Krav för att få behörighet att undervisa

En förskollärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

• förskolan
• förskoleklassen.

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ger behörighet att undervisa i

• fritidshemmet
• grundskolans årskurs 1–6 i det eller de praktiskt-estetiska undervisningsämnena som ingår i examen
• sameskolan i samma ämnen och årskurser som i grundskolan
• specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Har du en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete i fritidshem? Den ger också behörighet att undervisa i fritidshem. Om din examen omfattar en annan skolform eller ämnesstudier i grundskolans ämnen kan det också ge behörighet. Exempel på äldre examina som ger behörighet i fritidshem är

• examen på fritidspedagoglinjen
• fritidspedagogexamen
• barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete i fritidshem
• lärarexamen för undervisning i fritidshem/fritidspedagogisk verksamhet.

Krav för att få legitimation med behörighet i fritidshemmet

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 1–3

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ger i regel behörighet att undervisa i

• förskoleklassen
• grundskolans årskurs 1–3 i de undervisningsämnen som ingår i examen
• sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
• kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
• specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6

En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ger i regel behörighet att undervisa i

• grundskolans årskurs 3–6 i de undervisningsämnen som ingår i examen
• grundskolans årskurs 1–6 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
• sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
• kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan.
• specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

Examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ger i regel behörighet att undervisa i

• grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen
• grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen eller moderna språk som ingår i examen
• sameskolan i samma ämnen och årskurser som ges i grundskolan
• kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
• gymnasieskolan i det ämne som examen innehåller 90 högskolepoäng i, förutom i ämnena svenska, samhällskunskap och musik
• gymnasieskolans introduktionsprogram i samma ämnen som ges i grundskolan
• specialskolan i motsvarande ämnen och årskurser som i grundskolan, för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning.

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger i regel behörighet att undervisa i

• gymnasieskolan i de undervisningsämnen som ingår i examen
• grundskolans årskurs 7–9 i eventuella undervisningsämnen som ges i gymnasieskolan som också finns i grundskolan
• grundskolans årskurs 1–9 i eventuella praktisk–estetiska undervisningsämnen som ingår i examen
• kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i ämnen som motsvarar de som ges i grundskolan
• kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
• vissa andra ämnen i gymnasieskolan om lärarens kompetens är relevant.

En yrkeslärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i

• gymnasieskolan i de yrkesämnen som utgör undervisningsämnen i examen
• gymnasiesärskolan i yrkesämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
• kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasieskolan
• särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå i ämnen som motsvarar de som ges i gymnasiesärskolan.

Du kan få ytterligare behörigheter om du har fullgjort ämnesstudier på högskolenivå utanför din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.

Tabell för poänggränser (92 kB) (pdf, 91 kB)

Tabellen visar hur många poäng du ska läsa för att bli behörig beroende på ämne, skolform och årskursspann.

Hur kan jag bli behörig i ett ämne i årskurs 4-6 om jag inte har en examen som är inriktad mot arbete i årskurs 4-6?

Hur kan jag bli behörig i moderna språk för årskurs 6 om jag har en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan?

Vänd dig till en studie- och yrkesvägledare för vägledning

Om du vill ha vägledning i vilka kurser du behöver läsa för att få en viss behörighet kan du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen. Skolverket kan inte ge vägledning i vilka kurser du behöver läsa eller vad de ska innehålla.

Varför kan Skolverket inte svara på vilka kurser som ger behörighet?

Om du är speciallärare och vill ha behörighet att undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen samt en speciallärarexamen.

Behörigheten står i din legitimation

Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står vilka skolformer och eventuella årskurser du är behörig att undervisa i som speciallärare i särskilt stöd. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i

• förskoleklassen
• grundskolan
• grundsärskolan
• sameskolan
• specialskolan
• gymnasieskolan
• gymnasiesärskolan.

I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Det beror på vilken specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du exempelvis få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever i behov av hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling.

Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Lärarexamen avgör skolform och årskurs

Inriktningen på din lärarexamen avgör vilka skolformer och årskurser som du blir behörig att undervisa i som speciallärare.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Undantag för vissa specialpedagoger

En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.

Förskollärare med speciallärarexamen

Du som har en förskollärarexamen och en speciallärarexamen kan få legitimation med behörighet att undervisa som speciallärare i förskoleklassen, träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Det finns däremot inget krav på legitimation för att arbeta som speciallärare i förskolan.

Skolverkets broschyr om legitimation för speciallärare

Du kan ha rätt att få behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Då krävs att du har kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för

• förskollärarexamen
• grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) står vilka krav som gäller för varje examen.

Högskoleförordning (1993:100)

Du som redan är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan kan få behörighet att undervisa i vissa andra ämnen i gymnasieskolan. Då måste du visa att du har relevant kompetens.

Vad är ett visst ämne?

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel är digitalt skapande, arkitektur eller fotografisk bild. Ett visst ämne är aldrig ett av de vanliga ämnena på ett nationellt program. Det är heller inte ett yrkesämne.

Vad krävs för att få undervisa i ett visst ämne?

För att vara behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av detta:

• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• en examen för arbete i gymnasieskolan från en äldre lärarutbildning än den som infördes 2011
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i minst ett ämne
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng i ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ett visst ämne.

Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.

I bilagan till Skolverkets föreskrifter står mer om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om krav på en lärares kompetens för vissa ämnen

Sök efter vissa ämnen i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i examen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som står som undervisningsämnen i din examen. Du blir också behörig i ett ämne om du har har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011)

Behörighet i ett ämne gör dig automatiskt behörig i flera vissa ämnen

Om du är behörig i ett ämne kan du även uppfylla kraven för flera vissa ämnen. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för ämnena ämnena estetisk kommunikation och musikteori.

Du kan bli behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver din behörighet i ett ämne har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater kan till exempel även bli behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.

Likvärdiga kunskaper och kompetenser kan ge behörighet i vissa ämnen

Du kan bli behörig att undervisa i ett visst ämne om du kan visa att du har de kunskaper och kompetenser som är likvärdiga med dem som tas upp i det ämnets ämnesplan. Du kan ha fått dessa genom

• högskolestudier
• annan utbildning (till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola)
• arbetslivserfarenhet inom ett relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Skolverket bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur beskriver.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering beskriver.

Skolverket gör inte några förhandsbedömningar om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall via mejl, telefon, Facebook eller Twitter.

Du som har en behörighetsgivande lärarexamen kan få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan genom att visa att du har relevant yrkeskunskap.

Du måste ha kunskaper som bygger på erfarenhet inom arbetslivet för att du ska få behörighet att undervisa i yrkesämnen. Yrkeskunskaperna ska vara kvalificerade och relevanta. Innehållet i dina yrkeskunskaper ska motsvaras av de kunskapskriterier som finns i våra föreskrifter om vilka relevanta yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SKOLFS 2012:4). De i sin tur utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne

Du behöver också behärska hela yrkesbredden för det ämne du vill undervisa i. Bara studier räcker oftast inte för att få de relevanta yrkeskunskaperna. Normalt räknas heller inte yrkeskunskaper som grundar sig på att du undervisat i ämnet.

Du kan få ytterligare behörighet att undervisa i ett ämne eller ämnesområde om du har både

• en behörighetsgivande lärareexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen från före den 1 juli 2011
• en högskoleutbildning som du gått klart före den 1 december 2013.

För äldre studier gäller ofta lägre poänggränser än i dag. För att du ska få fler behörigheter måste din högskoleutbildning leva upp till något av dessa krav:

• Utbildningens syfte var att ge en viss behörighet i ett ämne eller ämnesområde.
• Det ämne du vill ha behörighet i hade en sådan omfattning i utbildningen att du fick undervisa i ämnet inom äldre lärarutbildningar.

Poänggränser för äldre högskoleutbildning (89 kB) (pdf, 89 kB)

Som legitimerad lärare eller förskollärare har du möjlighet att få fler behörigheter om du kan visa att du har lång erfarenhet av undervisning. Även du som ansöker om legitimation för första gången kan åberopa lång erfarenhet när du ansöker.

Förutom förskolan kan du bara få fler behörigheter att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden. Därför kan du inte använda erfarenhet av undervisning inom fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.

Se till att du lever upp till följande krav:

• Du ska vara eller bli legitimerad lärare eller förskollärare.
• Du måste ha sammanlagt minst 8 års erfarenhet av att undervisa i ett ämne eller ämnesområde, alternativt minst 8 års erfarenhet från förskolan
• Undervisningen måste ha skett under de senaste 15 åren från det datum då ansökan kom in till Skolverket.
• Undervisningen måste ha skett före den 1 juli 2015.
• Du ska ha undervisat i ett ämne eller ämnesområde för elever som studerar på heltid. I förskolan måste din tjänstgöring motsvara heltid.
• Undervisningen ska ha följt gällande föreskrifter.
• För dig som fyllde 57 år senast den 1 juli 2015 räcker det med fyra läsårs erfarenhet av undervisning.

Du behöver ett intyg om undervisningserfarenhet och lämplighet

Du behöver ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och din lämplighet. Din arbetsgivare kan använda formuläret nedan. Om hen vill fylla i intyget på datorn kan det vara nödvändigt att spara ner det först.

Observera att formulären är olika beroende på vilken skolform du har undervisat i. Som bilaga till intyget finns en instruktion om hur det ska fyllas i. Om det är första gången din arbetsgivare fyller i intyget rekommenderar vi att hen läser igenom instruktionen först och fyller i intyget sedan.

Erfarenhetsintyg för förskolan

Erfarenhetsintyg för förskolan (387 kB) (pdf, 226 kB)

Med den här blanketten intygar du att du har erfarenhet i förskolan. Du måste fylla i alla fält i formuläret.

Erfarenhetsintyg för grundskolan eller motsvarande

Erfarenhetsintyg för grundskolan eller motsvarande (425 kB) (pdf, 253 kB)

Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan, sameskolan, specialskolan, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret.

Erfarenhetsintyg för gymnasieskolan

Erfarenhetsintyg för gymnasieskolan (527 kB) (pdf, 268 kB)

Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskolans introduktionsprogram, gymnasiesärskolans individuella program, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret om det inte står något annat.

Ange kurser i ansökan om behörighet utifrån undervisningserfarenhet i ett ämne

I intyget ska huvudmannen eller rektorn ange de kurser du undervisat i om du ansöker om behörighet utifrån din undervisningserfarenhet i ett ämne. Det är viktigt att hen redovisar alla kurser i ämnet som du har undervisat i. Det måste också framgå mellan vilka terminer du undervisat i respektive kurs. Om du ansöker om behörighet i gymnasieskolans introduktionsprogram behöver din arbetsgivare inte uppge några kurser.

Skicka in erfarenhetsintyget ihop med din ansökan

Tänk på att du ska skicka med erfarenhetsintyget när du ansöker om legitimation eller om att utöka din legitimation med fler behörigheter. Det går inte att bara skicka in intyget.

Ansök om lärar– eller förskollärarlegitimation eller om att utöka en legitimation med fler behörigheter

Bedömningstabeller

Bedömningstabellerna uppdateras löpande med fler kurser och ämnen.

För behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan grundat på lång erfarenhet krävs erfarenhet av undervisning i ämnets mest centrala kurser som ingår i ämnet enligt ämnesplanerna Gy 2011, Gy 2000 eller Gy 1994 respektive Gys 2013 och GySär 2002.

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen.pdf (864 kB) (pdf, 864 kB)

Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen i gymnasiesärskolan (263 kB) (pdf, 263 kB)

Det krävs lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa i fritidshemmet.

Du som har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem kan bland annat få legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet. Detsamma gäller för dig som har en äldre examen för arbete i fritidshemmet.

Du som har en svensk eller utländsk högskoleutbildning för arbete som fritidspedagog, till exempel en fritidspedagogexamen, kan alltså få lärarlegitimation med behörighet att arbeta i fritidshemmet.

Krav för att få legitimation

Krav för att få legitimation med behörighet i fritidshemmet

I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men ansvarar inte för undervisningen.

För att vara behörig att undervisa i förskolan ska du ha något av detta:

• förskollärarexamen
• en äldre examen för arbete i förskolan
• någon annan examen som har kompletterats med kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen.

Särskilda pedagogiska inriktningar finns inte med i legitimationen

Skolverket utfärdar ingen särskild behörighet för till exempel Montessoriexamen eller andra pedagogiska inriktningar. Förutsättningen för att få en förskollärarlegitimation är att du har en förskollärarexamen. Kompletteringar, exempelvis Montessoriutbildning, förs inte in i legitimationen.

För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan eller i årskurs 1–3 i grundskolan. Behörigheten framgår i ditt beslut om legitimation om du ansöker om den. Det finns också examenstyper som ger direkt behörighet att undervisa i förskoleklassen.

Behörighet att undervisa i förskoleklass

För att vara behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av detta:

• en förskollärarexamen
• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
• en äldre examen för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan
• någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Då måste du ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en förskollärarexamen eller en examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.

Behörighet för undervisning i årskurs 1–3

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att vara behörig att undervisa i årskurs 1-3 behöver du något av detta:

• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan (exempelvis en lågstadielärarexamen)
• någon annan examen som ger behörighet att undervisa enligt behörighetsförordningen. Då måste du ha kompletterat din utbildning så att du har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan
• en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen.

Behörighet för undervisning i årskurs 4–6

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att vara behörig att undervisa i årskurs 4-6 behöver du något av detta:

• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6
• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7– 9
• en fritidspedagogexamen med inriktning mot arbete i enbart i fritidshem, ihop med tillräckliga ämnesstudier inom eller utöver din examen. Studierna ska vara slutförda före den 1 juli 2013.

Behörighet för undervisning i årskurs 7–9

I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.

För att vara behörig att undervisa behöver du något av detta:

• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9
• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan
• en äldre examen för arbete i gymnasieskolan
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik.

Notera att du som har en examen för arbete i årskurs 1–7 normalt blir behörig att undervisa i årskurs 1–7, inte årskurs 8–9.

Fritidspedagoger kan få behörighet

Du som har en fritidspedagogexamen eller motsvarande examen för arbete i fritidshemmet kan söka olika typer av behörigheter.

Krav på legitimation och behörighet för fritidspedagoger

Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som din utbildning är avsedd för.

Olika ämnestyper

Gymnasieskolans ämnen delas upp i tre olika typer:

• Ämnen, alltså de som anges i bilaga 4 till högskoleförordningen. Exempelvis svenska, bild, företagsekonomi eller teater.
• Vissa ämnen, alltså de som inte anges i bilaga 4 till högskoleförordningen och som inte är yrkesämnen. Exempelvis arkitektur, mediaproduktion eller sociologi.
• Yrkesämnen. Exempelvis båtkunskap, fordonsteknik, golvläggning eller hantverk.

Här kan du söka på olika ämnen i gymnasieskolan:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisa på introduktionsprogram

Du som har en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan kan också få behörighet att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram. Även du som har en lärarexamen kan bli behörig att undervisa på introduktionsprogrammet om du har 45 högskolepoäng i ett ämne. I svenska, samhällskunskap och musik krävs det 90 högskolepoäng.

Behörighet i ämnen – bilaga 4–ämnen

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som du kan bli behörig i. Svenska, matematik och engelska är några av dem. Dessa ämnen kallas för bilaga 4–ämnen, eftersom de finns uppräknade i högskoleförordningen i just bilaga 4.

Undervisning i ämnen

För att vara behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan behöver du något av detta:

• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9, som innehåller 90 högskolepoäng i ett annan ämne än svenska, samhällskunskap eller musik, men inte ett yrkesämne
• en äldre examen för arbete i gymnasieskolan
• en äldre examen för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne, men inte i ett yrkesämne
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 120 högskolepoäng eller motsvarande i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare och fullgjorda ämnesstudier på minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i ett annat ämne än svenska, samhällskunskap eller musik, men inte ett yrkesämne.

Här kan du söka efter ämnen/bilaga 4–ämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen.

Med ”äldre examen” menar vi en examen som är utfärdad enligt en tidigare examensordning (eller motsvarande regler) än 2011 års examensordning.

Undervisning i vissa ämnen

Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel på vissa ämnen är digitalt skapande, arkitektur och fotografisk bild. Ett visst ämne kan aldrig vara ett av de ämnena på ett nationellt program. Det är inte heller ett yrkesämne.

För att vara behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av detta:

• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• en examen för arbete i gymnasieskolan från en lärarutbildning som är äldre än den som infördes 2011
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare ihop med fullgjorda ämnesstudier på minst 90 högskolepoäng eller motsvarande i minst ett ämne (eller 120 högskolepoäng om det gäller ämnena svenska, samhällskunskap och musik)
• en examen som ger dig behörighet att undervisa som lärare ihop med fullgjorda ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ett visst ämne.

Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.

I bilagan till Skolverkets föreskrifter kan du läsa mer om vad som krävs för att din kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan

Här kan du söka efter vissa ämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Undervisningsämnen i examen

Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. Även du som har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011 blir behörig i ämnet. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.

Behörighet i ett ämne kan ge behörighet i ett eller flera vissa ämnen

Du kan uppfylla kraven för att bli behörig i ett visst ämne om du är behörig i ett ämne. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för att bli behörig även i ämnena estetisk kommunikation och musikteori.

Du blir behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver behörighet i ett ämne även har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater blir till exempel även behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.

Likvärdiga kunskaper och kompetenser

Du kan också bli behörig i alla vissa ämnen om du på något annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna. Det kan till exempel vara genom högskolestudier, annan utbildning (till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom ett relevant område.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:

Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet konst och kultur. Därför blir han behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:

Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, nämligen en journalistutbildning. Utbildningen har gett honom de kunskaper och kompetenser som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet mediekommunikation. Därför blir han behörig i det ämnet.

Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:

Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har också arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som krävs enligt ämnesplanen för ämnet programmering. Därför blir hon behörig i det ämnet.

Skolverket gör inte några förhandsbedömningar via mejl, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.

Behörighet i yrkesämnen

Du kan bli behörig i ett yrkesämne. Grundförutsättningen är att du har en lärarexamen. Innehållet i den styr vilka behörigheter du får i din legitimation. Du kan även få behörighet i ett yrkesämne utifrån yrkeserfarenhet. Då måste du i din ansökan ange det yrkesämne du vill få behörighet i. Sedan bedömer vi om erfarenheten är relevant för ämnet.

Undervisa i yrkesämnen

För att få en behörighet i ett yrkesämne behöver du något av detta:

• en yrkeslärarexamen
• en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne
• en examen som ger behörighet att undervisa som lärare ihop med relevanta yrkeskunskaper som du har fått genom utbildning eller arbete.

Här kan du söka efter yrkesämnen:

Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan

Här kan du läsa vad som krävs för att dina yrkeskunskaper ska bedömas som relevanta för att få behörighet att undervisa i ett yrkesämne. Var uppmärksam på att bilagan till föreskrifterna uppdateras löpande när nya yrkesämnen tillkommer.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne

Yrkesämnen i gymnasieprogram

Du som har en äldre examen med inriktning mot yrkesämnen måste i din ansökan ange vilka ämnen du vill ha behörighet i. Du som har gått den nya yrkeslärarutbildningen och har fått en examen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som framgår av bilagan till din examen.

Du som redan har en legitimation i andra ämnen än dina yrkesämnen kan ansöka om att även få behörighet i yrkesämnena.

Du som har en yrkeslärarexamen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som din examen är avsedd för. Du kan också bli behörig i ett ämne om du har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett yrkesämne i Gy 2011.

Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan.

Några exempel:

Om du är behörig att undervisa i matematik i årskurs 1–3 kan du även bli behörig i ämnet på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning.

Om du är behörig att undervisa i svenska i gymnasieskolan kan du även bli behörig i ämnet på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, sfi

För att bli behörig att undervisa i svenska för invandrare ska du ha något av detta:

• en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, eller en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk
• en äldre examen för undervisning i ämnet svenska som andraspråk
• en utbildning som ger behörighet att undervisa som lärare, om du har kompletterat den behörigheten med minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i ämnet svenska som andraspråk.

För att bli behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste du normalt ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs en förskollärar– eller lärarexamen eller motsvarande. Du blir också behörig om din lärar- eller förskollärarexamenn omfattar en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Specialpedagogexamen jämfört med speciallärarexamen

En specialpedagogexamen jämställs med en speciallärarexamen om du påbörjade utbildningen före 2008 och fick din examen senast den 30 juni 2015. För att du som har en specialpedagogexamen ska få behörighet att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs att din utbildning har en inriktning mot utvecklingsstörning.

Examenstyper och behörighet

Din lärar- eller förskollärarexamen styr vilken behörighet du får inom särskolan. Du får behörighet att undervisa i de ämnen och ämnesområden som ingår i din utbildning.

Vissa lärare får undervisa utan legitimation till juni 2021

Från 1 december 2013 får vissa lärare som anställdes före 1 juli 2011 ha ansvar för att undervisa och sätta betyg utan att ha legitimation. Det får de göra till utgången av juni 2021. Det gäller lärare i

• grundsärskolan
• gymnasiesärskolan
• specialskolan
• särskild utbildning för vuxna.

Behörighet i grundsärskolan

Undervisa i grundsärskolan årskurs 1–6

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 behöver du ha något av detta:

• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 1–3
• en kompletterande examen som ger behörighet att undervisa, ihop med ytterligare utbildning som gett dig kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en grundlärarexamen.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs
1–6

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 1–3 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

• bild
• hem– och konsumentkunskap
• idrott och hälsa
• musik
• slöjd

och i ämnesområdena

• estetisk verksamhet
• motorik
• vardagsaktiviteter.

Det som krävs är att du har

• en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem som omfattar ämnet/ämnena, eller
• en examen för undervisning i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan och behörighet att undervisa i ämnet i grundskolans årskurs 4–6, 7–9 eller gymnasieskolan.

Undervisa i grundsärskolan årskurs 7 – 9

För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7 – 9 behöver du ha något av detta:

• en grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4–6
• en äldre examen för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan.

Undervisa i vissa praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan årskurs 7 – 9

Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 4–6 kan du få behörighet att undervisa i ämnena

• bild
• hem– och konsumentkunskap
• idrott och hälsa
• musik
• slöjd

och i ämnesområdena

• estetisk verksamhet
• motorik
• vardagsaktiviteter.

Det som krävs är att du har ämnesstudier i det aktuella ämnet och en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.

Behörighet i träningsskolan

Du som är behörig i ett eller flera ämnen i grundsärskolan blir också behörig att undervisa inom ämnesområden i träningsskolan om din ämnesbehörighet är relevant för dem.

Ämnen i grundsärskolan som är relevanta för ämnesområden i träningsskolan:

Om du har en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning blir du behörig att undervisa i träningsskolans alla fem ämnesområden om du också har något av detta:

• en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
• en äldre examen för arbete i förskolan
• en annan lärar- eller förskollärarexamen som du kompletterat med ytterligare utbildning så att dina kunskaper och förmågor motsvarar kraven för en förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen.

Behörighet i gymnasiesärskolan

För att bli behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i grundsärskolan i årskurs 7–9. Om du får behörighet i ett ämne i gymnasiesärskolan kan du också få behörighet att undervisa i så kallade vissa ämnen i gymnasiesärskolan. Vissa ämnen får du behörighet i om du har relevant kompetens för ämnet. 

Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasiesärskolan

För att bli behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen, det vill säga

• en yrkeslärarexamen
• en äldre examen för arbete i gymnasieskolan i ett yrkesämne, eller
• en lärarexamen och intyg över yrkeskunskaper som är relevanta för yrkesämnet.

Gymnasiesärskolans individuella program

För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program ska du vara behörig att undervisa i träningsskolan eller i grundsärskolans årskurs 1–6 eller 7–9. Tänk på att du då bara är behörig att undervisa i ämnen eller ämnesområden som motsvarar dem som du får undervisa i inom grundsärskolan.

Beroende på vilka elever du ska undervisa finns det olika krav för att vara behörig att undervisa i specialskolan.

Undervisning av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kräver att du har något av följande:

• en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolan
• att du får behörighet att undervisa i grundskolan genom kompletterande studier.

Du blir behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen som i grundskolan. Specialskolan har 10 årskurser och grundskolans årskurs 1–3 motsvaras av specialskolans årskurs 1–4. Om du till exempel har en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 kommer du också få behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 1–7 i samma ämnen som i grundskolan.

Om du ska undervisa elever som är döva, hörselskadade, har en grav språkstörning eller synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning krävs det att du har följande:

• Din lärarexamen eller kompletterande studier ska ge behörighet att undervisa i grundskolan.
• Du ska ha en speciallärarexamen eller lärarexamen som är specialiserad mot en av elevens funktionsnedsättningar.

Om du till exempel undervisar dövblinda elever räcker det att din examen är specialiserad mot antingen dövhet eller hörselskada, alternativt synskada.

För att få behörighet att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen ihop med en speciallärarexamen.

Behörighet som speciallärare

Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står det vilka skolformer och eventuella årskurser som du är behörig att undervisa i. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i

• förskoleklassen
• grundskolan
• grundsärskolan
• sameskolan
• specialskolan
• gymnasieskolan
• gymnasiesärskolan.

Det som styr vilka skolformer och årskurser du blir behörig att undervisa i som speciallärare är inriktningen på din lärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.

För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.

I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Skolverkets beslut grundas på den specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du till exempel få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever som behöver hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling. Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.

Specialpedagogexamen kan i vissa fall likställas med en specialärarexamen

För att få undervisa som speciallärare måste du ha avlagt en speciallärarexamen, men det finns ett undantag för vissa specialpedagogexamina. En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.