Ändrade kursplaner i moderna språk

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i moderna språk i grundskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

En lärare med händerna i sidorna ler mot en elev med en axelväska. Överst, till vänster av bilden är symbolen för ämnet moderna språk, vilket är en knapp med ämnets initial "M" i versal.

Om ändringarna i moderna språk

De flesta ändringarna gäller i alla skolformer på grundskolenivå. I moderna språk innebär ändringarna bland annat följande:

  • I syftet finns en ny formulering om att eleverna ska utveckla sin flerspråkighet.
  • Strategier är strukna i de långsiktiga målen, men de finns kvar i det centrala innehållet.
  • Det centrala innehållet är samordnat mellan gymnasieskolans ämnesplan och grundskolans kursplan.
  • Bearbetning och förbättring av muntliga och skriftliga framställningar finns numera i det centrala innehållet.
  • Kontaktskapande texter och talat språk lyfts fram i det centrala innehållet.
  • Strategier för receptiva färdigheter finns nu endast i det centrala innehållet och inte i betygskriterierna.
  • I det centrala innehållet och i betygskriterierna är det konkretiserat vad som gäller när eleven ska söka, värdera och välja information i olika källor.
  • I betygskriterierna för grundskolan står vad eleven ska visa för kunskaper i talat språk skilt från vad eleven ska visa för kunskaper i skrivet språk.
  • Betygskriterierna uttrycker tydligare att eleven ska använda målspråket för att kommentera förhållanden i olika sammanhang och områden där målspråket används.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kriterierna kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Det som i dag kallas kunskapskrav i de ändrade kursplanerna i Lgr22, Lgrsär22, Lgrspec22 och Lgrsam22 byter namn till betygskriterier, men kommer att ha samma innehåll. I kursplanerna för lågstadiet och för ämnesområden i grundsärskolan och specialskolan byter kunskapskrav namn till kriterier för bedömning av kunskaper.
  • Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Ta del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022 innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial. Där kan ni läsa om hur kursplaner ska användas i undervisningen och om de generella ändringarna som finns i alla kursplaner.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från kursplanerna och kommentarmaterialen när ni diskuterar planering, undervisning och bedömning. Ändringarna har olika tyngd och karaktär. Håll fokus på kursplanen som en ny helhet och på vad de huvudsakliga ändringarna i ämnet innebär.

  • De huvudsakliga ändringarna finns sammanställda under rubriken Om ändringarna i moderna språk ovan.
  • Kursplanerna finns för olika skolformer. Välj de kursplaner som är aktuella för er.
  • Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för kursplanerna.
  • Jämförelsedokumenten finns som stöd om ni behöver se kursplanerna bredvid varandra.
  • Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan—kursplan i moderna språk Pdf, 355 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 355 kB)

Specialskolan—kursplan i moderna språk Pdf, 272 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 272 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Grundskolan − kommentarmaterial moderna språk

Grundskolan − kommentarmaterial moderna språk, kinesiska

Specialskolan − kommentarmaterial moderna språk för döva och hörselskadade

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i moderna språk (Lgr22−Lgr11) Pdf, 810 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 810 kB)

Jämför specialskolans kursplaner i moderna språk (Lspec22−Lspec11) Pdf, 842 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 842 kB)

  1. På vilka sätt kan ämnets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur kan ni ge eleverna förutsättningar att utveckla sin flerspråkighet?
  3. Hur kan ni arbeta så att elevernas kunskaper i olika språk stödjer varandra?
  4. Hur kan ni utveckla arbetet med förståelse av förhållanden i olika sammanhang och områden där målspråket används?
  5. Hur kan ni främja att ni använder målspråket i så stor utsträckning som möjligt i klassrummet?
  6. Hur kan ni arbeta med kontaktskapande texter och talat språk med era elever?
  7. Hur kan ni utveckla arbetet med strategier i undervisningen?
  8. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  9. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen både ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
  10. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan?
  11. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  12. Jämför de nya kriterierna med de gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Gå gärna vidare genom att läsa och diskutera någon eller några av artiklarna i stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet revideras just nu med anledning av de nya bestämmelserna för betygssättning. Materialet kommer samtidigt att utökas med en artikel för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Att planera, bedöma och ge återkoppling  Länk till annan webbplats.

Om ni vill fördjupa er i frågor som rör bedömning och språk kan följande material på Skolverkets lärportal vara av intresse.

Om bedömning och språkutveckling – material på Skolverkets lärportal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om elevanpassad feedback – material på Skolverkets lärportal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om elevrespons och bedömning – material på Skolverkets lärportal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

Här nedanför hittar du svar på frågor om ändringar i ämnet:

Senast uppdaterad 11 maj 2022

Frågor och svar

Formuleringen i betygskriterierna gäller elevens förmåga att uttrycka sig på målspråket om denna typ av förhållanden. Det är det som värderas vid betygssättningen. I undervisningen kan läraren bedöma om det finns situationer där kunskapsutvecklingen främjas av att använda andra språk.

Det är fortfarande viktigt att ta upp strategier i undervisningen och därför står de kvar i det centrala innehållet. Strategierna för lyssnande och läsning finns däremot inte i betygskriterierna eftersom dessa strategier oftast inte visar sig så tydligt att de kan bedömas. Strategierna för interaktion är lättare att få syn på än strategier för lyssnande och läsning och därför lättare att bedöma. Strategierna för interaktion ska bedömas som en integrerad del av elevens interaktion på språket.

Många språklärare har uttryckt att de skulle föredra att det står uppdelat eftersom man oftast bedömer detta separat från varandra. Det är ett sätt att göra mer ämnesanpassade betygskriterier och även ett sätt att underlätta vid bedömningen eftersom det blir tydligare för både eleven och läraren.

Detta innehåll har flyttats till det centrala innehållet, så att själva bearbetningen fortfarande ska vara en del av undervisningen men inte behöver bedömas specifikt. Att bearbeta och förbättra framställningar kan man lära sig mycket av. Elever som nått långt i sin kunskapsutveckling behöver kanske inte göra så stora förbättringar, och då finns det risk för att en bedömning av hur mycket framställningen har förbättrats får för stor inverkan på elevens betyg.

Det viktigaste är att läsa kursplanen som en ny helhet. Ändringarna har olika tyngd och karaktär och det skulle bli ett svårläst dokument om alla ändringar markerades.

Nej, syftet har inte varit att ändra nivåerna för vad eleverna förväntas klara.

Kriterierna är mindre omfattande och detaljerade för att göra det lättare för dig som lärare att ha ett brett och varierat underlag när du bedömer elevernas kunskaper.

Kriterierna kan inte på egen hand säga tillräckligt utan du som lärare måste alltid läsa och tolka dem i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits.