Ändrad kursplan i religionskunskap

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i religionskunskap i grundskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån den kursplan som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Tre elever med laptops och hörlurar syns i varsitt moln till vänster i bild. Till höger i bild står en elev med glasögon och pekar. Till vänster högst upp syns ämnessymbolen för religionskunskap som lyder "RE" i versaler.

Om ändringarna i religionskunskap

Ändringarna i religionskunskap för mellan- och högstadiet innebär bland annat följande:

  • I religionskunskap finns det nu tre, istället för fem , långsiktiga mål som avslutar syftestexten.
  • Ett långsiktigt mål inleds med ”kunskaper om”. Det betonar betydelsen av fakta och förståelse i undervisning, bedömning och betygssättning och att det finns ett egenvärde med kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
  • Större betoning av variation inom olika religioner och av religionens betydelse för människor.
  • Källkritik finns inte längre som långsiktigt mål och omnämns därför inte explicit i kunskapskraven. En ämnesspecifik källkritik tar i stället plats i det centrala innehållet.
  • Det centrala innehållet är mindre omfattande och detaljerat, framför allt i kunskapsområdet Etik och livsfrågor.
  • Samisk religion är flyttat från mellanstadiet till lågstadiet.
  • I mellanstadiet betonas de abrahamitiska religionerna mer än hinduism och buddhism.
  • I högstadiet har det tillkommit innehåll som berör tolkning av och samtal om symbolik och mening i religiösa urkunder, ritualer och estetiska uttryck.

Kort om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i religionskunskapPDF (pdf, 229 kB)

Grundsärskolan − kursplan i samhällsorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i vardagsaktiviteterPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i religionskunskap (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 587 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 804 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i vardagsaktiviteter (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 440 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial i religionskunskap

Grundsärskolan − kommentarmaterial i samhällsorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial i vardagsaktiviteter

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i religionskunskapPDF (pdf, 229 kB)

Grundsärskolan − kursplan i samhällsorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i vardagsaktiviteterPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i religionskunskap (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 587 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 804 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i vardagsaktiviteter (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 440 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial i religionskunskap

Grundsärskolan − kommentarmaterial i samhällsorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial i vardagsaktiviteter

Diskussionsfrågor

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur kan ni i undervisningen arbeta med likheter och skillnader såväl mellan som inom religioner?
  3. På vilka sätt kan undervisningen om hur religioner framställs och representeras i media och andra sammanhang både utgå från ett kritiskt förhållningssätt och bidra till att motverka utanförskap, främlingsfientlighet samt polarisering?
  4. Hur påverkas er undervisning av det innehåll som handlar om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människor?
  5. I mellanstadiet ska huvuddragen i hinduism och buddhism tas upp i undervisningen. Vilka huvuddrag tycker ni är viktigast att fokusera på?
  6. Hur kan ni som undervisar på högstadiet låta eleverna arbeta med att tolka och samtala om symbolik och mening i religiösa urkunder, ritualer och estetiska uttryck?
  7. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden ?
  8. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  9. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att vara aktiva och ansvarstagande samhällsmedborgare?
  10. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  11. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur kan ni i undervisningen arbeta med likheter och skillnader såväl mellan som inom religioner?
  3. På vilka sätt kan undervisningen om hur religioner framställs och representeras i media och andra sammanhang både utgå från ett kritiskt förhållningssätt och bidra till att motverka utanförskap, främlingsfientlighet samt polarisering?
  4. Hur påverkas er undervisning av det innehåll som handlar om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människor?
  5. I mellanstadiet ska huvuddragen i hinduism och buddhism tas upp i undervisningen. Vilka huvuddrag tycker ni är viktigast att fokusera på?
  6. Hur kan ni som undervisar på högstadiet låta eleverna arbeta med att tolka och samtala om symbolik och mening i religiösa urkunder, ritualer och estetiska uttryck?
  7. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden ?
  8. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  9. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att vara aktiva och ansvarstagande samhällsmedborgare?
  10. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  11. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 16 oktober 2021

Innehåll på denna sida