Guide till förskolans läroplan, Lpfö 18

Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, gäller sedan den 1 juli 2019. Här får du en överblick över innehållet och de största förändringarna jämfört med den tidigare läroplanen Lpfö 98.

Läroplan för förskolan Lpfö 18

Lpfö 18 har samma syfte och grundläggande värden som den tidigare läroplanen Lpfö 98. Det innebär att läroplanen fortfarande har intentionerna att förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig fortfarande till förskolan, och det finns inga uppnåendemål för barnen. Begreppen utbildning och undervisning har förts in i den senaste versionen av läroplanen. Genom att föra in dessa begrepp betonas att förskolan är en del av skolväsendet.

Eftersom titeln förskolechef är ersatt med rektor från och med den 1 juli 2019 används genomgående ”rektorn” i Lpfö 18.

Rektorns ansvar

Omsorg ingår i allt som sker på förskolan

Omsorg är en mycket viktig del av utbildningen i förskolan. Begreppet omsorg finns därför på flera ställen i läroplanen för att förtydliga att omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Omsorgen ingår i allt som sker på förskolan, och det handlar både om förhållningssätt och bemötande. Under rubriken Förskolans uppdrag i del 1 beskrivs det som att ”Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet”. Det finns också en rubrik i läroplanens del 1 som heter Omsorg, utveckling och lärande. Omsorg nämns också i riktlinjerna under avsnitten 2.2 Omsorg, utveckling och lärande och i avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Det finns också med i avsnittet 2.7 som beskriver förskollärares ansvar i undervisningen.

Barnkonventionen

Barnkonventionen löper som en röd tråd genom hela läroplanen. I del 1 under rubriken Grundläggande värden står det att förskolan ska spegla de värden som uttrycks i barnkonventionen: ”Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter”. Som ett led i det ska förskolan ge barnen möjligheter att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer, få förundras över nya upptäckter, få förutsättningar för bildning och få utrymme för fantasi och föreställningsförmåga.

Det finns även en skrivning under rubriken 2.3 Barns delaktighet och inflytande som har kopplingar till barnkonventionen: ”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.” Även i målen och riktlinjerna under den här rubriken kan man se spår av barnkonventionens intentioner.

På Barnombudsmannens webbplats finns material som riktar sig både till de som arbetar i förskolan och till barn och som förklarar barnkonventionen.

Material om barnkonventionen (Barnombudsmannens webbplats) Länk till annan webbplats.

Förskollärares ansvar i undervisningen

Förskollärarens ansvar framgår tydligt i läroplanen. I del 1 står det bland annat så här under rubriken Helhetssyn: ”Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande.” I del 2 finns ett helt avsnitt (avsnitt 2.7) som handlar om förskollärares ansvar. Skrivningarna förutsätter att det finns förskollärare som har det pedagogiska ansvaret på förskolan.

Det är huvudmannen som har ansvar för att det finns förskollärare som ansvarar för undervisningen i sådan omfattning att de nationella målen (Lpfö 18 och skollagens olika kapitel som gäller förskolan) kan uppfyllas. Förutom förskollärare kan också annan personal, som kompletterar förskollärarna i undervisningen, arbeta i förskolan. I läroplanens del 1, under rubriken Förskolans uppdrag/Helhetssyn, står det: ”I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande”.

Undervisning är en målstyrd process, det vill säga det finns mål att styra mot. Det innebär att förskollärare, barnskötare och övrig personal måste ha kunskap om läroplanen i sin helhet. Det innebär också att hela arbetslaget kontinuerligt behöver reflektera över och diskutera läroplanens formuleringar och mål, både för att hålla förståelsen och kunskapen levande men även för att nå en samsyn. Ett utmärkande drag för förskolan är att personalen samarbetar i arbetslag. Alla i arbetslaget ska stimulera barnens utveckling och lärande, och erbjuda barnen en trygg omsorg. Det här gäller oavsett om arbetslaget består av enbart förskollärare eller av både förskollärare och barnskötare. Respektive yrkesgrupp har sin kompetens. Det är rektorns ansvar att organisera arbetet så att allas kompetens används på bästa sätt.

Undervisning i förskolan

Digital kompetens

Förskolans läroplan utgår från den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som beslutades 2017. I del 1 står det under rubriken Kommunikation och skapande att ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” Utvecklingen går fort inom det här området och vad som är adekvat kompetens kommer förstås att förändras över tid.

Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är en är en mycket viktig fråga för vår framtid. Därför finns begreppet i förskolans läroplan, bland annat i del 1 under rubriken Grundläggande värden. Där står det: ”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen”. Hållbar utveckling återkommer även i del 1 under rubriken Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande, och på flera ställen som mål i del 2.

Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan

De nationella minoriteternas språk och kulturer

De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteternas rätt till sina nationella minoritetsspråk är tydligt framskrivet i del 1 i Lpfö 18. Där står det: ”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer”. Det finns också ett mål i del 2 under rubriken Omsorg, utveckling och lärande: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet.”

Även de förskolor som inte har barn som tillhör de nationella minoriteterna ska arbeta med här området. I del 1 står det under rubriken Förståelse och medmänsklighet att ”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer.”

De nationella minoriteternas språk

Rätt till teckenspråk

De barn som är döva, har en hörselnedsättning eller av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk har rätt till det i förskolan. Detta förtydligas läroplanens del 1: ”För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.” Det finns även med som mål i avsnitt 2.2 under rubriken Omsorg, utveckling och lärande: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.” Rätten till teckenspråk finns reglerad i språklagen.

En del förskolor arbetar med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) som en metod för språkstödjande arbete. Skrivningarna i läroplanen handlar inte om TAKK utan om rätten att utveckla ett språk, i det här fallet teckenspråk.

Teckenspråk i förskolan

Kroppslig och personlig integritet

Det finns skrivningar om barns kroppsliga och personliga integritet i både del 1 och del 2 förskolans läroplan. I del 1 under rubriken Förskolans uppdrag/Helhetssyn står det: ”Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation.” Det finns även med som mål i del 2.2 Omsorg utveckling och lärande: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.”

Skrivningarna om kroppslig och personlig integritet kan direkt kopplas till att utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Allt som görs i förskolan ska ske med respekt för barnet. Det är en självklarhet för alla som arbetar i förskolan, men det är viktigt att det också syns i läroplanen.

Barns integritet i förskolan

Jämställdhet

I läroplanen finns skrivningar om jämställdhet. De stämmer överens med skrivningarna i de andra skolformernas läroplaner. I läroplanens del 1 står det rubriken En likvärdig utbildning att ”Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande.”

Jämställdhet i förskolan

Stöd och stimulans utifrån barnets behov och förutsättningar

Skollagen slår fast att utbildningen ska ta hänsyn till barns olika behov. Alla barn ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Därför står det i läroplanen under rubriken En likvärdig utbildning: ”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.”

Kompetensutvecklingen Specialpedagogik för lärande för förskolan

Senast uppdaterad 07 februari 2024

Innehåll på denna sida