Ändrade kursplaner i samiska

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i samiska i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Illustration en elev som sitter och läser i en blå bok framför en illustration av en gul skolbyggnad med klocka högst upp. Högst upp i mitten av bilden finns en ämnessymbol för samiska med bokstäverna "SMI" i versaler.

Om ändringarna i samiska

I samiska innebär ändringarna bland annat följande:

    • Kursplanen tar nu upp nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska.
    • I syftet finns en ny formulering om att eleverna ska utveckla sin flerspråkighet.
    • Skönlitteratur lyfts fram i högre grad.
    • Kunskaper om form och struktur stöder förmågan att uttrycka sig. Därför står nu språkliga strukturer och språkliga normer tillsammans med förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift i de långsiktiga mål som avslutar syftet.
    • Fakta och förståelse lyfts fram i ett långsiktigt mål. Det betonar att det finns ett egenvärde i kunskaper om sociala, historiska och kulturella företeelser i det samiska samhället.
    • Det långsiktiga målet ”förmåga att förstå olika former av talad samiska ” är struket eftersom det är orimligt att begära att eleverna ska förstå nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska. Likheter och skillnader mellan olika former av samiska finns kvar i det centrala innehållet.
    • Muntligt berättande är förstärkt i alla stadier genom formuleringen ”muntlig berättarkonst” i det centrala innehållet.
    • En del innehåll i kunskapskraven är flyttat till det centrala innehållet, bland annat att eleverna ska göra jämförelser med andra urfolk.

    Kort om ändringarna i alla kursplaner

    De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

    Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

    Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

      • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
      • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
      • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
      • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
      • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
      • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
      • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

      De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

      Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

      Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

        • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
        • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
        • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
        • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
        • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
        • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
        • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

        Så här kan ni förbereda er

        Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

        Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

        Se olika samtalsmodeller

        Några tips för era digitala möten

        Läs om hur kursplaner ska användas

        Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

        Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

        Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

        Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

        Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

        Vem kan använda vilken kursplan

        Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

        Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

        Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

        Läs kursplaner

        Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

        Sameskolan − kursplan i samiskaPDF (pdf, 273 kB)

        Jämför kursplaner

        Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

        Jämför sameskolans kursplaner i samiska (Lsam22−Lsam11)PDF (pdf, 1 MB)

        Läs kommentarmaterial

        Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

        Sameskolan − kommentarmaterial samiska

        Vem kan använda vilken kursplan

        Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

        Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

        Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

        Läs kursplaner

        Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

        Sameskolan − kursplan i samiskaPDF (pdf, 273 kB)

        Jämför kursplaner

        Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

        Jämför sameskolans kursplaner i samiska (Lsam22−Lsam11)PDF (pdf, 1 MB)

        Läs kommentarmaterial

        Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

        Sameskolan − kommentarmaterial samiska

        Diskussionsfrågor

        1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
        2. Hur kan ni ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt tal-och skriftspråk och sin flerspråkighet med fokus på samiska?
        3. På vilka sätt kan elevernas kunskaper i olika språk stödja varandra?
        4. Hur kan ni i undervisningen synliggöra att språkliga strukturer och språkliga normer hör samman med förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?
        5. Hur kan ni arbeta med skönlitteratur och muntlig berättarkonst i undervisningen?
        6. På vilka sätt kan ni arbeta med samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv?
        7. På vilka sätt kan ni arbeta med skillnader och likheter mellan nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska?
        8. Hur kan ni arbeta med olika former av samtal i undervisningen?
        9. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
        10. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen både ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
        11. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan?
        12. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
        13. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

        Sikta framåt

        Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

        1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
        2. Hur kan ni ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt tal-och skriftspråk och sin flerspråkighet med fokus på samiska?
        3. På vilka sätt kan elevernas kunskaper i olika språk stödja varandra?
        4. Hur kan ni i undervisningen synliggöra att språkliga strukturer och språkliga normer hör samman med förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?
        5. Hur kan ni arbeta med skönlitteratur och muntlig berättarkonst i undervisningen?
        6. På vilka sätt kan ni arbeta med samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv?
        7. På vilka sätt kan ni arbeta med skillnader och likheter mellan nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska?
        8. Hur kan ni arbeta med olika former av samtal i undervisningen?
        9. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
        10. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen både ska vara engagerande och tillgänglig för alla elever?
        11. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan?
        12. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
        13. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

        Sikta framåt

        Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

        Utveckla undervisningen vidare

        Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

        Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

        För lärare i samiska och andra nationella minoritetsspråk finns en sida med tips om läromedel och andra resurser att använda i undervisningen.

        Tips om läromedel och andra resurser att använda i undervisningenlänk till annan webbplats

        Frågor och svar

        Här nedanför hittar du svar på frågor om ändringar i ämnet:

        Senast uppdaterad 29 september 2021

        Innehåll på denna sida

          Frågor och svar

          Begreppet funktionell tvåspråkighet har tagits bort eftersom det redan är ett mål för hela utbildningen i skolformen sameskolan.