Utökad tid i förskola och fritidshem kopplat till aktivitetskravet

Ewa Björnfoth, skolchef i Nyköpings kommun

Så arbetar vi med närvaro i skolan

Arbetet med närvaro i förskolan har vuxit fram ur kommunens arbete med att motverka problematisk frånvaro. Vårt närvaroteam har i uppdrag att ta fram gemensamma arbetssätt kring närvaro och de kunde i sina analyser visa att frånvaro i grundskolan ofta har samband med frånvaro redan i förskolan. Därför arbetar kommunen främjande med barns närvaro tidigt.

Arbetet stöds av gemensamma rutiner och arbetssätt i alla förskolor och följs upp inom vårt systematiska kvalitetsarbete. En viktig framgångsfaktor är att hela styrkedjan har en gemensam riktning och målbild, och att det skett en kulturförändring i fråga om barns närvaro i förskolan.

En rektor och en specialpedagog deltar i nätverk med andra kommuner, som leds av forskaren Mia Heikkilä. Det ger stöd i form av erfarenhetsutbyte och tillgång till aktuell forskning.

Synen på barns närvaro

Barns närvaro i förskolan är en viktig fråga att arbeta med eftersom vi vet att god och regelbunden närvaro lägger en stabil grund för trygghet och livslångt lärande. Närvaro i förskolan är viktigt för barnen här och nu, men även i ett längre perspektiv. Förskolan är första steget i utbildningssystemet och lägger därför en god grund för fortsatt skolgång, både kunskapsmässigt och socialt. I förskolan sker lärandet tillsammans och i mötet med varandra, och därför är den kontinuerliga närvaron viktig för att få känslan av sammanhang och gemenskap.

En utmaning har varit att förändra synen på barns närvaro. Tidigare kunde det upplevas som lugnare i verksamheten med färre barn. Men fokus har flyttats till att se värdet i en kontinuerlig närvaro för barnen, att bygga relationer och att delta i gruppens gemensamma processer.

Ellinor Bengtsson, rektor Södra området, Nyköpings kommun

Så blev närvaro en del av barnhälsoarbetet

Arbetet med närvaro är en del av förskolornas systematiska arbete med barnhälsa. I barnhälsogrupper, som träffas regelbundet, samverkar pedagoger, specialpedagog och skolledning kring frågor som rör barnens utveckling och närvaro. När närvarofrågan aktualiserades blev det ett naturligt steg för oss att arbeta med barnhälsogrupperna kring frågan.

Vi började med att titta på kulturen kring närvaro i förskolan för att utveckla en gemensam förståelse för förskolans uppdrag och betydelsen av barns närvaro – hur ser vi på förskolans uppdrag och barns närvaro i förskolan? Kommunens närvaroteam träffade barnhälsogrupperna och därefter alla pedagoger på en studiedag. Pedagogerna fick bland annat se korta filmer om närvaro och reflektera kring frågeställningar kopplade till området.

Så arbetar vi i praktiken

Efter det har en gemensam rutin tagits fram och implementerats på förskolan. Den betonar mål kring trygghet, delaktighet och trivsel. Barnen ska känna att de är saknade och också sakna förskolan. Däremot har vi har inga mål gällande statistik och hur närvaron ska se ut i siffror. Vår riktning har varit att alla barn ska gå de timmar de har rätt till och att barnen är där sin planerade tid.

Rutinen innehåller också konkreta åtgärder vid frånvaro. En första åtgärd är att ha en tidig kontakt med vårdnadshavaren. Telefonsamtal prioriteras framför sms. I samtalet har fokus varit omtanke om barn och familj, att berätta att barnet är saknat i gruppen och i undervisningen och att fråga när barnet kommer tillbaka. Då dessa samtal ibland upplevdes svåra fick pedagogerna stöd för av skolledningen i form av samtalsunderlag och dokumentationsmallar.

Samverkan med vårdnadshavare

Vi har också arbetat med att skapa förståelse kring vårt närvaroarbete hos vårdnadshavarna. Det har vi bland annat gjort genom att informera på möten för vårdnadshavare och dela ut en broschyr med QR-kod till en kort film om närvaro. Det viktiga i det arbetet har varit att lyfta förskolans betydelse för exempelvis utveckling och lärande samt för gemenskap med kamrater.

Uppföljning och analys

Närvaroarbetet följs upp systematiskt i barnhälsogrupperna. Pedagogernas kunskap om barnens närvaro och situation kompletteras med skolledningens analys av närvarostatistik. Tillsammans går vi igenom ärenden och reflekterar över vad vi behöver göra, och eftersom vår specialpedagog alltid medverkar i barnhälsogrupp blir hon ett viktigt stöd även i närvaroärenden.

Resultaten visar bland annat att barnen efterfrågar varandra, att vårdnadshavare uppskattar kontakten och omtanken och att pedagoger arbetar mer medvetet med relationer och gruppens sammanhållning. Vi sätter stort fokus på de mjuka värdena; trygghet, trivsel, att sakna och vara saknad samt omtanke.

Vårt arbete med kulturen kring närvaro i förskolan fortsätter. Det är ett arbete som behöver ske kontinuerligt. Vi fortsätter också att hålla i de strukturer som vi har implementerat.

Barnhälsogrupp i förskolan (BHG)

I Nyköpings kommuns förskolor finns barnhälsogrupper som träffas regelbundet. I grupperna ingår biträdande rektor, pedagoger och specialpedagog. Syftet är att stärka arbetet med barns hälsa, utveckling och lärande genom samarbete och gemensam analys. Arbetet är främst förebyggande och hälsofrämjande, och gruppen delar goda exempel med varandra.

Barnhälsogruppen ger stöd i frågor som rör enskilda barn, barngrupper eller verksamheten i stort. Arbetet följs upp kontinuerligt och utgår från att stärka barnets förutsättningar och anpassa miljö och undervisning efter barnens behov och styrkor.

Nina Ekström, förskollärare i Nyköpings kommun

Relationer, trygghet och glädje i fokus

Vårt arbete med att främja närvaro utgår från ett fokus på trygghet, gemenskap och goda relationer. Barnen ska sakna förskolan. En viktig framgångsfaktor är det medvetna arbetet med relationer och de så kallade mjuka värdena. Samtidigt är det ett långsiktigt arbete där resultaten inte alltid syns direkt, vilket kräver tålamod och tillit till arbetssättet.

I vår verksamhet lägger vi stor vikt vid gemenskap och glädje. Vi bygger en inkluderande och varm miljö där vi visar att alla är värdefulla och varje barn betydelsefullt. Pedagogernas bemötande har varit centralt, barnen ska känna sig välkomna, sedda och saknade.

Genom att arbeta både i mindre grupper och i helgrupp synliggörs alla barn, och gemensamma aktiviteter lyfts fram för att stärka känslan av tillhörighet. Undervisningen planeras så att den engagerar och inkluderar alla barn. Genom att uppmärksamma det som görs tillsammans och skapa glädje i aktiviteterna stärks motivationen att delta.

Vi involverar också vårdnadshavarna i undervisningen på förskolan. När både barn och vårdnadshavare förstår syftet och känner sig delaktiga skapas goda förutsättningar för närvaro. Och när förskolan är en plats där barn och vårdnadshavare känner sig sedda, hörda och förstådda så läggs en stabil grund för samarbete - och därmed också för ökad närvaro i förskolan.

Linda Björklund, förskollärare i Nyköpings kommun

Arbetet med att främja närvaro utgår från relationer med både barn och vårdnadshavare. När barn och vårdnadshavare känner sig trygga och trivs ökar också förutsättningarna för närvaro. Ett varmt bemötande vid lämning och hämtning är centralt. Pedagogerna strävar efter att se varje barn och vårdnadshavare och att på ett inbjudande sätt berätta om undervisningen. Undervisningen organiseras ofta i projektform, med utgångspunkt i barnens intressen. Det skapar engagemang och ett lustfyllt lärande, med aktiviteter som barnen vill delta i.

Synliggör alla barn

För att stärka känslan av gemenskap arbetar vi med att synliggöra alla barn. I samlingar uppmärksammas vilka som är på plats och vilka som saknas. Vi arbetar mycket i mindre grupper och det gör det lättare för barnen att se varandra och bygga relationer. Vi arbetar tillsammans med barnen med hur vi tar emot barn på ett bra sätt om de varit frånvarande en tid. Barnen involveras i hur de kan ta hand om kompisen som varit hemma och det bidrar till ett inkluderande klimat.

En utmaning kan vara att nå vårdnadshavare där barnets närvaro är låg. Det kan vara vårdnadshavare utan sysselsättning och där motivationen är låg att komma med sina barn till förskolan. Då blir det särskilt viktigt att arbeta långsiktigt med relationer och förtroende. Även om det kan kännas obekvämt att ringa märks det att samtal stärker relationen och dialogen.

Mia Heikkilä, Professor i barn – och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Projektledare för forskningsprojektet Närvaro i förskolan

Vikten av att arbeta främjande med närvaro

Vi ser att barn behöver mer tid i förskolan för att utvecklas och lära. Det innebär inte att alla barn behöver mer närvaro, utan kan faktiskt också innebära att en del barn behöver mindre närvaro. Men att främja en regelbunden närvaro gynnar alla barn. Det vi ser i vår forskning är att det är den oregelbundna, upphackade närvaron som behöver förändras, så att timmarna i förskolan blir ett kontinuerligt flöde av pedagogiska aktiviteter, undervisning och omsorg som främjar barnens trygghet, lärande och utveckling.

För att se vilka barn som skulle gynnas av mer närvaro behöver pedagoger och lärare använda sin professionalism och sin förståelse och erfarenhet av barns lärande och utveckling och vad som gynnar den, för olika slags barn. Barn är olika och behöver inte alltid samma sak.

Framgångsfaktorer i det främjande arbetet

Det som är bra i det främjande arbetet är när fokus är på barnen, och vad enskilda barn behöver. Fokus ska inte vara på att ha maximal närvaro för varje barn, eller på att minutiöst kontrollera tider och timmar, utan se barnens närvaro i en helhet för barns lärande, utveckling och omsorg. Det räcker inte med att bara rapportera och kontrollera timmar utan det behöver avspeglas i förskolans kvalitet, undervisning och omsorg om barnen.

Regelbunden närvaro gynnar hela barngruppen

I vår forskning har vi sett att oregelbunden närvaro inte bara påverkar det enskilda barnet, utan även hela barngruppen. När barn kommer och går oregelbundet uppstår avbrott i undervisningen, vilket kan påverka verksamhetens kvalitet. När undervisningen och verksamheten får pågå med kontinuitet skapas bättre förutsättningar för utveckling och lärande, genom de relationer som byggs och det innehåll som behandlas. Vi har också sett att barn med oregelbunden närvaro kan ha svårare att bli en del av barngruppen och ta del av de positiva effekter som kamratrelationer och socialt samspel kan ge. Det kan innebära att personalen behöver arbeta extra aktivt för att inkludera barn som ännu inte känner gruppen eller verksamheten.

Forskningsprojektet Närvaro i förskolan, Stockholms universitets webbplats