Det finns olika sätt att få behörighet att undervisa. Det vanligaste är att du får de behörigheter du har i din examen. Men du kan också få behörigheter som inte finns i din examen. Då krävs oftast ytterligare högskolestudier, men det finns också andra sätt.
En behörighetsgivande examen är en examen som du får efter att du gått klart en lärarutbildning, förskollärarutbildning eller fritidspedagogutbildning. En examen kan ge fler behörigheter än de som framgår av ditt examensbevis. Här ser du några förenklade exempel på behörigheter som du kan få av olika typer av lärar- eller förskollärarexamina. Det kan skifta beroende på typ av examen, examensår och lärosäte. Varje examen bedöms individuellt.
En förskollärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i
En förskollärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ger behörighet att undervisa i
Har du en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete i fritidshem? Den ger också behörighet att undervisa i fritidshem. Om din examen omfattar en annan skolform eller ämnesstudier i grundskolans ämnen kan det också ge behörighet. Exempel på äldre examina som ger behörighet i fritidshem är
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ger behörighet att undervisa i
Har du en äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete i fritidshem? Den ger också behörighet att undervisa i fritidshem. Om din examen omfattar en annan skolform eller ämnesstudier i grundskolans ämnen kan det också ge behörighet. Exempel på äldre examina som ger behörighet i fritidshem är
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ger i regel behörighet att undervisa i
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ger i regel behörighet att undervisa i
En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ger i regel behörighet att undervisa i
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ger i regel behörighet att undervisa i
En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ger i regel behörighet att undervisa i
En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ger i regel behörighet att undervisa i
En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger i regel behörighet att undervisa i
En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger i regel behörighet att undervisa i
En yrkeslärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i
En yrkeslärarexamen ger i regel behörighet att undervisa i
Du kan ha rätt till behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Oftast krävs behörighetsgrundande högskolestudier, men det finns också andra sätt. I dag finns det även tillfälliga övergångsregler som gör att du kan komplettera din legitimation med äldre högskoleutbildning och undervisningserfarenhet. Här listar vi möjliga vägar till fler behörigheter.
Du kan få ytterligare behörigheter om du har fullgjort ämnesstudier på högskolenivå utanför din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.
Tabell för poänggränser (92 kB) (pdf, 91 kB)
Tabellen visar hur många poäng du ska läsa för att bli behörig beroende på ämne, skolform och årskursspann.
Om du vill ha vägledning i vilka kurser du behöver läsa för att få en viss behörighet kan du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen. Skolverket kan inte ge vägledning i vilka kurser du behöver läsa eller vad de ska innehålla.
Varför kan Skolverket inte svara på vilka kurser som ger behörighet?
Du kan få ytterligare behörigheter om du har fullgjort ämnesstudier på högskolenivå utanför din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.
Tabell för poänggränser (92 kB) (pdf, 91 kB)
Tabellen visar hur många poäng du ska läsa för att bli behörig beroende på ämne, skolform och årskursspann.
Om du vill ha vägledning i vilka kurser du behöver läsa för att få en viss behörighet kan du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen. Skolverket kan inte ge vägledning i vilka kurser du behöver läsa eller vad de ska innehålla.
Varför kan Skolverket inte svara på vilka kurser som ger behörighet?
Om du är speciallärare och vill ha behörighet att undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen samt en speciallärarexamen.
Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står vilka skolformer och eventuella årskurser du är behörig att undervisa i som speciallärare i särskilt stöd. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i
I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Det beror på vilken specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du exempelvis få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever i behov av hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling.
Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.
Inriktningen på din lärarexamen avgör vilka skolformer och årskurser som du blir behörig att undervisa i som speciallärare.
För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.
För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.
I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.
Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.
Du som har en förskollärarexamen och en speciallärarexamen kan få legitimation med behörighet att undervisa som speciallärare i förskoleklassen, träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Det går inte att bli legitimerad som speciallärare i förskolan.
Om du är speciallärare och vill ha behörighet att undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen samt en speciallärarexamen.
Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står vilka skolformer och eventuella årskurser du är behörig att undervisa i som speciallärare i särskilt stöd. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i
I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Det beror på vilken specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du exempelvis få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever i behov av hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling.
Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.
Inriktningen på din lärarexamen avgör vilka skolformer och årskurser som du blir behörig att undervisa i som speciallärare.
För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 1–3 behöver du ha en lärarexamen som ger dig behörighet att undervisa i de årskurserna samt en speciallärarexamen.
För att bli behörig att undervisa som speciallärare i grundskolans årskurs 7–9 krävs en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i årskurs 4–6 eller 7–9 samt en speciallärarexamen.
I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.
Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.
Du som har en förskollärarexamen och en speciallärarexamen kan få legitimation med behörighet att undervisa som speciallärare i förskoleklassen, träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Det går inte att bli legitimerad som speciallärare i förskolan.
Du kan ha rätt att få behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Då krävs att du har kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för
I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) står vilka krav som gäller för varje examen.
Du kan ha rätt att få behörigheter som inte finns med i din lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Då krävs att du har kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för
I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) står vilka krav som gäller för varje examen.
Du som redan är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan kan få behörighet att undervisa i vissa andra ämnen i gymnasieskolan. Då måste du visa att du har relevant kompetens.
Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel är digitalt skapande, arkitektur eller fotografisk bild.
För att bli behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av följande:
Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.
I bilagan till Skolverkets föreskrifter står mer om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om krav på en lärares kompetens för vissa ämnen
Sök efter vissa ämnen i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som står som undervisningsämnen i din examen. Du blir också behörig i ett ämne om du har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011)
Om du är behörig i ett ämne kan du även uppfylla kraven för flera vissa ämnen. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för ämnena ämnena estetisk kommunikation och musikteori.
Du kan bli behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver din behörighet i ett ämne har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater kan till exempel även bli behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.
Du kan bli behörig att undervisa i ett visst ämne om du kan visa att du har de kunskaper och kompetenser som är likvärdiga med dem som tas upp i det ämnets ämnesplan. Du kan ha fått dessa genom
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:
Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Skolverket bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur beskriver.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:
Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, nämligen en journalistutbildning. Utbildningen har gett honom de kunskaper och kompetenser som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet mediekommunikation. Därför blir han behörig i det ämnet.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:
Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering beskriver.
Skolverket gör inte några förhandsbedömningar om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall via mejl, telefon, Facebook eller Twitter.
Du som redan är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan kan få behörighet att undervisa i vissa andra ämnen i gymnasieskolan. Då måste du visa att du har relevant kompetens.
Det finns många ämnen i gymnasieskolan som kallas vissa ämnen. Några exempel är digitalt skapande, arkitektur eller fotografisk bild.
För att bli behörig att undervisa i ett visst ämne behöver du något av följande:
Om du uppfyller något av de här kraven kan du också bli behörig i fler vissa ämnen som du har relevant kompetens för.
I bilagan till Skolverkets föreskrifter står mer om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om krav på en lärares kompetens för vissa ämnen
Sök efter vissa ämnen i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som står som undervisningsämnen i din examen. Du blir också behörig i ett ämne om du har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011)
Om du är behörig i ett ämne kan du även uppfylla kraven för flera vissa ämnen. Du som har behörighet i musik i gymnasieskolan uppfyller till exempel kraven för ämnena ämnena estetisk kommunikation och musikteori.
Du kan bli behörig i flera andra vissa ämnen om du utöver din behörighet i ett ämne har läst 15 högskolepoäng inom ett relevant område. Du som har behörighet i teater kan till exempel även bli behörig i ämnet konst och kultur om du har läst 15 högskolepoäng inom idéhistoria.
Du kan bli behörig att undervisa i ett visst ämne om du kan visa att du har de kunskaper och kompetenser som är likvärdiga med dem som tas upp i det ämnets ämnesplan. Du kan ha fått dessa genom
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:
Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han en kandidatexamen i kulturvetenskap. Skolverket bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur beskriver.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:
Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, nämligen en journalistutbildning. Utbildningen har gett honom de kunskaper och kompetenser som krävs utifrån ämnesplanen för ämnet mediekommunikation. Därför blir han behörig i det ämnet.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:
Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat i många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering beskriver.
Skolverket gör inte några förhandsbedömningar om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall via mejl, telefon, Facebook eller Twitter.
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen kan få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan genom att visa att du har relevant yrkeskunskap.
Du måste ha kunskaper som bygger på erfarenhet inom arbetslivet för att du ska få behörighet att undervisa i yrkesämnen. Yrkeskunskaperna ska vara kvalificerade och relevanta. Innehållet i dina yrkeskunskaper ska motsvaras av de kunskapskriterier som finns i våra föreskrifter om vilka relevanta yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SKOLFS 2012:4). De i sin tur utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolan.
Du behöver också behärska hela yrkesbredden för det ämne du vill undervisa i. Bara studier räcker oftast inte för att få de relevanta yrkeskunskaperna. Normalt räknas heller inte yrkeskunskaper som grundar sig på att du undervisat i ämnet.
Exempel på intyg du kan skicka in för att styrka din behörighet i yrkesämnen
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen kan få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan genom att visa att du har relevant yrkeskunskap.
Du måste ha kunskaper som bygger på erfarenhet inom arbetslivet för att du ska få behörighet att undervisa i yrkesämnen. Yrkeskunskaperna ska vara kvalificerade och relevanta. Innehållet i dina yrkeskunskaper ska motsvaras av de kunskapskriterier som finns i våra föreskrifter om vilka relevanta yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SKOLFS 2012:4). De i sin tur utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolan.
Du behöver också behärska hela yrkesbredden för det ämne du vill undervisa i. Bara studier räcker oftast inte för att få de relevanta yrkeskunskaperna. Normalt räknas heller inte yrkeskunskaper som grundar sig på att du undervisat i ämnet.
Exempel på intyg du kan skicka in för att styrka din behörighet i yrkesämnen
Du kan få ytterligare behörighet att undervisa i ett ämne eller ämnesområde om du har både
För äldre studier gäller ofta lägre poänggränser än i dag. För att du ska få fler behörigheter måste din högskoleutbildning leva upp till något av dessa krav:
Poänggränser för äldre högskoleutbildning (89 kB) (pdf, 89 kB)
Du kan få ytterligare behörighet att undervisa i ett ämne eller ämnesområde om du har både
För äldre studier gäller ofta lägre poänggränser än i dag. För att du ska få fler behörigheter måste din högskoleutbildning leva upp till något av dessa krav:
Poänggränser för äldre högskoleutbildning (89 kB) (pdf, 89 kB)
Som legitimerad lärare eller förskollärare har du möjlighet att få fler behörigheter om du kan visa att du har lång erfarenhet av undervisning. Även du som ansöker om legitimation för första gången kan åberopa lång erfarenhet när du ansöker.
Förutom förskolan kan du bara få fler behörigheter att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden. Därför kan du inte använda erfarenhet av undervisning inom fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.
Se till att du lever upp till följande krav:
Du behöver ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och din lämplighet. Din arbetsgivare kan använda formuläret nedan. Om hen vill fylla i intyget på datorn kan det vara nödvändigt att spara ner det först.
Observera att formulären är olika beroende på vilken skolform du har undervisat i. Som bilaga till intyget finns en instruktion om hur det ska fyllas i. Om det är första gången din arbetsgivare fyller i intyget rekommenderar vi att hen läser igenom instruktionen först och fyller i intyget sedan.
Intyg om undervisningserfarenhet - förskolan (pdf, 226 kB)
Med den här blanketten intygar du att du har erfarenhet i förskolan. Du måste fylla i alla fält i formuläret.
Intyg om undervisningserfarenhet - grundskolan eller motsvarande (pdf, 253 kB)
Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan, sameskolan, specialskolan, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret.
Intyg om undervisningserfarenhet - gymnasieskolan (pdf, 268 kB)
Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskolans introduktionsprogram, gymnasiesärskolans individuella program, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret om det inte står något annat.
I intyget ska huvudmannen eller rektorn ange de kurser du undervisat i om du ansöker om behörighet utifrån din undervisningserfarenhet i ett ämne. Det är viktigt att hen redovisar alla kurser i ämnet som du har undervisat i. Det måste också framgå mellan vilka terminer du undervisat i respektive kurs. Om du ansöker om behörighet i gymnasieskolans introduktionsprogram behöver din arbetsgivare inte uppge några kurser.
Tänk på att du ska skicka med erfarenhetsintyget när du ansöker om legitimation eller om att utöka din legitimation med fler behörigheter. Det går inte att bara skicka in intyget.
Bedömningstabellerna uppdateras löpande med fler kurser och ämnen.
För behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan grundat på lång erfarenhet krävs erfarenhet av undervisning i ämnets mest centrala kurser som ingår i ämnet enligt ämnesplanerna Gy 2011, Gy 2000 eller Gy 1994 respektive Gys 2013 och GySär 2002.
Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen.pdf (864 kB) (pdf, 864 kB)
Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen i gymnasiesärskolan (263 kB) (pdf, 263 kB)
Som legitimerad lärare eller förskollärare har du möjlighet att få fler behörigheter om du kan visa att du har lång erfarenhet av undervisning. Även du som ansöker om legitimation för första gången kan åberopa lång erfarenhet när du ansöker.
Förutom förskolan kan du bara få fler behörigheter att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden. Därför kan du inte använda erfarenhet av undervisning inom fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.
Se till att du lever upp till följande krav:
Du behöver ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och din lämplighet. Din arbetsgivare kan använda formuläret nedan. Om hen vill fylla i intyget på datorn kan det vara nödvändigt att spara ner det först.
Observera att formulären är olika beroende på vilken skolform du har undervisat i. Som bilaga till intyget finns en instruktion om hur det ska fyllas i. Om det är första gången din arbetsgivare fyller i intyget rekommenderar vi att hen läser igenom instruktionen först och fyller i intyget sedan.
Intyg om undervisningserfarenhet - förskolan (pdf, 226 kB)
Med den här blanketten intygar du att du har erfarenhet i förskolan. Du måste fylla i alla fält i formuläret.
Intyg om undervisningserfarenhet - grundskolan eller motsvarande (pdf, 253 kB)
Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan, sameskolan, specialskolan, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret.
Intyg om undervisningserfarenhet - gymnasieskolan (pdf, 268 kB)
Med det här formuläret intygar du att du har erfarenhet i ett ämne eller ämnesområde i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskolans introduktionsprogram, gymnasiesärskolans individuella program, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Du måste fylla i alla fält i formuläret om det inte står något annat.
I intyget ska huvudmannen eller rektorn ange de kurser du undervisat i om du ansöker om behörighet utifrån din undervisningserfarenhet i ett ämne. Det är viktigt att hen redovisar alla kurser i ämnet som du har undervisat i. Det måste också framgå mellan vilka terminer du undervisat i respektive kurs. Om du ansöker om behörighet i gymnasieskolans introduktionsprogram behöver din arbetsgivare inte uppge några kurser.
Tänk på att du ska skicka med erfarenhetsintyget när du ansöker om legitimation eller om att utöka din legitimation med fler behörigheter. Det går inte att bara skicka in intyget.
Bedömningstabellerna uppdateras löpande med fler kurser och ämnen.
För behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan grundat på lång erfarenhet krävs erfarenhet av undervisning i ämnets mest centrala kurser som ingår i ämnet enligt ämnesplanerna Gy 2011, Gy 2000 eller Gy 1994 respektive Gys 2013 och GySär 2002.
Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen.pdf (864 kB) (pdf, 864 kB)
Tabell över äldre motsvarigheter till dagens ämnen i gymnasiesärskolan (263 kB) (pdf, 263 kB)
Din examen och de behörigheter du valt att utöka din examen med styr vilken skolform du blir behörig att undervisa i. Här har vi samlat information om på vilka olika grunder du kan bli behörig att undervisa i olika skolformer och årskurser.
För att bli behörig att undervisa i fritidshemmet behöver du något av följande:
För att bli behörig att undervisa i fritidshemmet behöver du något av följande:
I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men ansvarar inte för undervisningen.
För att bli legitimerad förskollärare krävs något av följande:
Skolverket utfärdar ingen särskild behörighet för till exempel Montessoriexamen eller andra pedagogiska inriktningar. Förutsättningen för att få en förskollärarlegitimation är att du har en förskollärarexamen. Kompletteringar, exempelvis Montessoriutbildning, förs inte in i legitimationen.
I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men ansvarar inte för undervisningen.
För att bli legitimerad förskollärare krävs något av följande:
Skolverket utfärdar ingen särskild behörighet för till exempel Montessoriexamen eller andra pedagogiska inriktningar. Förutsättningen för att få en förskollärarlegitimation är att du har en förskollärarexamen. Kompletteringar, exempelvis Montessoriutbildning, förs inte in i legitimationen.
För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan eller i årskurs 1–3 i grundskolan. Behörigheten framgår i ditt beslut om legitimation om du ansöker om den. Det finns också examenstyper som ger direkt behörighet att undervisa i förskoleklassen.
För att bli behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av följande:
För att få behörighet att undervisa i förskoleklassen ska du ha behörighet att undervisa i förskolan eller i årskurs 1–3 i grundskolan. Behörigheten framgår i ditt beslut om legitimation om du ansöker om den. Det finns också examenstyper som ger direkt behörighet att undervisa i förskoleklassen.
För att bli behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av följande:
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa i årskurs 1-3 behöver du något av följande:
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa i årskurs 4-6 behöver du något av följande:
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa behöver du något av följande:
Notera att du som har en examen för arbete i årskurs 1–7 normalt blir behörig att undervisa i årskurs 1–7, inte årskurs 8–9.
Du som har en fritidspedagogexamen eller motsvarande examen för arbete i fritidshemmet kan söka olika typer av behörigheter.
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa i årskurs 1-3 behöver du något av följande:
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa i årskurs 4-6 behöver du något av följande:
I din legitimation får du behörighet i de skolämnen, årskurser och skolformer som ditt examensbevis omfattar.
För att bli behörig att undervisa behöver du något av följande:
Notera att du som har en examen för arbete i årskurs 1–7 normalt blir behörig att undervisa i årskurs 1–7, inte årskurs 8–9.
Du som har en fritidspedagogexamen eller motsvarande examen för arbete i fritidshemmet kan söka olika typer av behörigheter.
Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som din utbildning är avsedd för.
Gymnasieskolans ämnen delas upp i tre olika typer:
Här kan du söka på olika ämnen i gymnasieskolan:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Du som har en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan kan också få behörighet att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram. Även du som har en lärarexamen kan bli behörig att undervisa på introduktionsprogrammet om du har 45 högskolepoäng i ett ämne. I svenska, samhällskunskap och musik krävs det 90 högskolepoäng.
Det finns många ämnen i gymnasieskolan som du kan bli behörig i. Svenska, matematik och engelska är några av dem. Dessa ämnen kallas för bilaga 4–ämnen, eftersom de finns uppräknade i högskoleförordningen i just bilaga 4.
För att bli behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan behöver du något av följande:
Här kan du söka efter ämnen/bilaga 4–ämnen:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen.
Med ”äldre examen” menar vi en examen som är utfärdad enligt en tidigare examensordning (eller motsvarande regler) än 2011 års examensordning.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. Även du som har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011 blir behörig i ämnet. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.
Du kan uppfylla kraven för att bli behörig i ett visst ämne om du är behörig i ett ämne.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du kan bli behörig i alla vissa ämnen om du på något annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du kan bli behörig i ett yrkesämne. Grundförutsättningen är att du har en lärarexamen. Innehållet i den styr vilka behörigheter du får i din legitimation.
Du kan även få behörighet i ett yrkesämne utifrån yrkeserfarenhet. Då måste du i din ansökan ange det yrkesämne du vill få behörighet i. Sedan bedömer vi om erfarenheten är relevant för ämnet.
Yrkeskunskap kan ge behörighet i ett yrkesämne
För att få en behörighet i ett yrkesämne behöver du något av följande:
Intyg för behörighet i yrkesämnen
Här kan du söka efter yrkesämnen:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Här kan du läsa vad som krävs för att dina yrkeskunskaper ska bedömas som relevanta för att få behörighet att undervisa i ett yrkesämne. Var uppmärksam på att bilagan till föreskrifterna uppdateras löpande när nya yrkesämnen tillkommer.
Du som har en äldre examen med inriktning mot yrkesämnen måste i din ansökan ange vilka ämnen du vill ha behörighet i. Du som har gått den nya yrkeslärarutbildningen och har fått en examen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som framgår av bilagan till din examen.
Om du har en behörighetsgivande examen kan du få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen om du har tillräckliga yrkeskunskaper. Det gäller även dig som har fått behörighet i yrkesämnen utifrån din examen.
Din legitimation ger dig behörighet att undervisa i de skolämnen, årskurser och skolformer som din utbildning är avsedd för.
Gymnasieskolans ämnen delas upp i tre olika typer:
Här kan du söka på olika ämnen i gymnasieskolan:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Du som har en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan kan också få behörighet att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram. Även du som har en lärarexamen kan bli behörig att undervisa på introduktionsprogrammet om du har 45 högskolepoäng i ett ämne. I svenska, samhällskunskap och musik krävs det 90 högskolepoäng.
Det finns många ämnen i gymnasieskolan som du kan bli behörig i. Svenska, matematik och engelska är några av dem. Dessa ämnen kallas för bilaga 4–ämnen, eftersom de finns uppräknade i högskoleförordningen i just bilaga 4.
För att bli behörig att undervisa i ett ämne i gymnasieskolan behöver du något av följande:
Här kan du söka efter ämnen/bilaga 4–ämnen:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen.
Med ”äldre examen” menar vi en examen som är utfärdad enligt en tidigare examensordning (eller motsvarande regler) än 2011 års examensordning.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du som har en examen för arbete i gymnasieskolan blir behörig i de ämnen som är undervisningsämnen enligt din examen. Även du som har en äldre examen för undervisning i gymnasieskolan i en äldre motsvarighet till ett ämne i Gy 2011 blir behörig i ämnet. Till exempel blir du som har en examen för undervisning i det gamla ämnet barn– och ungdomskunskap i gymnasieskolan behörig i ämnet pedagogik.
Du kan uppfylla kraven för att bli behörig i ett visst ämne om du är behörig i ett ämne.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du kan bli behörig i alla vissa ämnen om du på något annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.
Kompetens som kan ge behörighet i ett visst ämne i gymnasieskolan
Du kan bli behörig i ett yrkesämne. Grundförutsättningen är att du har en lärarexamen. Innehållet i den styr vilka behörigheter du får i din legitimation.
Du kan även få behörighet i ett yrkesämne utifrån yrkeserfarenhet. Då måste du i din ansökan ange det yrkesämne du vill få behörighet i. Sedan bedömer vi om erfarenheten är relevant för ämnet.
Yrkeskunskap kan ge behörighet i ett yrkesämne
För att få en behörighet i ett yrkesämne behöver du något av följande:
Intyg för behörighet i yrkesämnen
Här kan du söka efter yrkesämnen:
Sök program och ämnesplaner i gymnasieskolan
Här kan du läsa vad som krävs för att dina yrkeskunskaper ska bedömas som relevanta för att få behörighet att undervisa i ett yrkesämne. Var uppmärksam på att bilagan till föreskrifterna uppdateras löpande när nya yrkesämnen tillkommer.
Du som har en äldre examen med inriktning mot yrkesämnen måste i din ansökan ange vilka ämnen du vill ha behörighet i. Du som har gått den nya yrkeslärarutbildningen och har fått en examen blir behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen som framgår av bilagan till din examen.
Om du har en behörighetsgivande examen kan du få behörighet att undervisa i ett eller flera yrkesämnen om du har tillräckliga yrkeskunskaper. Det gäller även dig som har fått behörighet i yrkesämnen utifrån din examen.
Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan.
Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.
Några exempel:
Om du är behörig att undervisa i matematik i årskurs 1–3 kan du även bli behörig i ämnet på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning.
Om du är behörig att undervisa i svenska i gymnasieskolan kan du även bli behörig i ämnet på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning.
För att bli behörig att undervisa i svenska för invandrare ska du ha något av följande:
Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan.
Du blir behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning om du är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.
Några exempel:
Om du är behörig att undervisa i matematik i årskurs 1–3 kan du även bli behörig i ämnet på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning.
Om du är behörig att undervisa i svenska i gymnasieskolan kan du även bli behörig i ämnet på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning.
För att bli behörig att undervisa i svenska för invandrare ska du ha något av följande:
För att bli behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste du normalt ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs en förskollärar– eller lärarexamen eller motsvarande. Du blir också behörig om din lärar- eller förskollärarexamen omfattar en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.
En specialpedagogexamen jämställs med en speciallärarexamen om du påbörjade utbildningen före 2008 och fick din examen senast den 30 juni 2015. För att du som har en specialpedagogexamen ska få behörighet att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs att din utbildning har en inriktning mot utvecklingsstörning.
Din lärar- eller förskollärarexamen styr vilken behörighet du får inom särskolan. Du får behörighet att undervisa i de ämnen och ämnesområden som ingår i din utbildning.
För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 behöver du ha något av följande:
Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 1–3 kan du få behörighet att undervisa i ämnena
och i ämnesområdena
Det som krävs är att du har
För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7 – 9 behöver du ha något av följande:
Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 4–6 kan du få behörighet att undervisa i ämnena
och i ämnesområdena
Det som krävs är att du har ämnesstudier i det aktuella ämnet och en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.
Du som är behörig i ett eller flera ämnen i grundsärskolan blir också behörig att undervisa inom ämnesområden i träningsskolan om din ämnesbehörighet är relevant för dem.
Ämnen i grundsärskolan som är relevanta för ämnesområden i träningsskolan:
Ämne i grundsärskolan | Ämnesområde i träningsskolan |
Bild | Estetisk verksamhet |
Hem– och konsumentkunskap | Vardagsaktiviteter |
Idrott– och hälsa | Motorik |
Matematik | Verklighetsuppfattning |
Musik | Estetisk verksamhet |
Slöjd | Estetisk verksamhet |
Svenska | Kommunikation |
Svenska som andraspråk | Kommunikation |
Teknik | Verklighetsuppfattning |
Naturorienterande ämnen | Verklighetsuppfattning |
Samhällsorienterande ämnen | Vardagsaktiviteter |
Om du har en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning blir du behörig att undervisa i träningsskolans alla fem ämnesområden om du också har något av följande:
För att bli behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i grundsärskolan i årskurs 7–9. Om du får behörighet i ett ämne i gymnasiesärskolan kan du också få behörighet att undervisa i så kallade vissa ämnen i gymnasiesärskolan. Vissa ämnen får du behörighet i om du har relevant kompetens för ämnet.
För att bli behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen, det vill säga
För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program ska du vara behörig att undervisa i träningsskolan eller i grundsärskolans årskurs 1–6 eller 7–9. Tänk på att du då bara är behörig att undervisa i ämnen eller ämnesområden som motsvarar dem som du får undervisa i inom grundsärskolan.
För att bli behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste du normalt ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs en förskollärar– eller lärarexamen eller motsvarande. Du blir också behörig om din lärar- eller förskollärarexamen omfattar en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.
En specialpedagogexamen jämställs med en speciallärarexamen om du påbörjade utbildningen före 2008 och fick din examen senast den 30 juni 2015. För att du som har en specialpedagogexamen ska få behörighet att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs att din utbildning har en inriktning mot utvecklingsstörning.
Din lärar- eller förskollärarexamen styr vilken behörighet du får inom särskolan. Du får behörighet att undervisa i de ämnen och ämnesområden som ingår i din utbildning.
För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 behöver du ha något av följande:
Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 1–3 kan du få behörighet att undervisa i ämnena
och i ämnesområdena
Det som krävs är att du har
För att få undervisa i grundsärskolans årskurs 7 – 9 behöver du ha något av följande:
Om din examen inte är avsedd för arbete i årskurs 4–6 kan du få behörighet att undervisa i ämnena
och i ämnesområdena
Det som krävs är att du har ämnesstudier i det aktuella ämnet och en examen för undervisning i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskolan.
Du som är behörig i ett eller flera ämnen i grundsärskolan blir också behörig att undervisa inom ämnesområden i träningsskolan om din ämnesbehörighet är relevant för dem.
Ämnen i grundsärskolan som är relevanta för ämnesområden i träningsskolan:
Ämne i grundsärskolan | Ämnesområde i träningsskolan |
Bild | Estetisk verksamhet |
Hem– och konsumentkunskap | Vardagsaktiviteter |
Idrott– och hälsa | Motorik |
Matematik | Verklighetsuppfattning |
Musik | Estetisk verksamhet |
Slöjd | Estetisk verksamhet |
Svenska | Kommunikation |
Svenska som andraspråk | Kommunikation |
Teknik | Verklighetsuppfattning |
Naturorienterande ämnen | Verklighetsuppfattning |
Samhällsorienterande ämnen | Vardagsaktiviteter |
Om du har en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning blir du behörig att undervisa i träningsskolans alla fem ämnesområden om du också har något av följande:
För att bli behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen gäller samma behörighet som för att undervisa i grundsärskolan i årskurs 7–9. Om du får behörighet i ett ämne i gymnasiesärskolan kan du också få behörighet att undervisa i så kallade vissa ämnen i gymnasiesärskolan. Vissa ämnen får du behörighet i om du har relevant kompetens för ämnet.
För att bli behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan gäller samma behörighet som för att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen, det vill säga
För att vara behörig att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program ska du vara behörig att undervisa i träningsskolan eller i grundsärskolans årskurs 1–6 eller 7–9. Tänk på att du då bara är behörig att undervisa i ämnen eller ämnesområden som motsvarar dem som du får undervisa i inom grundsärskolan.
Beroende på vilka elever du ska undervisa finns det olika krav för att vara behörig att undervisa i specialskolan.
Undervisning av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kräver att du har något av följande:
Du blir behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen som i grundskolan. Specialskolan har 10 årskurser och grundskolans årskurs 1–3 motsvaras av specialskolans årskurs 1–4. Om du till exempel har en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 kommer du också få behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 1–7 i samma ämnen som i grundskolan.
Om du ska undervisa elever som är döva, hörselskadade, har en grav språkstörning eller synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning krävs det att du har följande:
Om du till exempel undervisar dövblinda elever räcker det att din examen är specialiserad mot antingen dövhet eller hörselskada, alternativt synskada.
Beroende på vilka elever du ska undervisa finns det olika krav för att vara behörig att undervisa i specialskolan.
Undervisning av elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning kräver att du har något av följande:
Du blir behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen som i grundskolan. Specialskolan har 10 årskurser och grundskolans årskurs 1–3 motsvaras av specialskolans årskurs 1–4. Om du till exempel har en lärarexamen som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 kommer du också få behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 1–7 i samma ämnen som i grundskolan.
Om du ska undervisa elever som är döva, hörselskadade, har en grav språkstörning eller synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning krävs det att du har följande:
Om du till exempel undervisar dövblinda elever räcker det att din examen är specialiserad mot antingen dövhet eller hörselskada, alternativt synskada.
För att få behörighet att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen ihop med en speciallärarexamen.
Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står det vilka skolformer och eventuella årskurser som du är behörig att undervisa i. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i
Det som styr vilka skolformer och årskurser du blir behörig att undervisa i som speciallärare är inriktningen på din lärarexamen. Här är några exempel:
I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.
Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Skolverkets beslut grundas på den specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du till exempel få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever som behöver hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling. Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.
För att få undervisa som speciallärare måste du ha avlagt en speciallärarexamen, men det finns ett undantag för vissa specialpedagogexamina. En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.
För att få behörighet att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd behöver du ha en behörighetsgivande förskollärarexamen eller lärarexamen ihop med en speciallärarexamen.
Din behörighet som speciallärare står under rubriken Särskilt stöd i legitimationen. Där står det vilka skolformer och eventuella årskurser som du är behörig att undervisa i. Du kan få behörighet att undervisa som speciallärare i
Det som styr vilka skolformer och årskurser du blir behörig att undervisa i som speciallärare är inriktningen på din lärarexamen. Här är några exempel:
I behörighetsförordningen kan du läsa mer om vilka skolformer och årskurser som du utifrån din lärarexamen kan bli behörig att undervisa i som speciallärare.
Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
I legitimationen står det också vilken typ av specialundervisning du får bedriva. Skolverkets beslut grundas på den specialisering du har i din speciallärarexamen. Som speciallärare kan du till exempel få behörighet att ge särskilt stöd till döva och hörselskadade elever eller till elever som behöver hjälp med språk–, skriv– och läsutveckling. Det går inte att få behörighet att undervisa som speciallärare i enskilda ämnen.
För att få undervisa som speciallärare måste du ha avlagt en speciallärarexamen, men det finns ett undantag för vissa specialpedagogexamina. En specialpedagogexamen likställs med en speciallärarexamen om den är utfärdad senast den 30 juni 2015 och utbildningen var påbörjad före utgången av 2008. Andra typer av examina eller fristående kurser i specialpedagogik ger inte behörighet att undervisa som speciallärare.
Skolverket kan svara på vad som krävs för att få behörighet att undervisa i skolformer, årskurser och ämnen. Däremot kan vi inte svara på specifika frågor om vilka kurser eller vilken utbildning du behöver läsa för att få en viss behörighet.
Lärosätena har examensrätt och utfärdar examen utifrån Högskoleförordningen, som anger vad som krävs för en viss typ av examen. När det kommer till specifika kurser inom ett ämne så är det därför ett lärosäte som har examensrätt i det ämnet som kan svara på vilka specifika kurser som krävs för en viss examen.
När Skolverket bedömer din rätt till behörighet utifrån högskolestudier så hämtar vi in underlag från lärosätena. Om vi inte kan bedöma om en kurs är tillräcklig för att uppfylla kravet för behörighet så kontaktar vi respektive lärosäte och ber om ett utlåtande.
För att få svar om vilka kurser du behöver läsa för en viss behörighet ska du vända dig till en studie- och yrkesvägledare vid ett lärosäte som har examensrätt i det aktuella ämnet och skolformen.
Då måste du ha undervisningserfarenhet från gymnasieskolans introduktionsprogram. Du kan inte blanda erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Om du till exempel är behörig i ett ämne i årskurs 7–9 utifrån erfarenhet av undervisning blir du inte automatiskt behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram.
Nej, någon sådan behörighet finns inte.
Nej, det är inte möjligt.
Ämnet design är sedan den 1 augusti 2018 inte längre ett yrkesämne. För att bli behörig att undervisa i ämnet design krävs att du antingen har en lärarexamen som omfattar ämnet, eller att du visar relevant kompetens för ämnet. Bland annat krävs att du har studier i design och produktutveckling.
Nej, du måste ha arbetat som förskollärare. Du kan visa dina kunskaper genom att skicka in till exempel ett intyg över att du studerat eller arbetat i svensk förskola eller förskoleklass.
Du kan inte få en legitimation endast utifrån att du har arbetat som modersmålslärare.
För att få en lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnet modersmål så behöver du ha en behörighetsgivande lärarexamen. Utöver det behöver du även ha fullgjorda ämnesstudier på minst 30 högskolepoäng i modersmålet.
Källa: 2 kapitlet 34 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Nej. Även om det är samma språk så är det olika ämnen.
Det krävs ämnesstudier i ämnet svenska som andraspråk i tillräcklig omfattning för att få behörighet att undervisa.
Om du inte har en examen som är avsedd för undervisning i årskurs 4-6 eller 7-9 behöver du komplettera din utbildning med 30 högskolepoäng i ämnena svenska, engelska och matematik.
Utöver det behöver du ha ytterligare 30 högskolepoäng i ett av de här alternativen:
Om du uppfyller dessa krav kan du bli legitimerad i ämnena svenska, matematik, engelska och det eller de ämnen som du uppfyller kraven för enligt det som står ovan.
Har du en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan eller en äldre motsvarande examen och vill bli behörig att undervisa i årskurs 4-6?
Då måste du komplettera med ämnesstudier i svenska, engelska och matematik. Du behöver 30 högskolepoäng i varje ämne.
Utöver det behöver du ha ytterligare 30 högskolepoäng i ett av de här alternativen:
Du behöver också kompletterande ämnesstudier i det aktuella språket på 30 högskolepoäng. Även om du har en examen för arbete i gymnasieskolan där det ingår ett modernt språk som du vill få behörighet för i årskurs 6 måste du komplettera med språkstudier. Det räcker alltså inte med att enbart läsa till kompletterande ämnesstudier utan du behöver även komplettera enligt det som står ovan.
Exempel: Om tyska ingår i din examen och du vill få behörighet i moderna språk/tyska i årskurs 6 måste du komplettera med studier i tyska. Du behöver i så fall inte komplettera med 30 högskolepoäng. Du kan tillgodogöra dig poäng som finns i din examen, men av de 30 högskolepoängen i språket krävs det att en del av poängen även är utanför din examen.
Orsaken till att du behöver komplettera med ytterligare språkstudier är att du läst tyska inom en examen som är avsedd för arbete i gymnasieskolan. En sådan examen ger inte behörighet i moderna språk i årskurs 6.
Källa: 2 kapitlet 7 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Nej, för att du ska bli behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6 krävs särskilda ämnesstudier. Däremot är du som gymnasielärare behörig att undervisa i årskurs 7–9 i grundskolan.
Hur många högskolepoäng du ska läsa för att bli behörig i årskurs 1–3 och 4–6 är olika beroende på ämne, skolform och eventuella årskursspann. För vissa skolformer och årskursspann finns dessutom krav på särskild ämneskunskap.
Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Det beror på vad din examen är inriktad mot och om ämnet moderna språk ingår i examen.
Om du har en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 kan du få behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen.
En gymnasielärarexamen kan inte ge behörighet att undervisa i årskurs 1–6 i moderna språk.
Källa: Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Det här gäller för dig som vill få behörighet i ett ämne (ej praktiskt-estetiska) i grundskolans årskurs 1–3, men som saknar en examen för arbete i årskurs 1–3. Då krävs det att du har kompletterat din examen med de kunskaper och förmågor som du annars skulle ha fått genom en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–3. Exakt vad det innebär är svårt att säga eftersom det är lärosätena som har examensrätt för grundlärarexamen.
Det vi kan förhålla oss till generellt är vad som står i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Där står det att utbildningen bland annat ska innehålla ämnes- och ämnesdidaktiska studier på 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. Eftersom inriktningen i denna grundlärarexamen är F–3 ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna vara inriktade mot undervisning i årskurs 1–3. Studenten ska även ha gjort klart ett självständigt examensarbete på minst 30 högskolepoäng eller två arbeten på vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som hen studerar inom inriktningen.
Det här gäller för dig som vill ha behörighet i vissa ämnen och som kan få det genom att visa att du har relevant kompetens för vissa ämnen i gymnasieskolan. Med relevant kompetens menas att dina meriter ska ha gett dig de kunskaper som krävs för att undervisa i ämnet. Det innebär att du ska ha kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ämnet. Vilka studier som ger relevant kompetens för vissa ämnen framgår av Skolverkets föreskrifter (2011:159).
Ett exempel: För ämnet ledarskap och organisation krävs att du är behörig att undervisa i ämnet företagsekonomi i gymnasieskolan, eller att du på något annat sätt kan visa att du har likvärdiga kunskaper och kompetenser. Det innebär att du som inte har behörighet i företagsekonomi ska kunna visa att du har kunskaper som motsvarar kunskapsinnehållet i ämnesplanen för ledarskap och organisation lika mycket som en utbildning på 90 högskolepoäng i företagsekonomi. Du kan visa på likvärdiga kunskaper och kompetenser på flera sätt, till exempel genom högskolestudier, yrkeserfarenhet eller studier som inte är på högskolenivå.
För att Skolverket ska kunna pröva om du har likvärdiga kunskaper och kompetenser krävs att du uppfyller det grundläggande behörighetskravet för gymnasieskolan. Det innebär att du antingen ska ha en examen för arbete i gymnasieskolan i ett ämne som inte är ett yrkesämne, eller ha en utbildning på 90 eller 120 högskolepoäng i ett ämne (svenska, samhällskunskap eller musik).
Källa: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.
Då behöver du fylla i och skicka in ett intyg från din arbetsgivare, alltså huvudmannen, rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor där du undervisat. Intyget ska visa på din erfarenhet av undervisning och på att du är lämplig som lärare eller förskollärare. Du ska ha undervisat innan den 1 juli 2015 och under de senaste 15 åren.
Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Nej. I förskolan kan du bli behörig utifrån lång undervisningserfarenhet. Men i övrigt kan du bara få ytterligare behörighet att undervisa i skolformer där man undervisar i ämnen och ämnesområden.
Därför räknas inte erfarenhet av undervisning i fritidshem, förskoleklass, svenska för invandrare eller erfarenhet av att som speciallärare undervisa inom särskilt stöd.
Källa: Punkt 9 och 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förordning (2011:236) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Du måste ha en högskoleexamen som är avsedd för fritidshemmet för att kunna bli legitimerad i fritidshemmet. Det kravet finns i behörighetsförordningen. Det räcker inte med en förskollärarexamen för att få behörighet i fritidshemmet. Du kan heller inte få behörighet i fritidshemmet för att du har lång erfarenhet av undervisning i fritidshemmet. Om du inte har en examen som är avsedd för fritidshemmet kan du vända dig till en studievägledare vid ett lärosäte för få information om hur du kan komplettera din utbildning.