Planera, organisera och följa upp kollegialt lärande

Den här informationen är för dig som är rektor eller skolchef. Den hjälper dig att planera, organisera och följa upp förskollärares och lärares kollegiala lärande. Informationen vänder sig även till dig som är skolchef och ska planera för rektorers kollegiala lärande.

Vad är kollegialt lärande?

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av systematiskt utvecklingsarbete där lärare eller förskollärare tillsammans undersöker, analyserar och kritiskt granskar sambanden mellan undervisning och elevers eller barns lärande.

Det kollegiala lärandet kan bidra till en förändrad kompetensutvecklingskultur och beskrivs ofta som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Det förutsätter att man med kollegialt lärande menar ett systematiskt kvalitetsförbättringsarbete och inte det vardagliga samarbetet och erfarenhetsutbytet kollegor emellan.

Kollegialt lärande kan se ut på många olika sätt beroende på vad man vill uppnå med samarbetet, vilka frågor som ska besvaras, vilken skolform det gäller och hur den lokala kontexten ser ut. Exempel på metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande är:

• learning study och lesson study,
• auskultation med återkoppling och
• kollegial grupphandledning.

Fördjupa dig i vad kollegialt lärande kan vara:

Skolutveckling genom kollegialt lärande

Analysera behovet av kompetensutveckling

En gemensam analys av verksamheten eller den egna undervisningen bör vara grunden i det kollegiala lärandet. Det är viktigt att vara överens om utgångsläget för att undvika skilda förväntningar på vad man vill uppnå.

Allt skolutvecklande arbete måste i grunden handla om barns och elevers lärande. Målen för det kollegiala lärandet bör därför utgå från barnens och elevernas behov. I arbetet med analysen behöver förskollärare och lärare få identifiera sina egna behov av kompetensutveckling och fortbildning.

Målen som formuleras för det kollegiala lärandet kan vara gemensamma för hela förskolan, skolan eller verksamheten eller specifika för ett visst ämne eller för en viss verksamhet, som modersmålsundervisningen eller undervisningen i fritidshemmet. Målen kan även vara knutna till det gemensamma uppdraget som utgår från skollagen och läroplanens del 1 och del 2 eller kopplade till mål i kurs- och ämnesplanerna.

Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det

Välj material efter utvecklingsbehov

Det är viktigt att välja underlag för det kollegiala lärandet, så att det kontinuerliga kollegiala arbetet grundar sig i ett material som kan möta verksamhetens utvecklingsbehov, samtidigt som det utgår från deltagarnas intresse.

Material som kan användas är till exempel:

• vetenskapliga artiklar
• filmer
• ljudfiler och
• facklitteratur.

Materialet ska bidra med teoretiska och vetenskapliga perspektiv på det som deltagarna valt att undersöka och utveckla. Att utgå från ett teoretiskt underlag minskar risken för att samtalen hamnar i vardagliga spörsmål och dilemman. Ett annat syfte med att ta avstamp i ett teoretiskt material är att skapa en gemensam plattform och utveckla en gemensam förståelse för begrepp att utgå från i det fortsatta arbetet.

Skolverket erbjuder både ämnesdidaktiskt och ämnesövergripande material som kan användas som underlag för det kollegiala lärandet. Ta del av materialet på Lärportalen

Skapa delaktighet och prioritera

Ett framgångsrikt arbete med att förbättra eller förändra någonting utgår från professionens frågor, dilemman och problem. Arbetet främjas av en nyfiken och öppen inställning och ett utforskande sätt, där det är okej att pröva sig fram.

För att skapa delaktighet i processen är det lämpligt att rektor (eller skolchef) för en dialog med de medarbetare som omfattas av det kollegiala lärandet om innehållet, hur arbetet ska organiseras, planeras och genomföras. Rektors engagemang och delaktighet är avgörande för kompetensutvecklingsinsatsens avtryck.

Om kompetensutveckling ska bidra till en bestående utveckling och förändring av undervisningen bör den vara kontinuerlig och långsiktig samt engagera flera kollegor från samma enhet. Rektor behöver därför organisera verksamheten så att medarbetarna har möjlighet att vara engagerade i det kollegiala arbetet. Man behöver prioritera, ta sikte på vissa mål och motstå frestelsen att göra många bra saker samtidigt.

För att skapa goda förutsättningar för kompetensutvecklingen kan det vara nödvändigt att rektor i första hand lägger schema för den personal som omfattas och gör prioriteringar i deras tjänster. För personal i fritidshemmet kan det till exempel innebära att deras fritidshemsuppdrag prioriteras framför resurstiden under skoldagen. Erfarenheter visar att regelbundna och täta träffar är att föredra.

Skapa förutsättningar för kollegialt lärande

Rektors och ledningens främsta uppdrag när det gäller lärares och förskollärares kollegiala lärande är att ordna stödjande strukturer i form av tid och utrymme för kollegialt samarbete. Kompetensutveckling ska ske på arbetstid, vilket betyder att det kollegiala lärandet behöver schemaläggas.

Gruppstorleken har betydelse för möjligheten till lärande. Vid samtal i en alltför stor grupp kan det vara svårt att se till att alla kommer till tals. I en mycket liten grupp kan möjligheten till lärande bli begränsad och det kan då vara en god idé att samverka med en närliggande enhet. Det har visat sig att 4–8 deltagare är en gruppstorlek som ger utrymme både för dynamik och taltid.

Ramarna för det kollegiala lärandet måste tydliggöras och rektor behöver kommunicera vad som förväntas av de medarbetare som omfattas. För deltagarna är det av stor betydelse att de kollegiala samtalen är både välorganiserade och utmanande. För en framgångsrik kompetensutveckling behöver rektor dels utse en ledare för det kollegiala lärandet, dels följa och stödja arbetet kontinuerligt. Rektors kontinuerliga möten med ledaren för det kollegiala lärandet kan synliggöra det kollegiala lärandets roll i verksamhetens långsiktiga kvalitetsarbete.

Leda det kollegiala lärandet

Ledaren för det kollegiala lärandet är en medarbetare som identifierats som särskilt lämpad att leda gruppens lärande. Det brukar vara en fördel om ledaren är just en kollega och inte en chef.

Ledarens roll är inte att sitta inne med alla svar utan snarare att leda och fördjupa samtalen. Ledaren för det kollegiala lärandet behöver därför förberedelsetid i sin tjänst. I förberedelserna ingår att sätta sig in i materialet, planera, leda och följa upp träffar. Det kan också innebära att välja ut eller formulera diskussionsfrågor, om materialet inte tillhandahåller sådana. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektor.

Frågor för reflektion och diskussion

• Hur skapar vi förutsättningar för deltagarna att träffas regelbundet?
• Hur informerar vi deltagarna om förutsättningarna för arbetet?
• Hur skapar vi förutsättningar för ledaren för kollegialt lärande att genomföra sitt uppdrag?
• Hur ofta och när ska avstämning mellan rektor och ledaren för kollegialt lärande ske?
• Hur skapar vi engagemang inför och under arbetet med det kollegiala lärandet?
• Hur möjliggör vi ett långsiktigt arbete med kollegialt lärande i fritidshemmet/på förskolan/på skolan/i verksamheten?