Ändrade kursplaner i kemi för mellan- och högstadiet

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i kemi i grundskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En person som bär en vit laborationsrock och skyddsglasögon samt håller ett provrör samt ett kemiskt mätglas. I bakgrunden syns en skolbyggnad. Längst upp i vänster hörn av bilden finns symbolen för ämnet kemi, en rund blå knapp med versalerna "KE" skrivna inuti.

Om ändringarna i kemi

De huvudsakliga ändringarna i kemi för mellan- och högstadiet innebär bland annat följande:

  • De långsiktiga mål som avslutar syftestexten har ändrat ordning. Ett långsiktigt mål har formulerats om från ”förmåga att” till ”kunskaper om”. Bakgrunden är att lyfta fram fakta och förståelse i ämnet.
  • Begreppsparet ”modeller och teorier” är ändrat till ”förklaringsmodeller”. Förklaringsmodeller fungerar bättre som gemensamt begrepp i de naturorienterande ämnena.
  • I mellan- och högstadiet har två kunskapsområden slagits ihop till ett. Ett kunskapsområde har tagits bort. Innehåll som handlar om naturvetenskapliga upptäckter och naturvetenskapens karaktär finns nu i området Systematiska undersökningar.
  • Visst innehåll är koncentrerat till enskilda stadier, till exempel finns innehåll om luftens egenskaper nu endast på mellanstadiet.
  • Eleverna ska numera använda både analoga och digitala verktyg i observationer och experiment.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kriterierna kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Ta del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022 innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial. Där kan ni läsa om hur kursplaner ska användas i undervisningen och om de generella ändringarna som finns i alla kursplaner.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från kursplanerna och kommentarmaterialen när ni diskuterar planering, undervisning och bedömning. Ändringarna har olika tyngd och karaktär. Håll fokus på kursplanen som en ny helhet och på vad de huvudsakliga ändringarna i ämnet innebär.

  • De huvudsakliga ändringarna finns sammanställda under rubriken Om ändringarna i kemi ovan.
  • Kursplanerna finns för olika skolformer. Välj de kursplaner som är aktuella för er.
  • Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för kursplanerna.
  • Jämförelsedokumenten finns som stöd om ni behöver se kursplanerna bredvid varandra.
  • Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i kemi Pdf, 229 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 229 kB)

Grundsärskolan − kursplan i naturorienterande ämnen Pdf, 148 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattning Pdf, 136 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 136 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Grundskolan − kommentarmaterial kemi Öppnas i nytt fönster.

Grundsärskolan − kommentarmaterial naturorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i kemi (Lgr22−Lgr11) Pdf, 718 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 718 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i naturorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11) Pdf, 760 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 760 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11) Pdf, 520 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 520 kB)

  1. På vilka sätt kan ämnets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur påverkar det er undervisning att det centrala innehållet är mindre detaljerat? Vilka möjligheter finns det att utgå från elevernas intresse och att skapa fördjupning inom olika områden?
  3. Vilka analoga och digitala verktyg skulle ni vilja ge eleverna möjlighet att använda i observationer och experiment? I vilka sammanhang ser ni att verktygen kan användas?
  4. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  5. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  6. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att ta sig an uppgifter på ett kreativt och problemlösande sätt?
  7. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  8. Jämför de nya kriterierna med de gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Gå gärna vidare genom att läsa och diskutera någon eller några av artiklarna i stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet revideras just nu med anledning av de nya bestämmelserna för betygssättning. Materialet kommer samtidigt att utökas med en artikel för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Att planera, bedöma och ge återkoppling Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Här nedanför hittar du svar på frågor om ändringar i ämnet:

Senast uppdaterad 11 maj 2022

Frågor och svar

Det viktigaste är att läsa kursplanen som en ny helhet. Ändringarna har olika tyngd och karaktär och det skulle bli ett svårläst dokument om alla ändringar markerades.

Nej, syftet har inte varit att ändra nivåerna för vad eleverna förväntas klara.

Kriterierna är mindre omfattande och detaljerade för att göra det lättare för dig som lärare att ha ett brett och varierat underlag när du bedömer elevernas kunskaper.

Kriterierna kan inte på egen hand säga tillräckligt utan du som lärare måste alltid läsa och tolka dem i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits.