Ändrade kursplaner i de naturorienterande ämnena i grundsärskolan

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i naturorienterande ämnen i grundsärskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En person som bär en vit laborationsrock och skyddsglasögon samt håller ett provrör samt ett kemiskt mätglas. I bakgrunden syns en skolbyggnad. Längst upp i vänster hörn av bilden finns symbolen för naturorienterande ämnen, en rund knapp med versalerna "NO" skrivna inuti.

Om ändringarna i naturorienterande ämnen

Ändringarna i de naturorienterande ämnen för grundsaärskolan innebär bland annat följande:

  • I naturorienterande ämnen är det nu tre, i stället för fem, långsiktiga mål som avslutar syftestexten. Bland annat är det långsiktiga målet om ämnesspecifika ord, begrepp och symboler borttaget.
  • Ett av de långsiktiga målen har formulerats om från ”förmåga att” till ”kunskaper om”. Bakgrunden är att lyfta fram fakta och förståelse i de naturorienterande ämnena.
  • Det centrala innehållet är omstrukturerat och omformulerat för att tydligare överensstämma med motsvarande kursplaner i grundskolan, till exempel är namnen på kunskapsområdena ändrade.
  • Visst innehåll är koncentrerat till enskilda stadier, till exempel finns innehåll om ljud och ljus nu endast på låg- och högstadiet.
  • I högstadiet är samtycke och ömsesidighet tillagt i innehållspunkten som handlar om sexualitet.
  • Eleverna ska numera använda både analoga och digitala verktyg i fältstudier och experiment.

Kort om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ned och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundsärskolan − kursplan i naturorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundsärskolans kursplaner i naturorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 760 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundsärskolan − kommentarmaterial naturorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundsärskolan − kursplan i naturorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundsärskolans kursplaner i naturorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 760 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundsärskolan − kommentarmaterial naturorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Diskussionsfrågor

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur påverkar det er undervisning att det centrala innehållet är mindre detaljerat? Vilka möjligheter finns det att utgå från elevernas intresse och att skapa fördjupning inom olika områden?
  3. Hur kan ni arbeta språk- och kunskapsutvecklande med kommunikation, ord, begrepp och texter inom de naturorienterande ämnena?
  4. Vilka analoga och digitala verktyg skulle ni vilja ge eleverna möjligheter att använda i fältstudier och experiment? I vilka sammanhang ser ni att verktygen kan användas?
  5. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  6. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen både ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
  7. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att ta sig an uppgifter på ett kreativt och problemlösande sätt?
  8. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  9. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur påverkar det er undervisning att det centrala innehållet är mindre detaljerat? Vilka möjligheter finns det att utgå från elevernas intresse och att skapa fördjupning inom olika områden?
  3. Hur kan ni arbeta språk- och kunskapsutvecklande med kommunikation, ord, begrepp och texter inom de naturorienterande ämnena?
  4. Vilka analoga och digitala verktyg skulle ni vilja ge eleverna möjligheter att använda i fältstudier och experiment? I vilka sammanhang ser ni att verktygen kan användas?
  5. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  6. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen både ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
  7. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att ta sig an uppgifter på ett kreativt och problemlösande sätt?
  8. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  9. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 30 september 2021

Innehåll på denna sida