Ändrade kursplaner i matematik

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i matematik i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En lärare och en elev och ämnessymbolen för matematik som lyder "MA" i versaler.

Om ändringarna i matematik

De flesta ändringarna gäller i alla skolformer på grundskolenivå. I matematik innebär ändringarna bland annat följande:

Grundskolans kursplan i matematik:

  • Delar av kunskapsområdet Algebra ligger nu i de tidigare årskurserna:
    • Obekanta tal finns nu i lågstadiet
    • Variabler och ekvationer nämns tydligare i mellanstadiet
    • Enkla andragradsekvationer nämns i högstadiet
  • Det centrala innehåll som rör programmering har samlats i kunskapsområdet Algebra och problemlösning står inte längre angivet som ett obligatoriskt område där programmering ska användas.
  • Delar av kunskapsområdet Samband och förändring är förtydligat i högstadiet:
    • Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg
    • Att uttrycka funktioner med grafer, tabeller och funktionsuttryck.

Grundsärskolans kursplan i matematik:

  • Kursplanen och betygskriterierna har nu liknande utformning som matematik i grundskolan. Texterna är därför nya även om innehållet och svårighetsgraden i stort är desamma som tidigare.
  • I syftet betonas kunskaper i matematik som väg till ökad självständighet i vardagen.
  • I det centrala innehållet är kunskapsområdet Tid och pengar struket och innehållet är flyttat. ”Tid” finns nu i kunskapsområdet Geometri och ”pengar” i kunskapsområdet Problemlösning.
  • I kunskapsområdet algebra finns obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol nu i mellanstadiet. Metoder för att lösa enkla ekvationer är nytt innehåll i högstadiet.
  • Det centrala innehåll som rör programmering har samlats i kunskapsområdet Algebra och problemlösning står inte längre angivet som ett obligatoriskt område där programmering ska användas.
  • Svårighetsgraden är lägre i ”Enkel programmering i visuella programmeringsmiljöer” på högstadiet.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kriterierna kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Ta del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022 innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial. Där kan ni läsa om hur kursplaner ska användas i undervisningen och om de generella ändringarna som finns i alla kursplaner.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från kursplanerna och kommentarmaterialen när ni diskuterar planering, undervisning och bedömning. Ändringarna har olika tyngd och karaktär. Håll fokus på kursplanen som en ny helhet och på vad de huvudsakliga ändringarna i ämnet innebär.

  • De huvudsakliga ändringarna finns sammanställda under rubriken Om ändringarna i matematik ovan.
  • Kursplanerna finns för olika skolformer. Välj de kursplaner som är aktuella för er.
  • Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för kursplanerna.
  • Jämförelsedokumenten finns som stöd om ni behöver se kursplanerna bredvid varandra.
  • Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i matematik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grundsärskolan − kursplan i matematik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Grundskolan − kommentarmaterial matematik

Grundsärskolan − kommentarmaterial matematik

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i matematik (Lgr22−Lgr11) Pdf, 448 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 448 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i matematik (Lgrsär22−Lgrsär11) Pdf, 605 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 605 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11) Pdf, 496 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 496 kB)

  1. På vilka sätt kan ämnets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. I det centrala innehållet nämns att matematiken ska användas i exempelvis konkreta situationer, elevnära situationer, vardagliga situationer. På vilka sätt kan det ta form i undervisningen?
  3. I grundsärskolans syftestext betonas också kunskaper i matematik som en väg till ökad självständighet i vardagen. Hur kan det speglas i undervisningen?
  4. Delar av kunskapsområdet algebra är förändrat. Hur påverkar det er planering och undervisning?
  5. På vilka sätt kan ni i grundskolans högstadium arbeta med de förtydligade delarna i kunskapsområdet Samband och förändring?
  6. När programmering samlats i kunskapsområdet Algebra lämnas större valfrihet till er att välja användningsområden. Hur kan ni nu arbeta med programmering i undervisningen?
  7. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  8. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
  9. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt?
  10. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  11. Jämför de nya kriterierna med de gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

I serien Läroplanerna i fokus hittar ni filmade föreläsningar med olika teman som kopplar till de ändrade läroplanerna och kursplanerna. Till varje föreläsning finns det frågor som ni kan använda i era kollegiala diskussioner.

Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus

Frågor och svar

Här nedanför hittar du svar på frågor om ändringar i ämnet:

Senast uppdaterad 02 augusti 2022

Frågor och svar

Nej, det är fortsatt ett av flera möjliga talsystem som kan tas upp, men till skillnad från tidigare lyfts inte specifika talsystem fram.

Det viktigaste är att läsa kursplanen som en ny helhet. Ändringarna har olika tyngd och karaktär och det skulle bli ett svårläst dokument om alla ändringar markerades.

Nej, syftet har inte varit att ändra nivåerna för vad eleverna förväntas klara.

Kriterierna är mindre omfattande och detaljerade för att göra det lättare för dig som lärare att ha ett brett och varierat underlag när du bedömer elevernas kunskaper.

Kriterierna kan inte på egen hand säga tillräckligt utan du som lärare måste alltid läsa och tolka dem i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits.