Utbildningar i anpassade gymnasieskolan
Här finns information om syftet med utbildningen i anpassade gymnasieskolan och om de olika former av utbildningar som ingår i skolformen anpassad gymnasieskola.
Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Anpassade gymnasieskolans syfte
Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller motsvarande utbildning.
Källor: 18 kapitlet 2 § och 29 kapitlet 8 § skollagen.
Det som står i skollagen om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Vid tillämpningen av skollagen ska personer med autism eller autismliknande tillstånd inte jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning om de inte också har en intellektuell funktionsnedsättning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada enligt ovan.
Källa: 29 kapitlet 8 § skollagen.
De olika utbildningarna i anpassade gymnasieskolan
Nationella och individuella program
Anpassade gymnasieskolan som skolform består av:
- nationella program
- individuella program, för elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program
Enligt skollagen får det finnas nationella inriktningar inom de nationella programmen, som får börja det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Några nationella inriktningar finns dock inte i anpassade gymnasieskolan.
Det förekommer också särskilda varianter inom nationella program, med avvikelser inom hela eller det sammantagna utrymmet för programfördjupningen. Därutöver finns nationella idrottsutbildningar (NIU) inom nationella program, där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.
Källor: 18 kapitlet 8 § och 19 kapitlet 6–9 §§ skollagen samt 5 kapitlet 1, 27–29 och 31 §§ gymnasieförordningen.
Nio nationella program samt individuella program i anpassade gymnasieskolan
Anordnande av NIU i anpassade gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar
Gymnasial lärlingsutbildning
Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning är inte ett eget program, utan ett alternativt sätt att genomföra ett nationellt program. När en elev läser som lärling är utbildningen i huvudsak förlagd till en eller flera arbetsplatser. Det innebär att eleven ska genomföra mer än hälften av utbildningen som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Omfattningen på det arbetsplatsförlagda lärandet ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Ett skriftligt utbildningskontrakt ska upprättas för varje lärlingselev och arbetsplats.
Kommuner måste inte erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om en kommun väljer att göra det har en sökande (som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan) från en kommun som inte erbjuder någon utbildning alls på det aktuella programmet rätt att tas emot i första hand till gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och anordnas av en offentlig huvudman. Men det gäller alltså inte om hemkommunen erbjuder utbildningen som skolförlagd utbildning. Det innebär att förstahandsmottagning till lärlingsutbildning inte ska ske om hemkommunen erbjuder programmet, eller en särskild variant av programmet, i någon form.
Källor: 18 kapitlet 11 § och 19 kapitlet 10 och 36 §§ skollagen, 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 161.
Lärlingscentrum – starta lärlingsutbildning
Huvudmannen får erbjuda garanti att eleven ska antas till lärlingsutbildning inom programmet
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Resursskolor
Kommunala huvudmän får inrätta resursskolor
Riksrekryterande utbildningar
Att en utbildning är riksrekryterande innebär att elever från hela landet ska tas emot i första hand till utbildningen på lika villkor. Formellt är det endast utbildningar med offentlig huvudman som benämns som riksrekryterande. Fristående skolor står som huvudregel alltid öppna för behöriga sökande från hela landet, men även utbildningar hos enskilda huvudmän benämns i vissa sammanhang som ”så kallat riksrekryterande”, om de genom en motsvarande prövning fått tillstånd för avvikelser i förhållande till vad som annars gäller för ett nationellt program.
Riksrekryterande nationella program
Riksrekrytering till ett nationellt program, eller så kallad riksrekrytering till ett nationellt program som anordnas av enskild huvudman, beslutas bland annat för utbildningar som avseende struktur och innehåll avviker från vad som annars gäller för ett nationellt program. Det får också finnas riksrekryterande utbildningar med egna programmål, som på grund av de egna programmålen inte per definition utgör nationella program. Några sådana riksrekryterande utbildningar som nämns ovan finns idag inte för anpassade gymnasieskolan.
Anordna riksrekryterande gymnasieutbildning
Källor: 19 kapitlet 12 § skollagen och 5 kapitlet 12 a och 13–14 §§ gymnasieförordningen.
Riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG)
Vid riksidrottsgymnasierna anordnas riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG), där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.
Källor: 5 kapitlet 23–25 och 31 §§ gymnasieförordningen.
Anordnande av RIG i anpassade gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar
Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade
För elever som är döva, hörselskadade, dövblinda eller har en språkstörning anordnar Örebro kommun riksrekryterande gymnasieutbildningar vid Riksgymnasiet.
Källa: 10 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.
Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade
Utbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen
Under vissa förutsättningar kan elever få sin utbildning i anpassade gymnasieskolan helt på distans, hos en huvudman som godkänts som utförare av sådan utbildning. Sådan distansutbildning omfattas av särskilda bestämmelser om mottagande, riksrekrytering och urval.
Källor: 22 kapitlet 2, 8 och 13-15 §§ skollagen.
Senast uppdaterad 30 juni 2025.