Ändrad kursplan i samhällskunskap

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i samhällskunskap i grundskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån den kursplan som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En elev med en handväska och en elev med t-shirt och keps samt ämnessymbolen för samhällskunskap som lyder "SA" i versaler".

Om ändringarna i samhällskunskap

Ändringarna i samhällskunskap innebär bland annat följande:

  • I ämnet samhällskunskap finns det nu tre, istället för sex, långsiktiga mål som avslutar syftestexten.
  • Två långsiktiga mål inleds med ”kunskaper om”. Det betonar betydelsen av fakta och förståelse i undervisning, bedömning och betygsättning och att det finns ett egenvärde med kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt om förhållanden och strukturer i samhället.
  • Det centrala innehållet har gjorts mindre omfattande och detaljerat, framför allt på högstadiet. Exempelvis är innehåll som handlar om Sveriges befolkning, olika mediers uppbyggnad och innehåll och om ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande struket.
  • Det har införts ett nytt kunskapsområde, Granskning av samhällsfrågor, i det centrala innehållet.
  • Innehållet om de nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar är förstärkt. Det historiska perspektivet på de nationella minoriteterna är flyttat från historia till samhällskunskap. Detta för att skapa bättre möjlighet till en samlad undervisning om nationella minoriteter.
  • Innehållet om mediernas roll i samhället är fördjupat.

Kort om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i samhällskunskapPDF (pdf, 238 kB)

Grundsärskolan − kursplan i samhällsorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i vardagsaktiviteterPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i samhällskunskap (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 594 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 804 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i vardagsaktiviteter (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 440 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial i samhällskunskap

Grundsärskolan − kommentarmaterial i samhällsorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial i vardagsaktiviteter

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i samhällskunskapPDF (pdf, 238 kB)

Grundsärskolan − kursplan i samhällsorienterande ämnenPDF (pdf, 148 kB)

Grundsärskolan − kursplan i vardagsaktiviteterPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i samhällskunskap (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 594 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 804 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i vardagsaktiviteter (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 440 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial i samhällskunskap

Grundsärskolan − kommentarmaterial i samhällsorienterande ämnen

Grundsärskolan − kommentarmaterial i vardagsaktiviteter

Diskussionsfrågor

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur kan ni fläta samman innehållet i kunskapsområdet Granskning av samhällsfrågor med det övriga innehållet i undervisningen?
  3. Vad innebär det förstärkta innehållet om de nationella minoriteterna för er undervisning?
  4. Hur kan ni behandla det nya innehållet om mediernas roll i samhället?
  5. Hur kan ni undervisa så att eleverna får möjlighet att utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor?
  6. Hur kan undervisningen ta hänsyn till att många barn och ungdomar i dag inte bara är mediekonsumenter utan också deltar aktivt i att producera och sprida information, till exempel i sociala medier?
  7. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  8. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att vara aktiva och ansvarstagande samhällsmedborgare?
  9. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  10. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur kan ni fläta samman innehållet i kunskapsområdet Granskning av samhällsfrågor med det övriga innehållet i undervisningen?
  3. Vad innebär det förstärkta innehållet om de nationella minoriteterna för er undervisning?
  4. Hur kan ni behandla det nya innehållet om mediernas roll i samhället?
  5. Hur kan ni undervisa så att eleverna får möjlighet att utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor?
  6. Hur kan undervisningen ta hänsyn till att många barn och ungdomar i dag inte bara är mediekonsumenter utan också deltar aktivt i att producera och sprida information, till exempel i sociala medier?
  7. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  8. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att vara aktiva och ansvarstagande samhällsmedborgare?
  9. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  10. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 30 september 2021

Innehåll på denna sida