Statsbidrag för läxhjälp 2026
Det här statsbidraget ska gå till kostnader för att ordna hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Viktiga datum och beslut
Bidragsomgången 2026
Ansökan är öppen 15 januari - 16 februari 2026 i e-tjänsten för statsbidrag.
Beslut om ansökan
Vi planerar att fatta beslut under april 2026. Då publicerar vi alla beslut på den här sidan och i e-tjänsten för statsbidrag.
Utbetalning 1: vårterminen
I samband med beslutet kommer vi att betala ut 50 procent av det belopp som vi beviljar i ansökan för 2026.
Utbetalning 2: höstterminen
Vi planerar att betala ut 50 procent av det belopp som vi beviljar i ansökan för 2026 under augusti.
Ansök om bidraget i e-tjänsten för statsbidrag.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Så kan du förbereda dig
Ta fram följande uppgifter:
- Hur ni tänker bedriva den verksamhet som ansökan handlar om.
- Vilka mål ni har för verksamheten för att leva upp till syftet med bidraget.
- Hur ni tänker följa upp verksamheten.
- Hur ni i praktiken planerar för och ska kunna genomföra läxhjälpen för det antal elever som ni ansöker bidrag för – ni kan inte ansöka om bidrag för fler elever än vad ni har resurser och planering för att verkligen genomföra i praktiken.
- Hur många elever som erbjuds att delta per skolenhet.
- Om ni söker ett extra bidrag per elev behöver ni
- ange hur många elever det omfattar,
- beskriva vad ni har för skäl och
- ge en beskrivning av vilka extra kostnader ni har för dessa elever.
- uppgifterna i ansökan lämnas på heder och samvete,
- att ni inte ansöker om fler elever än vad skolenheterna planerar att ha under 2026 och
- att bidraget inte kommer användas för kostnader som statsbidrag redan har lämnats för på annat sätt.
Så kan du förbereda dig vid samarbete med ideell organisation eller stiftelse
Ta fram information om hur många elever som erbjuds att delta i verksamheten som ska bedrivas i samarbete med en organisation per skolenhet och organisation.
Ni ska även lämna in följande uppgifter:
- Namn på organisationen och organisationsnummer.
- Kontaktuppgifter till organisationen: telefonnummer, mejladress, webbplats och postadress.
- Personnummer på organisationens företrädare och revisor.
- Organisationens stadgar, två senaste verksamhetsberättelser, årsredovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, årsmötesprotokoll och protokoll för konstituerande styrelsemöte. Tänk på att döpa underlagen med organisationens namn och organisationsnummer samt att det ska vara den senaste versionen av dokumenten. Om ni samarbetar med en stiftelse eller annan organisation behöver ni skicka in motsvarande underlag.
- Utdrag från organisationens skattekonto från Skatteverket för förgående år med uppgift om betalda arbetsgivaravgifter under året. Kontoutdraget ska skickas direkt från Skatteverket till Skolverket.
- Om verksamheten bedrivs i skolans egna lokaler eller i annan lokal. Om verksamheten bedrivs i annan lokal behöver ni uppge besöksadress till den lokalen.
- Skolverket kan även begära uppgifter om organisationens samarbetsorganisationer (organisationsnummer och namn på alla organisationer som organisationen samarbetar med samarbetar med samt uppgift om ordförande).
Observera att ni inte kan skicka in bilagorna när ni ansöker i e-tjänsten. Vi kommer att begära in underlaget när vi har fått in er ansökan.
Du behöver ha tillgång till e-tjänsten för statsbidrag
För att kunna ansöka om statsbidraget via e-tjänsten måste du ha tillgång till e-tjänsten för statsbidrag. Vad du behöver göra beror på om din huvudman har sökt bidrag via e-tjänsten tidigare.
Statsbidraget har bytt namn i e-tjänsten för statsbidrag
Statsbidraget har bytt namn från Läxhjälp för huvudmän till Läxhjälp. Förändringen påverkar användarbehörigheten i e-tjänsten för statsbidrag.
Användare med behörighet som ombud eller representant
Om huvudmannen sedan tidigare har användare med behörighet som ombud eller representant behöver ni inte göra något. Användarna har behörighet till bidraget Läxhjälp.
Användare med behörighet som uppgiftssamordnare eller uppgiftslämnare
Om huvudmannen sedan tidigare har användare med behörighet som uppgiftslämnare eller uppgiftssamordnare behöver ni bjuda in användaren igen så att hen får behörighet till bidraget Läxhjälp. Användare med behörighet ombud eller representant kan bjuda in användaren till bidraget. Personen som har bjudits in som användare till bidraget behöver registrera sina uppgifter. Ombudet eller representanten behöver sedan godkänna användarens nya behörighet. Bjud gärna in nya användare innan ansökan öppnar.
När du lägger till användare behöver du tänka på att välja bidraget ”Läxhjälp” i rullistan, inte ”Läxhjälp huvudmän”.
Du kan läsa mer om användarkonton och behörigheter på sidan Sök statsbidrag i e-tjänsten.
Om din organisation inte har sökt statsbidrag via e-tjänsten tidigare
Registrera din huvudman hos Skolverket och utse därefter ett ombud. Du kan läsa mer på sidan Sök statsbidrag i e-tjänsten.
Redovisningen kommer att vara öppen i e-tjänsten för statsbidrag 1 april–3 maj 2027.
Så kan du förbereda dig
Information om hur ni kan förbereda er kommer inom kort.
Vem kan söka statsbidraget?
Statsbidraget omfattar huvudmän för grundskolans lågstadium och gymnasieskolan. Huvudmannen kan även söka statsbidraget för att anordna läxhjälp eller annat skolarbete i samarbete med en ideell organisation. Eleverna som organisationerna anordnar läxhjälp för, ska ingå i samma skolformer som gäller för huvudmannen.
Vid ett samarbete med en organisation är det bra för dig som huvudman att tänka på följande:
- Hämta in bilagor från organisationen i god tid. Döp underlagen med namn på organisationen och typ av underlag. Ni ska inte skicka in underlaget via mejl utan vi kommer att skicka en komplettering där ni kan skicka in bilagorna.
- Ni behöver kunna redogöra för vilka kostnader ni har haft för samarbetet fördelat på kostnadsposter. Det räcker inte med att redovisa bidraget som en klumpsumma till organisationen. Kostnaderna ska tydligt kunna kopplas till läxhjälp för eleverna.
- Tänk på att organisationen är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Det innebär att organisationen inte får ha några skulder hos Skatteverket gällande arbetsgivaravgifter. Du som huvudman riskerar annars att bli återbetalningsskyldig.
- Tänk på att huvudmannen ansvarar för att lämna in ett revisorsintyg med en granskning av organisationens ekonomi vid redovisningen. Du som huvudman riskerar annars att bli återbetalningsskyldig.
- Du som huvudman är ansvarig för att organisationen använder beviljade medel för att erbjuda elever läxhjälp eller annat skolarbete. Om medlen inte används till läxhjälp eller annat skolarbete för eleverna, riskerar du som huvudman att bli återbetalningsskyldig.
- Det är bra att planera in verksamhetsbesök eller stämma av hur verksamheten fungerar med elever som deltar i läxhjälpen.
- Det är viktigt att ni och organisationen har en gemensam bild av läxhjälpsverksamheten och är överens om hur samarbetet ska gå till.
- Förbered er på eventuella stickprov. Vi kan utföra stickprovskontroller som innebär att du som huvudman ska kunna redogöra för verksamheten. Bland annat genom att skicka in hyresavtal, lönespecifikationer, kvitton för kostnader, bankkontoutdrag och individuppgifter från Skatteverket.
- Vi kan utföra platsbesök i de lokaler där läxhjälpsverksamheten bedrivs.
- Meddela oss om ni upptäcker några oegentligheter i samband med samarbetet med organisationen. Det kan ni göra genom att mejla till oss på statsbidrag.laxhjalp@skolverket.se.
Vad ska statsbidraget användas till?
Bidraget ska gå till kostnader för att anordna frivillig läxhjälp till elever. Det innebär hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Bidraget ska gå till kostnader som uppstår med anledning av att frivillig läxhjälp har anordnats. Bidraget får inte användas för befintliga kostnader.
Bidraget kan gå till kostnader för
- lön för personal som leder läxhjälpen eller övrig personal som till exempel administrerar eller samordnar läxhjälpen
- lokaler
- teknisk utrustning
- undervisningsmaterial
- skolskjuts
- mellanmål.
Kostnaderna ska vara tydligt kopplade till läxhjälp och annat skolarbete för eleverna. Om de inte är det riskerar du som huvudman att bli återbetalningsskyldig.
Vilka villkor gäller för statsbidraget?
Huvudmannen ansvarar för att sätta upp mål
Huvudmannen ansvarar för att sätta upp mål för läxhjälpsverksamheten. Målen ska leda till att syftet med bidraget uppnås. Syftet är dels att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, dels att bidra till att ge alla elever lika förutsättningar.
Huvudmannen bedömer vilka som är lämpliga att ge läxhjälp
De som hjälper elever med läxor eller annat skolarbete behöver inte vara behöriga lärare. Huvudmannen bedömer vilka lärare eller annan personal som är lämplig att ge läxhjälp inom den egna verksamheten. Vid samarbete med en ideell organisation kan även organisationens bemanning användas.
Läxhjälpen ska inte ske under undervisningstiden
Läxhjälpsverksamhet ska ske utanför den ordinarie undervisningstiden.
Huvudmannen får inte ha ett återkallat godkännande
Statsbidraget får inte lämnas om Skolinspektionen eller kommunen har beslutat att återkalla huvudmannens godkännande för en verksamhet som omfattas av bidraget.
Bidraget får inte heller lämnas om Skolinspektionen har beslutat att förbjuda huvudmannen att driva verksamheten vidare, så kallat verksamhetsförbud. Statsbidraget får dock lämnas om ett sådant beslut har upphävts
En organisation måste uppfylla villkoren i förordningen
För att en huvudman ska kunna söka bidrag för ett samarbete med en ideell organisation eller stiftelse krävs det att organisationen uppfyller villkoren enligt förordningen. Det är Skolverket som bedömer detta.
Sammanfattningsvis kontrollerar vi att organisationen
- är helt eller delvis inriktad mot att hjälpa elever med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid
- inte har något vinstsyfte
- inte är huvudman inom skolväsendet
- är demokratiskt uppbyggd och ger insyn i verksamheten
- i sin verksamhet respekterar demokratins idéer
- har bedrivit läxhjälp under minst två verksamhetsår och bedriver sin verksamhet långsiktigt
- uppfyllt sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
- inte har svenska skatteskulder eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten
- inte är i likvidation eller försatt i konkurs
- inte har obetalda skulder hos Skolverket
- inte har haft återkrav hos Skolverket med anledning av att organisationen har lämnat oriktiga uppgifter, orsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller inte har lämnat in de uppgifter som vi begär vid redovisning
- inte har en representant i organisationen som tidigare har varit representant för annan organisation som omfattas av punkt 7–11.
Förordningen (2014:144) ställer krav på att ideella organisationer som tar del av bidraget vid ett samarbete med en huvudman bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer, principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
Förordningen ställer även krav på att den ideella organisationen eller stiftelsen ska vara demokratiskt uppbyggd och erbjuda insyn i verksamheten.
Krav på demokratisk uppbyggnad i en stiftelse
Även stiftelser ska vara demokratiskt uppbyggda, men eftersom de inte är medlemsbaserade organisationer kan de inte bedömas utifrån samma krav som en ideell organisation. Skolverket bedömer om stiftelsen uppfyller kraven om demokratisk uppbyggnad utifrån de allmänna kraven för hur stiftelser ska vara uppbyggda.
För att en stiftelse ska anses erbjuda insyn i verksamheten behöver det vara möjligt att granska verksamheten. Stiftelsen ska därmed upprätta underlag som är tillgängliga att granska. För att uppfylla kravet om demokratisk uppbyggnad ska revisorn vara oberoende från den styrelse den är satt att granska.
Krav på demokratisk uppbyggnad i en ideell organisation
Om organisationen är demokratiskt uppbyggd och erbjuder insyn ska det i organisationens stadgar, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser framgå följande:
- Organisationen är en självständig ideell organisation. Det innebär att organisationen ska ha antagit egna stadgar där organisationens namn, ändamål och verksamhet framgår.
- Det finns en vald styrelse eller motsvarande som har mandat att ta beslut om verksamheten och ekonomin mellan årsmötena.
- Medlemskapet är frivilligt. Det innebär att medlemmarna ska ha tagit ställning för sitt medlemskap. Det får inte ske per automatik när en person exempelvis deltar i aktiviteter eller går med i en annan organisation.
- Medlemskapet är öppet. Öppenhetskravet innebär att ingen får vägras inträde som medlem eller uteslutas som medlem om det inte finns särskilda skäl för det. Det ska även framgå att medlemmar har rätt till utträde.
- Medlemmarna ska ha möjlighet att påverka verksamheten och dess ekonomi. Det innebär att medlemmarna ska ha rätt att närvara och rösta vid årsmöte eller annat högsta beslutande organ, eller att de har rätt att skicka ombud som företräder dem vid årsmötet. Om olika typer av medlemskap erbjuds och vissa av dessa saknar rösträtt behöver detta vara väl motiverat för att inte strida mot rätten till rösträtt för medlemmar.
- Medlemmarna väljer styrelse och beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen, stadgeändring och upplösning enligt demokratiska inflytandeformer. Det ska vara reglerat i stadgarna och ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet, för att kravet på demokratisk uppbyggnad ska anses vara uppfyllt.
- Årsmöten ska hållas regelbundet och dokumenteras (kan även kallas för föreningsstämma eller årsstämma). Ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet.
- Dokumenten ska sammanfattningsvis innehålla tydliga tecken på öppenhet och medlemsinflytande.
- Medlemmarna ska utse en oberoende revisor som granskar organisationens ekonomi och styrelsens förvaltning. Se nedan lista på kriterier för bedömning av oberoende revisor.
Det är Skolverket som bedömer om en ideell organisation är demokratiskt uppbyggd.
Uppgifterna i de inhämtade underlagen ska sammanfattningsvis innehålla tydliga tecken på öppenhet, medlemsinflytande och stöd för revisorns oberoende för att uppfylla kraven på demokratisk uppbyggnad.
Revisorn ska vara oberoende
Enligt revisionslagen § 17 (1999:1079) ska revisorn vara oberoende av den styrelse som den granskar. En revisor ska därför inte
- vara ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
- vara gift, sambo, nära släkt eller närstående med någon i organisationens styrelse
- arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring
- vara anställd av organisationen
- stå i skuld till organisationen.
Det är inget som hindrar att revisorn är medlem i organisationen.
Krav på demokratisk verksamhet
Organisationen ska vara demokratisk i sin verksamhet och därmed visa respekt för demokratins idéer. Enligt statsbidragets förordning innebär det bidrag inte får lämnas till huvudmannen om organisationen eller någon av dess företrädare
- utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
- diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
- försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
I beslutade dokument (stadgar, stiftelseförordnande, årsmötesprotokoll, programförklaringar), på webbsidor kopplade till organisationen och i sociala medier ska det därmed framgå att organisationen inte agerar enligt ovan.
Det gäller även om det framkommer att någon av organisationens samarbetsorganisationer eller företrädare för samarbetsorganisationer agerar enligt punkterna ovan. Skolverket kan därför komma att begära in uppgifter om organisationens samarbetsorganisationer och dess företrädare.
Skolverket tar vid behov stöd i Demokrativillkorsutredningens förslag om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället och tillhörande stödmaterial (SOU 2019:35).
Underlag som granskas
Skolverket tar ställning till om organisationens verksamhet anses vara demokratisk i sin uppbyggnad och respekterar demokratins idéer genom att kontrollera
- stadgar eller stiftelseförordnande
- verksamhetsberättelse.
- årsmötesprotokoll
- öppen social media
- nyhetsrapportering
- organisationens webbplats
- organisationens övriga policydokument
- ekonomisk redovisning
Villkor som styr statsbidraget
Hur stort är statsbidraget?
Skolverket vet ännu inte hur stort anslaget för blir för 2026. Det anges i Skolverkets regleringsbrev som regeringen lämnar i slutet av december 2025. Vi kommer då att uppdatera bidragssidan med dessa uppgifter.
Så fördelar vi bidraget för ansökningar 2025
Bidraget får lämnas med högst 1 000 kronor för varje elev som erbjuds att delta i läxhjälpsverksamheten.
Samarbete
Huvudmannen kan beviljas ett högre belopp på grund av att den samarbetar med en organisation som arbetar med att ge hjälp med läxor eller annat skolarbete. Vid samarbete beviljas ett extra bidragsbelopp på 1 500 kronor och totalt 2 500 kronor per elev.
Om ni beviljas ett extra bidragsbelopp vid samarbete är beloppet per elev öronmärkt till skolenheterna. Du som huvudman kan alltså inte flytta det extra bidragsbeloppet mellan era skolenheter under bidragsåret.
Särskilda skäl
Vi kan lämna bidraget med ett högre belopp om det finns särskilda skäl med hänsyn till antal elever i verksamheten. Vi beviljar ett extra bidragsbelopp på 1 500 kronor och totalt 2 500 kronor per elev om det finns särskilda skäl.
Om ni beviljas ett extra bidragsbelopp vid särskilda skäl är beloppet per elev öronmärkt till skolenheterna. Du som huvudman kan alltså inte flytta det extra bidragsbeloppet mellan era skolenheter under bidragsåret.
Vi gör ett urval om bidraget inte räcker
Om pengarna inte räcker till alla som ansöker om bidraget kommer vi att fördela dem till de huvudmän som har skolenheter med svårast förutsättningar. Skolenheter i lågstadiet prioriteras utifrån socioekonomiska förutsättningar. Skolenheter i gymnasieskolan prioriteras utifrån elevernas studieresultat. Medlen fördelas till skolenheterna i turordning så långt anslaget räcker.
Vi följer upp och kontrollerar att pengarna som vi delar ut som statsbidrag används på ett korrekt sätt. Detta gör vi utöver de ordinarie redovisningarna för respektive statsbidrag. Samtliga huvudmän och organisationer som vi fördelar pengar till kan bli kontrollerade.
Syftet med kontrollerna är att
- hitta och förhindra fel och fusk med statsbidragen
- värna om våra skattemedel
- få kunskap om hur statsbidragen används
- få kunskap i hur vi kan utveckla och förbättra arbetet med statsbidragen.
Vårt mål är att det ska vara så enkelt och smidigt som möjligt att ta del av och använda statsbidragen på ett korrekt sätt.
Kontakt
Vid frågor kan du mejla statsbidrag.laxhjalp@skolverket.se.
Har du tekniska frågor om e-tjänsten för statsbidrag, till exempel registrering av verksamheten, behörigheter eller inloggning, kan du läsa mer på sidan Sök statsbidrag i e-tjänsten. Där finns även kontaktuppgifter till teknisk support.
Frågor och svar
Skolverket vet ännu inte hur stort anslaget för 2026 kommer att vara för statsbidraget till läxhjälp. Anslaget anges i Skolverkets regleringsbrev som regeringen lämnar i slutet av december 2025. Vi kommer då att uppdatera bidragssidan med dessa uppgifter.
Ja. Så länge det är era egna elever som går på läxhjälpen på fritidshemmet går det bra att söka statsbidraget för dessa elever.
Nej. Lovskola och läxhjälp ligger båda utanför undervisningstid, men de styrs av olika förordningar, har olika syfte och olika medel. Därför ska verksamheterna inte blandas.
Ja, läxhjälp får ges med hjälp av digital kommunikation om det är lämpligt utifrån elevens behov, men bara till en mindre del av den totala tiden. Merparten av läxhjälpen ska bedrivas med personal och elev på plats.
Senast uppdaterad 21 november 2025.