Svenska

GRSASVE01grsar7

Kursplan - Svenska

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk samt andra former för kommunikation, så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna få möta och utveckla kunskaper om skönlitteratur. Eleverna ska ges möjlighet att läsa och reflektera över skönlitterära verk i olika genrer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språkets uppbyggnad samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt med andra former för kommunikation,
  • förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra texter, och
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

I årskurs 1-3

I årskurs 1–3

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda och förstå ord, begrepp och enkla texter.
  • Att resonera om innehållet i olika texter.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och enkla texter. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler med gemener och versaler samt de vanligaste skiljetecknen.
  • Alfabetet.

Tala, lyssna och samtala

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom kroppsspråk, bilder och tecken.

Texter

  • Skönlitteratur för barn. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker och sagor. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter.
  • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel ramsor och sånger.
  • Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk och tonfall. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i källor för barn.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

I årskurs 4-6

I årskurs 4–6

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
  • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap och handling i texterna.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva enkla texter. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Grundläggande textbearbetning.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad med gemener och versaler, skiljetecken och sambandsord. Ords böjningsformer.
  • Digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor samt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom omformuleringar, bilder och tecken.

Texter

  • Skönlitteratur för barn och unga. Bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel bilder och grafiska modeller.
  • Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i böcker, på webbplatser och i söktjänster på internet.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

I årskurs 7-9

I årskurs 7–9

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att avkoda och förstå olika texter. Att urskilja texters budskap och syfte. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
  • Att återge delar av innehållet i olika texter. Att resonera om texter med koppling till upphovsperson, andra texter och egna erfarenheter.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till olika mottagare. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad och textbindning. De vanligaste ordklasserna.
  • Digitala verktyg för ordförståelse och språkriktighet.
  • Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera åsikter och argument.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Stödord och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.
  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom omformuleringar, bilder och tecken.

Texter

  • Skönlitteratur för ungdomar. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters språkliga drag och uppbyggnad. Miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk.
  • Sakprosatexter för ungdomar. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven samtalar om elevnära ämnen och medverkar i att ställa frågor, ge kommentarer och uttrycka åsikter. Eleven medverkar i att berätta om vardagliga händelser.

Eleven skriver kända ord och medverkar i att skriva enkla meningar.

Eleven läser enkla meningar i bekanta och elevnära texter med kända ord. Eleven svarar på frågor om innehållet och visar begynnande läsförståelse. Eleven bidrar i kommunikation om innehållet i texter som eleven lyssnat till.

Eleven medverkar i att söka information från givna källor.

Betygskriterier för slutet av årskurs 6

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen och medverkar i att upprätthålla samtalen. Dessutom medverkar eleven i att förbereda och genomföra enkla muntliga framställningar.

Eleven skriver ord och enkla meningar samt medverkar i att skriva och strukturera texter.

Eleven läser texter med bekant innehåll och kända ord och medverkar i att visa förståelse av texterna. Eleven bidrar också till resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven medverkar i att söka information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett delvis fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett delvis fungerande sätt.

Eleven skriver texter med flera meningar och strukturerar texterna på ett delvis fungerande sätt.

Eleven läser texter med bekant innehåll med visst flyt och visar grundläggande förståelse av texterna. Eleven för också enkla resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven söker på ett delvis fungerande sätt information från givna källor och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett fungerande sätt.

Eleven skriver texter med flera meningar och tydligt innehåll och strukturerar texterna på ett fungerande sätt.

Eleven läser texter med bekant innehåll med flyt och visar god förståelse av texterna. Eleven för också utvecklade resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven söker på ett fungerande sätt information från givna källor och för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för slutet av årskurs 9

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om varierande ämnen och medverkar i att upprätthålla samtalen. Eleven medverkar i att framföra åsikter och argument. Dessutom medverkar eleven i att förbereda och genomföra muntliga framställningar.

Eleven skriver enkla texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. Dessutom medverkar eleven i att strukturera texterna.

Eleven läser enkla texter och medverkar i att visa förståelse av texterna. Eleven medverkar i att återge delar av innehållet i olika texter. Eleven bidrar också till resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven medverkar i att söka och välja information från olika källor och bidrar till resonemang om informationens trovärdighet och relevans.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om varierande ämnen och upprätthåller samtalen på ett delvis fungerande sätt. Eleven framför åsikter och argument på ett delvis fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar på ett delvis fungerande sätt.

Eleven skriver olika slags texter med flera meningar, varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt.

Eleven läser olika slags texter med visst flyt och visar grundläggande förståelse av texterna. Eleven återger delar av innehållet i olika texter på ett delvis relevant sätt. Eleven för också enkla resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven söker och väljer på ett delvis fungerande sätt information från olika källor och för enkla resonemang om informationens trovärdighet och relevans.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om varierande ämnen och upprätthåller samtalen på ett fungerande sätt. Eleven framför åsikter och argument på ett fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar på ett fungerande sätt.

Eleven skriver olika slags texter med flera meningar, varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett fungerande sätt.

Eleven läser olika slags texter med flyt och visar god förståelse av texterna. Eleven återger delar av innehållet i olika texter på ett relevant sätt. Eleven för också utvecklade resonemang om innehållet i olika texter.

Eleven söker och väljer på ett fungerande sätt information från olika källor och för utvecklade resonemang om informationens trovärdighet och relevans.

META - kod GRSASVE01, from 2022-07-01, v.7, grund 2011:28, ändring 2022:5, tom VERSIONINFO - Redigering av rubrik för betygskriterier