Nationella minoriteter i kursplanerna

I kursplanerna är innehållet om nationella minoriteter stärkt. Undervisningen koncentreras och förstärks eftersom kvaliteten bedöms bli högre om innehållet finns samlat.

Bild på elever ur minoritetsgrupper framför en skola

Vilka kursplaner berörs?

De kursplaner som berör de nationella minoriteterna är kursplanerna i samhällskunskap, religionskunskap och svenska. Dessutom finns skrivningar om nationella minoriteter i ämnet modersmål som nationellt minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli och romani chib samt i kursplanen i samiska.

Innehållet är breddat och förstärkt

Sammantaget innebär ändringarna i kursplanerna både en breddning och förstärkning av innehållet om de nationella minoriteterna. I kursplanerna i Lgr11 finns skrivningar om de nationella minoriteterna fördelade på centralt innehåll i kursplanerna i historia, samhällskunskap, religionskunskap och svenska vilket har medfört en fragmentisering av undervisningen. Kvaliteten på undervisningen om de nationella minoriteterna bedöms nu bli högre eftersom innehållet finns mer samlat i ämnet samhällskunskap.

Nationella minoriteter i de olika ämnena

Här kan du läsa om hur innehållet om de nationella minoriteterna är fördelat i de ändrade kursplanerna i Lgr22 och i Lgrsär22.

Samhällskunskap

I kursplanerna ligger huvudansvaret för undervisningen om urfolket samer och de nationella minoriteternas kultur, historia, rättigheter och situation i Sverige i ämnet samhällskunskap. I samhällskunskapen finns nu ett bredare och djupare innehåll om nationella minoriteter i både mellan- och högstadiet. För att möjliggöra ett samlat innehåll tar samhällskunskapen också över det historiska perspektivet från kursplanen i historia.

För att synliggöra samtliga nationella minoriteter nämns de numera vid namn i mellanstadiets centrala innehåll: ”De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.”

I det centrala innehållet för högstadiet har även den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt lyfts in. ”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.”

I högstadiet har ”Sametinget” lagts till under kunskapsområdet ”Beslutsfattande och politiska idéer”.

Religionskunskap

I religionskunskap finns inga större ändringar, men ”Berättelser i samisk religion” har flyttats från mellanstadiet till lågstadiet.

Svenska

I kursplanerna i Lgr22 har fakta och förståelse lyfts fram där det har behövts. I ämnet svenska har ett nytt långsiktigt mål införts: ”kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden”. I det ingår bland annat undervisning om de nationella minoritetsspråken. I centralt innehåll har en snäv formulering om nationella minoritetsspråk ersatts med en öppnare som är mer jämställd med övriga nordiska språk. De nationella minoritetsspråken har också lagts till i det centrala innehållet i svenska i grundsärskolans högstadium.

Modersmål som nationellt minoritetsspråk

I den ändrade kursplanen i modersmål som nationellt minoritetsspråk har fakta och förståelse lyfts fram i de mål som handlar om kunskaper om historiska och sociala företeelser och kulturella uttryck samt om språkets ursprung, utveckling och status

Samiska

I ämnet samiska är ”samiska språket” ändrat till ”samiska” i enlighet med aktuella lagar. Det långsiktiga målet ”Förmåga att förstå olika former av talad samiska” är struket eftersom det är orimligt att begära att eleverna ska kunna förstå nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska. Eleverna ska dock få kunskaper om likheter och skillnader mellan de olika varieteterna av samiska i undervisningen, vilket är framskrivet i det centrala innehållet.

Skrivningarna om några aktuella samhällsfrågor som berör urfolket samer har utökats med jämförelse med liknande frågor hos något annat urfolk.

Senast uppdaterad 08 juni 2021

Innehåll på denna sida