Undantagsbestämmelsen för betygssättning

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om undantagsbestämmelsen i alla berörda skolformer.

Allmänt om undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen.

Film: Hur funkar undantagsbestämmelsen? (tid 9:07)

I den här filmen får du veta hur undantagsbestämmelsen fungerar.

Hur ska undantagsbestämmelsen användas och hur ska den inte användas?

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg.

Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Lärare får bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av kunskapskraven.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behö­ver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas.

1. Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
2. Om de delar av kunskapskraven där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av kunskapskraven.
3. Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.

Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men lärare inom vuxenutbildningen ska ställa sig frågan om elevens svårigheter gått att avhjälpa genom att hen fått särskilt stöd. I så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.

Vilka elever är undantagsbestämmelsen till för?

Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Vissa svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Det gäller svårigheter som beror på till exempel

• sociala omständigheter
• familjeförhållanden
• religionsutövning
• att eleven är nyanländ.

Vem bestämmer om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen?

Det är den lärare som sätter betyg som ska bedöma om man kan använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och om den är tillfällig eller inte. Läraren ska också göra bedömningen utifrån om de delar av kunskapskraven där eleven inte har visat sitt kunnande kan ses som enstaka delar av kunskapskraven.

Den lärare som sätter betyg kan behöva samråda med andra lärare. Det gäller till exempel när det är otydligt om det finns särskilda skäl som gör att man kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Läraren kan även behöva samråda med rektorn. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist. De kan till exempel hjälpa till att bedöma om de enstaka delar av kunskapskraven som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.

Undantagsbestämmelsen kan inte användas för att undervisning inte kunnat genomföras

Vad gäller vid betygssättning om vissa delar av undervisningen inte kunnat genomföras på grund av coronapandemin?

Bestämmelserna om hur lärare ska sätta betyg har inte ändrats under coronapandemin utan är desamma som tidigare. För att en elev ska kunna få godkänt betyg i ett ämne eller en kurs måste elevens kunskaper motsvara alla delar av kunskapskraven för godkänt betyg.

Undantagsbestämmelsen får bara användas för enskilda elever som har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Den kan alltså inte användas för att vissa undervisningsmoment, exempelvis simning eller arbetsplatsförlagda moment inom yrkesämnen, inte har kunnat genomföras på grund av restriktioner kopplade till coronapandemin.

Terminsbetyg i grundskolan och motsvarande skolformer bygger på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Bedömningen görs i relation till de kunskaper undervisningen har gett eleven förutsättningar att utveckla vid tiden för betygssättningen. Det innebär att delar av det centrala innehållet som ännu inte har behandlats i undervisningen inte ingår i bedömningen när terminsbetyg sätts. När ett ämne har avslutats i grundskolan och motsvarande skolformer, eller när en kurs har avslutats i de frivilliga skolformerna, behöver däremot alla delarna av kunskapskraven vara uppfyllda för att en elev ska kunna få godkänt betyg.

Betyg och betygssättning

Vad gäller om arbetsplatsförlagt lärande, apl, inte kan genomföras på en arbetsplats på grund av coronapandemin?

• Här hittar du svar på frågor utifrån skollagstiftningen om apl och prao under coronapandemin
• Stöd för arbetet med att organisera arbetsplatsförlagt lärande, apl

Undantagsbestämmelsen i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan

I grundskolan och sameskolan innebär undantagsbestämmelsen att en lärare får bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hen sätter betyg. Det kan bli aktuellt både vid terminsbetyg och slutbetyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Eleven kan nå alla betygssteg även om man använt undantagsbestämmelsen. Det krävs inte att eleven har någon diagnos för att man ska kunna använda undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som sätter betyg som bestämmer om man ska använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och kunskapskraven. I bedömningen kan läraren behöva experthjälp i form av till exempel en speciallärare, psykolog eller läkare.

I grundsärskolan är reglerna liknande, men en elevs utvecklingsstörning räknas inte som särskilda skäl. Men man får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl.

I specialskolan innebär särskilda skäl att eleven har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Att en elev är döv eller har en hörselskada kan däremot aldrig anses vara ett särskilt skäl i den här skolformen.

Undantagsbestämmelsen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen

I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas

• en funktionsnedsättning, eller
• andra liknande personliga förhållanden

För att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas får funktionsnedsättningen eller de andra liknande personliga förhållandena inte vara av tillfällig natur. De måste också utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

I gymnasieskolan får man inte använda undantagsbestämmelsen på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.

Undantagsbestämmelsen får inte heller användas på gymnasiearbetet. Det beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms utifrån examensmålen.

I gymnasiesärskolan är reglerna liknande som för grundsärskolan. Det betyder att utvecklingsstörning inte räknas som särskilda skäl. Men läraren får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

Inom övriga vuxenutbildningen gäller samma regler kring undantagsbestämmelsen som i grundskolan respektive gymnasieskolan.