Ändrade kursplaner i matematik

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i matematik i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En lärare och en elev och ämnessymbolen för matematik som lyder "MA" i versaler.

Om ändringarna i matematik

De flesta ändringarna gäller i alla skolformer på grundskolenivå. I matematik innebär ändringarna bland annat följande:

Grundskolans kursplan i matematik:

  • Delar av kunskapsområdet Algebra ligger nu i de tidigare årskurserna:
    • Obekanta tal finns nu i lågstadiet
    • Variabler och ekvationer nämns tydligare i mellanstadiet
    • Enkla andragradsekvationer nämns i högstadiet
  • Det centrala innehåll som rör programmering har samlats i kunskapsområdet Algebra och problemlösning står inte längre angivet som ett obligatoriskt område där programmering ska användas.
  • Delar av kunskapsområdet Samband och förändring är förtydligat i högstadiet:
    • Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg
    • Att uttrycka funktioner med grafer, tabeller och funktionsuttryck.

Grundsärskolans kursplan i matematik:

  • Kursplanen och kunskapskraven har nu liknande utformning som matematik i grundskolan. Texterna är därför nya även om innehållet och svårighetsgraden i stort är desamma som tidigare.
  • I syftet betonas kunskaper i matematik som väg till ökad självständighet i vardagen.
  • I det centrala innehållet är kunskapsområdet Tid och pengar struket och innehållet är flyttat. ”Tid” finns nu i kunskapsområdet Geometri och ”pengar” i kunskapsområdet Problemlösning.
  • I kunskapsområdet algebra finns obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol nu i mellanstadiet. Metoder för att lösa enkla ekvationer är nytt innehåll i högstadiet.
  • Det centrala innehåll som rör programmering har samlats i kunskapsområdet Algebra och problemlösning står inte längre angivet som ett obligatoriskt område där programmering ska användas.
  • Svårighetsgraden är lägre i ”Enkel programmering i visuella programmeringsmiljöer” på högstadiet.

Kort om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

    • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
    • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
    • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
    • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
    • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
    • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
    • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

    De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

    Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

    Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

      • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
      • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
      • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
      • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
      • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
      • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
      • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

      Så här kan ni förbereda er

      Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

      Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

      Se olika samtalsmodeller

      Några tips för era digitala möten

      Läs om hur kursplaner ska användas

      Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

      Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

      Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

      Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

      Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

      Vem kan använda vilken kursplan

      Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

      Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

      Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

      Läs kursplaner

      Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

      Grundskolan − kursplan i matematikPDF (pdf, 249 kB)

      Grundsärskolan − kursplan i matematikPDF (pdf, 164 kB)

      Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

      Jämför kursplaner

      Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

      Jämför grundskolans kursplaner i matematik (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 436 kB)

      Jämför grundsärskolans kursplaner i matematik (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 613 kB)

      Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

      Läs kommentarmaterial

      Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

      Grundskolan − kommentarmaterial matematiköppnas i nytt fönster

      Grundsärskolan − kommentarmaterial matematik

      Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

      Vem kan använda vilken kursplan

      Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

      Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

      Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

      Läs kursplaner

      Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

      Grundskolan − kursplan i matematikPDF (pdf, 249 kB)

      Grundsärskolan − kursplan i matematikPDF (pdf, 164 kB)

      Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

      Jämför kursplaner

      Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

      Jämför grundskolans kursplaner i matematik (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 436 kB)

      Jämför grundsärskolans kursplaner i matematik (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 613 kB)

      Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

      Läs kommentarmaterial

      Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

      Grundskolan − kommentarmaterial matematiköppnas i nytt fönster

      Grundsärskolan − kommentarmaterial matematik

      Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

      Diskussionsfrågor

      1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
      2. I det centrala innehållet nämns att matematiken ska användas i exempelvis konkreta situationer, elevnära situationer, vardagliga situationer. På vilka sätt kan det ta form i undervisningen?
      3. I grundsärskolans syftestext betonas också kunskaper i matematik som en väg till ökad självständighet i vardagen. Hur kan det speglas i undervisningen?
      4. Delar av kunskapsområdet algebra är förändrat. Hur påverkar det er planering och undervisning?
      5. På vilka sätt kan ni i grundskolans högstadium arbeta med de förtydligade delarna i kunskapsområdet Samband och förändring?
      6. När programmering samlats i kunskapsområdet Algebra lämnas större valfrihet till er att välja användningsområden. Hur kan ni nu arbeta med programmering i undervisningen?
      7. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
      8. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
      9. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt?
      10. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
      11. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

      Sikta framåt

      Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

      1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
      2. I det centrala innehållet nämns att matematiken ska användas i exempelvis konkreta situationer, elevnära situationer, vardagliga situationer. På vilka sätt kan det ta form i undervisningen?
      3. I grundsärskolans syftestext betonas också kunskaper i matematik som en väg till ökad självständighet i vardagen. Hur kan det speglas i undervisningen?
      4. Delar av kunskapsområdet algebra är förändrat. Hur påverkar det er planering och undervisning?
      5. På vilka sätt kan ni i grundskolans högstadium arbeta med de förtydligade delarna i kunskapsområdet Samband och förändring?
      6. När programmering samlats i kunskapsområdet Algebra lämnas större valfrihet till er att välja användningsområden. Hur kan ni nu arbeta med programmering i undervisningen?
      7. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
      8. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
      9. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt?
      10. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
      11. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

      Sikta framåt

      Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

      Utveckla undervisningen vidare

      Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

      Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

      Frågor och svar

      Här nedanför hittar du svar på frågor om ändringar i ämnet:

      Senast uppdaterad 30 september 2021

      Innehåll på denna sida

        Frågor och svar

        Nej, det är fortsatt ett av flera möjliga talsystem som kan tas upp, men till skillnad från tidigare lyfts inte specifika talsystem fram.