att fullfölja påbörjad gymnasial lärlingsutbildning på ett nationellt program
Reglerna om rätten att fullfölja en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant gäller på motsvarande sätt för en elev som påbörjat en gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.
Källa: 16 kapitlet 38 § skollagen.
Rätt att fullfölja om huvudmannen gett inriktningsgaranti i samband med erbjudande av ett nationellt program
Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, har en elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning.
Källa: 16 kapitlet 39 § skollagen.
Det här innebär inriktningsgaranti
Rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program i ny kommun för en elev som flyttar
En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning hos en offentlig huvudman och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
På motsvarande sätt har en elev, som har placerats i ett sådant hem för vård eller boende (HVB) som avses i 9 kapitlet 4 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 9 kapitlet 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om kommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i HVB-hemmet eller det skyddade boendet.
Källa: 16 kapitlet 49 § skollagen.
Rätt att fullfölja utbildning i hemkommunen för elev som varit placerad i en annan kommun
En elev som efter att ha varit placerad i ett HVB-hem eller i ett skyddat boende återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger.
Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Källa: 16 kapitlet 49 a § skollagen.
Kontinuerlig skolgång för placerade barn och unga
Rätt att fullfölja gymnasieutbildning efter studieuppehåll för studier utomlands
Rätten att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning, en särskild variant eller en gymnasial lärlingsutbildning gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt en eventuell inriktningsgaranti finns dock inte, om huvudmannen i samband med att inriktningsgarantin lämnades förenade garantin med ett uttryckligt förbehåll att den inte gäller vid studieuppehåll.
Källor: 16 kapitlet 40 § skollagen.
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning på introduktionsprogram
En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen. Om eleven har medgett att den individuella studieplanen ändras har hen rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.
En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har också rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.
När anses en elev i gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Rätt att fullfölja utbildning på introduktionsprogram i ny kommun för en elev som flyttar
En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
I de fall en enskild huvudman är skyldig att ta emot en elev till ett introduktionsprogram har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.
Enskilda huvudmäns skyldighet att ta emot sökande till introduktionsprogram
Rätt att fullfölja gymnasieutbildning efter studieuppehåll för studier utomlands
På samma sätt som när det gäller utbildning på nationella program har elever som läser på introduktionsprogram rätt att fullfölja utbildningen efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.
Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.
Rätten att fullfölja gymnasieutbildning gäller även när en elev fått betyget F eller streck
Rätten att fullfölja en påbörjad gymnasieutbildning gäller även om eleven får betyget F eller streck på en eller flera nivåer i ett eller flera ämnen eller på gymnasiearbetet. En elev kan till exempel inte tvingas att gå om ett läsår för att hen har fått F eller streck.
Det finns bestämmelser om stödåtgärder, som bland annat innebär att en elev i gymnasieskolan som inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå har rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om arbetet en gång. Även om en elev inte kan tvingas att gå om en nivå i ett ämne som hen inte har fått ett godkänt betyg på kan undervisande lärare, rektorn och eleven själv (i förekommande fall även vårdnadshavare) ändå föra en dialog om att det i vissa fall kan vara lämpligt att eleven läser den aktuella nivån på nytt.
Vidare finns möjlighet för huvudmannen att besluta om förlängd undervisning för en elev som läser på ett nationellt program i gymnasieskolan, om förutsättningarna för ett sådant beslut är uppfyllda. Förlängd undervisning är en möjlighet men inte en rättighet för eleven.
Källor: 16 kapitlet 37-40 §§ och 17 kapitlet 15 § skollagen samt 9 kapitlet 1-3, 5 och 7 §§ gymnasieförordningen.
Rätt att läsa en nivå på nytt i gymnasieskolan
Förlängd undervisning i gymnasieskolan
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning i anpassade gymnasieskolan
Utbildningens omfattning
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning på nationellt program eller särskild variant
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den särskilda varianten. Det gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Rätten att fullfölja utbildningen gäller under fyra läsår hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet.
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola behöver inte ge fortsatt utbildning på ett nationellt program åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källor: 18 kapitlet 34 § och 19 kapitlet 30-32 §§ skollagen.
När anses en elev i gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Detta gäller om något tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör målgruppen
Rätt att fullfölja påbörjad gymnasial lärlingsutbildning på ett nationellt program
Reglerna om rätten att fullfölja en utbildning på ett nationellt program eller en särskild variant gäller på motsvarande sätt för en elev som påbörjat en gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.
Källa: 19 kapitlet 31 § skollagen.
Rätt att fullfölja om erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till särskild variant eller lärlingsutbildning
Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning har en elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning. Motsvarande reglering för gymnasieskolan kallas ibland ”inriktningsgaranti”. Dock finns inga inriktningar i anpassade gymnasieskolan.
Källa: 19 kapitlet 32 § skollagen.
Mottagande och antagning görs alltid till programmet i dess helhet
Rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program i ny kommun för en elev som flyttar
En elev som har påbörjat ett nationellt program hos en offentlig huvudman och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
På motsvarande sätt har en elev, som har placerats i ett sådant HVB-hem som avses i 9 kapitlet 4 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 9 kapitlet 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet i den kommun där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om kommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i HVB-hemmet eller det skyddade boendet.
Källa: 19 kapitlet 42 § skollagen.
Rätt att fullfölja utbildning i hemkommunen för elev som varit placerad i en annan kommun
En elev som efter att ha varit placerad i ett HVB-hem eller i ett skyddat boende återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger.
Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Källa: 19 kapitlet 42 a § skollagen.
Kontinuerlig skolgång för placerade barn och unga
Finns regler om studieuppehåll i anpassade gymnasieskolan?
Nej. Det finns ingen bestämmelse för anpassade gymnasieskolan motsvarande den bestämmelse som finns för gymnasieskolan om rätt att fullfölja utbildning efter studier utomlands.
Däremot finns möjlighet för rektorn att bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.
Källa: 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.
Ledighet i anpassade gymnasieskolan
Rätt att fullfölja påbörjad utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen
På samma sätt som när det gäller övrig utbildning på introduktionsprogram eller nationella program i gymnasieskolan samt utbildning på nationella program i anpassade gymnasieskolan har en elev som påbörjat sådan utbildning där distansundervisning används för hela utbildningen rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen.
Vidare har en elev som påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller ett introduktionsprogram där distansundervisning används för en hel utbildning rätt att fullfölja utbildningen genom ordinarie undervisning på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om eleven önskar det. Rätten att fullfölja genom ordinarie undervisning gäller hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder den aktuella utbildningen. Om hemkommunen inte erbjuder utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Skollagens bestämmelser om rätten att fullfölja utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning efter att en elev flyttat från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen är inte tillämpliga vid gymnasieutbildning där distansundervisning används för hela utbildningen, eftersom sådan distansutbildning är riksrekryterande.
Källor: 16 kapitlet 37 §, 19 kapitlet 30 §, 22 kapitlet 14 och 22 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 247.
Senast uppdaterad 25 november 2025.