Bedömningsstöd i engelska i grundskolan
Det finns flera bedömningsstöd för dig som undervisar elever i ämnet engelska i grundskolan.
Diagnosmaterial i årskurs 1–6
Det här diagnosmaterialet kan du som lärare använda under elevens första år i grundskolan. Materialet innehåller uppgifter som riktar sig dels till yngre elever, dels till lite äldre elever. Uppgifterna har fokus på färdigheterna lyssna och läsa (förstå), tala, samtala samt skriva.
Lösenordsskyddat material
För att få tillgång till det här materialet krävs inloggning i bedömningsportalen. Materialet är lösenordskyddat på grund av upphovsrätt, dataskyddsförordningen eller provsekretess.
För att få tillgång till det här materialet krävs inloggning i bedömningsportalen. Materialet är lösenordskyddat på grund av upphovsrätt, dataskyddsförordningen eller provsekretess.
Europeisk språkportfolio – motivera elever att lära sig språk
Diagnosmaterialet i årskurs 1–6 är kopplat till Europeisk språkportfolio (ESP) för yngre åldrar. ESP är ett pedagogiskt verktyg som syftar till att motivera eleven samt göra eleven medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Verktyget består av tre delar: språkpasset, språkbiografin och en dossier.
Diagnosmaterialet i årskurs 1–6 är kopplat till Europeisk språkportfolio (ESP) för yngre åldrar. ESP är ett pedagogiskt verktyg som syftar till att motivera eleven samt göra eleven medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Verktyget består av tre delar: språkpasset, språkbiografin och en dossier.
Diagnosmaterial i årskurs 7–9
Diagnosmaterialet i årskurs 7–9 består av uppgifter med fokus på färdigheterna lyssna och läsa (förstå), tala, samtala samt skriva. I materialet finns också uppgifter som ger eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande.
Lösenordsskyddat material
För att få tillgång till det här materialet krävs inloggning i bedömningsportalen. Materialet är lösenordskyddat på grund av upphovsrätt, dataskyddsförordningen eller provsekretess.
För att få tillgång till det här materialet krävs inloggning i bedömningsportalen. Materialet är lösenordskyddat på grund av upphovsrätt, dataskyddsförordningen eller provsekretess.
Europeisk språkportfolio – motivera elever att lära sig språk
Diagnosmaterialet i årskurs 7–9 används med fördel tillsammans med Europeisk språkportfolio (ESP) för elever mellan 12–16 år. ESP är ett pedagogiskt verktyg som syftar till att motivera eleven samt göra eleven medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Verktyget består av tre delar: språkpasset, språkbiografin och en dossier.
Diagnosmaterialet i årskurs 7–9 används med fördel tillsammans med Europeisk språkportfolio (ESP) för elever mellan 12–16 år. ESP är ett pedagogiskt verktyg som syftar till att motivera eleven samt göra eleven medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Verktyget består av tre delar: språkpasset, språkbiografin och en dossier.
Kartlägg nyanlända elevers kunskaper
Det tredje steget i kartläggningsmaterialet är ett stöd för den undervisande ämnesläraren. Kartläggningen ger dig en uppfattning om vad eleven kan i ämnet – ett utgångsläge inför planering och genomförande av undervisningen. Syftet är att få en bild av vilka områden av kursplanen eleven kan visa upp kunskaper i, snarare än att beskriva kunskaperna utifrån de olika nivåerna i kunskapskraven.
Film: Ett kartläggningssamtal i engelska
Digital läsning i engelska – bedömningsstöd i årskurs 3–6 och 7–9
Bedömningsstödet kan fungera som ett pedagogiskt stöd och ett komplement till de nationella proven i engelska. Materialet ger stöd vid bedömningen av de delar av kunskapskraven som tar upp förmågan att söka, välja, värdera och kritiskt granska information från internet och andra medier.
Bedömarträning i årskurs 6
Bedömarträning är ett material för dig som undervisar i årskurs 6 och vill utveckla din kompetens att göra bedömningar av elevers språkutveckling och förmåga att tala/samtala, skriva, lyssna, läsa och förstå. Uppgifterna i materialet påminner om de uppgifter som finns i nationella proven.
I materialet hittar du ett filmat samtal mellan elever, elevtexter och elevlösningar samt exempel på hur dessa olika elevprestationer kan bedömas.
Introduktion och handledning till materialet
Du kan arbeta med materialet individuellt eller tillsammans med kolleger. Om du tar dig an materialet på egen hand kan du jämföra dina bedömningar med de analyser och bedömningar som lärargruppen i materialet har gjort. Om du använder materialet tillsammans med ämnes- eller arbetslaget kan ni arbeta med sambedömning och diskutera och jämföra elevprestationerna med varandra. Materialet kan med fördel användas under en studiedag på skolan. I handledningen till materialet finns förslag på arbetssätt och diskussionsfrågor.
Handledning till Bedömarträning i engelska
(pdf, 186 kB)
I den här filmen träffar du Gudrun Erickson, docent vid Göteborgs universitet. Hon ger en bakgrund till materialet och en syn på bedömning som en naturlig del av undervisningen och lärande. Filmen spelades in 2012 och en del hänvisningar görs därför till nationella provet från det året.
Du kan arbeta med materialet individuellt eller tillsammans med kolleger. Om du tar dig an materialet på egen hand kan du jämföra dina bedömningar med de analyser och bedömningar som lärargruppen i materialet har gjort. Om du använder materialet tillsammans med ämnes- eller arbetslaget kan ni arbeta med sambedömning och diskutera och jämföra elevprestationerna med varandra. Materialet kan med fördel användas under en studiedag på skolan. I handledningen till materialet finns förslag på arbetssätt och diskussionsfrågor.
Handledning till Bedömarträning i engelska (pdf, 186 kB)
I den här filmen träffar du Gudrun Erickson, docent vid Göteborgs universitet. Hon ger en bakgrund till materialet och en syn på bedömning som en naturlig del av undervisningen och lärande. Filmen spelades in 2012 och en del hänvisningar görs därför till nationella provet från det året.
Bedöm muntlig kommunikativ förmåga
Bedömningen utgår från elevens tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska och uttrycka och utveckla ett innehåll. Bedömningen fokuserar vidare på i vilken mån innehållet blir begripligt för en person med engelska som förstaspråk och hur eleven med olika strategier försöker att hålla igång ett samtal (interagera). I analysen av den muntliga kommunikativa förmågan lyssnar du som lärare på hur varje elev använder sin engelska för att ta reda på vilka språkliga kvaliteter elevens prestation har. Det är naturligt att elever i årskurs 6 gör många språkfel, till exempel kongruensfel (every match he play) och fel på pronomen (she’s name is Karin).
Lyssna för att höra var eleven befinner sig i sin språkutveckling
Genom att lyssna på hur eleverna ställer frågor, kan du få värdefull information om var eleverna befinner sig i sin språkutveckling och vad de kan behöva ha hjälp med för att få ett allt tydligare och mera välfungerande språk. Det gäller också för den som ställer frågor att lyssna på vad kamraten svarar för att kunna interagera och spinna vidare på det, genom att ställa följdfrågor på ett naturligt sätt. Brister i ordförrådet påverkar vanligtvis flödet i produktionen och interaktionen, liksom förmågan att utnyttja textbindningar av olika slag för att få ett sammanhängande tal och utveckla innehållet.
Elever använder olika strategier för att föra samtalet framåt
När eleverna stöter på språkliga problem är det intressant att lägga märke till vilka strategier de har för att ta sig vidare i ett samtal. En del använder svenska, vilket naturligtvis förstör kommunikationen (what’s your favourite lunch? ’Korv stroganoff’), andra försöker göra mer eller mindre framgångsrika omformuleringar. Några kanske redan har utvecklat en språklig säkerhet och använder fasta språkliga uttryck, har bra uttal och god intonation, medan andra måste arbeta mer med språkets olika byggstenar. Som hjälp vid en helhetsbedömning och kvalitativ analys av elevernas muntliga kommunikativa förmåga kan du använda ett antal bedömningsfaktorer. Vid betygsättningen ställs sedan elevernas språkliga kvalitativa nivåer i relation till kunskapskraven.
Till hjälp vid bedömning av muntlig kommunikativ förmåga (Part A) finns en översikt över syfte, bedömningsfaktorer och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning delprov A (pdf, 212 kB)
Muntlig uppgift
Den muntliga uppgiften i det nationella provet i årskurs 6 ger eleverna möjlighet att visa att de dels kan berätta något sammanhängande, dels kan delta i ett samtal och då fungera växelvis som lyssnare och talare. I det här materialet finns exempel på en sådan uppgift, Talking to a friend. Uppgiften består av tre delar, där eleverna till varje del får ett kort med instruktioner och samtalsförslag i punktform. Den första delen är en så kallad Warm up, där elevernas kort är identiska. De instrueras här att presentera sig och berätta så mycket som möjligt om sig själva för kamraten. Den andra delen är en intervju, där elevernas kort ser delvis olika ut. Här är tanken att eleverna i så stor utsträckning som möjligt själva ska ta ansvar för samtalet och försöka formulera frågor utifrån förslagen på korten. Avslutningsvis får eleverna ett tredje, identiskt, kort som ska få i gång ett mer sammanhängande berättande om ett land eller en person som de finner intressant.
Elevuppgift (pdf, 3 MB)
Bedömningsunderlag
I bedömningsunderlaget finns bedömningsfaktorerna grupperade på samma sätt som i översikten. Vid en kvalitativ analys av elevernas muntliga förmåga är det viktigt att du lägger märke till både vad de lyckas med och vad de inte lyckas med i samtalet. Därför är bedömningsunderlaget för varje elev uppdelat i en ’plusspalt’ och en ’minusspalt’. När du analyserar fel kan en distinktion göras mellan fel som eventuellt stör och fel som förstör kommunikationen. Efter samtalet gör du en helhetsbedömning av varje elevs prestation baserad på kunskapskraven.
Bedömningsunderlag (pdf, 260 kB)
Matrisen kan skrivas ut, men också användas digitalt.
Elevsamtal
Det är tre elevpar som gör den muntliga uppgiften. Det första samtalet är filmat och övriga två finns som ljudfiler. I filmen instruerar läraren eleverna på engelska om uppgiften och sedan genomför eleverna samtalet. Filmen är cirka 12 minuter lång. De båda inspelade elvsamtalen, elevsamtal 1 och 2, är autentiska samtal som avidentifierats genom att egennamn och namn på platser tagits bort.
Bedömning
Få stöd av dessa bedömningskommentarer och kvalitativa analyser av de tre elevsamtalen samt betygsättning av respektive elevs muntliga prestation. Det finns också ett ifyllt bedömningsunderlag för det filmade samtalet, som visar på förtjänster och brister, både innehållsmässiga och språkliga.
Bedömda elevsamtal (pdf, 244 kB)
Bedömningen utgår från elevens tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska och uttrycka och utveckla ett innehåll. Bedömningen fokuserar vidare på i vilken mån innehållet blir begripligt för en person med engelska som förstaspråk och hur eleven med olika strategier försöker att hålla igång ett samtal (interagera). I analysen av den muntliga kommunikativa förmågan lyssnar du som lärare på hur varje elev använder sin engelska för att ta reda på vilka språkliga kvaliteter elevens prestation har. Det är naturligt att elever i årskurs 6 gör många språkfel, till exempel kongruensfel (every match he play) och fel på pronomen (she’s name is Karin).
Lyssna för att höra var eleven befinner sig i sin språkutveckling
Genom att lyssna på hur eleverna ställer frågor, kan du få värdefull information om var eleverna befinner sig i sin språkutveckling och vad de kan behöva ha hjälp med för att få ett allt tydligare och mera välfungerande språk. Det gäller också för den som ställer frågor att lyssna på vad kamraten svarar för att kunna interagera och spinna vidare på det, genom att ställa följdfrågor på ett naturligt sätt. Brister i ordförrådet påverkar vanligtvis flödet i produktionen och interaktionen, liksom förmågan att utnyttja textbindningar av olika slag för att få ett sammanhängande tal och utveckla innehållet.
Elever använder olika strategier för att föra samtalet framåt
När eleverna stöter på språkliga problem är det intressant att lägga märke till vilka strategier de har för att ta sig vidare i ett samtal. En del använder svenska, vilket naturligtvis förstör kommunikationen (what’s your favourite lunch? ’Korv stroganoff’), andra försöker göra mer eller mindre framgångsrika omformuleringar. Några kanske redan har utvecklat en språklig säkerhet och använder fasta språkliga uttryck, har bra uttal och god intonation, medan andra måste arbeta mer med språkets olika byggstenar. Som hjälp vid en helhetsbedömning och kvalitativ analys av elevernas muntliga kommunikativa förmåga kan du använda ett antal bedömningsfaktorer. Vid betygsättningen ställs sedan elevernas språkliga kvalitativa nivåer i relation till kunskapskraven.
Till hjälp vid bedömning av muntlig kommunikativ förmåga (Part A) finns en översikt över syfte, bedömningsfaktorer och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning delprov A (pdf, 212 kB)
Muntlig uppgift
Den muntliga uppgiften i det nationella provet i årskurs 6 ger eleverna möjlighet att visa att de dels kan berätta något sammanhängande, dels kan delta i ett samtal och då fungera växelvis som lyssnare och talare. I det här materialet finns exempel på en sådan uppgift, Talking to a friend. Uppgiften består av tre delar, där eleverna till varje del får ett kort med instruktioner och samtalsförslag i punktform. Den första delen är en så kallad Warm up, där elevernas kort är identiska. De instrueras här att presentera sig och berätta så mycket som möjligt om sig själva för kamraten. Den andra delen är en intervju, där elevernas kort ser delvis olika ut. Här är tanken att eleverna i så stor utsträckning som möjligt själva ska ta ansvar för samtalet och försöka formulera frågor utifrån förslagen på korten. Avslutningsvis får eleverna ett tredje, identiskt, kort som ska få i gång ett mer sammanhängande berättande om ett land eller en person som de finner intressant.
Elevuppgift (pdf, 3 MB)
Bedömningsunderlag
I bedömningsunderlaget finns bedömningsfaktorerna grupperade på samma sätt som i översikten. Vid en kvalitativ analys av elevernas muntliga förmåga är det viktigt att du lägger märke till både vad de lyckas med och vad de inte lyckas med i samtalet. Därför är bedömningsunderlaget för varje elev uppdelat i en ’plusspalt’ och en ’minusspalt’. När du analyserar fel kan en distinktion göras mellan fel som eventuellt stör och fel som förstör kommunikationen. Efter samtalet gör du en helhetsbedömning av varje elevs prestation baserad på kunskapskraven.
Bedömningsunderlag (pdf, 260 kB)
Matrisen kan skrivas ut, men också användas digitalt.
Elevsamtal
Det är tre elevpar som gör den muntliga uppgiften. Det första samtalet är filmat och övriga två finns som ljudfiler. I filmen instruerar läraren eleverna på engelska om uppgiften och sedan genomför eleverna samtalet. Filmen är cirka 12 minuter lång. De båda inspelade elvsamtalen, elevsamtal 1 och 2, är autentiska samtal som avidentifierats genom att egennamn och namn på platser tagits bort.
Bedömning
Få stöd av dessa bedömningskommentarer och kvalitativa analyser av de tre elevsamtalen samt betygsättning av respektive elevs muntliga prestation. Det finns också ett ifyllt bedömningsunderlag för det filmade samtalet, som visar på förtjänster och brister, både innehållsmässiga och språkliga.
Bedömda elevsamtal (pdf, 244 kB)
Bedöm skriftlig kommunikativ förmåga
I den kvalitativa analysen av den skriftliga kommunikativa förmågan är det viktigt att observera hur varje elev använder sin engelska. Detta innebär att det eleven skriver analyseras oavsett om det är bra eller dåligt, rätt eller fel. Eleven måste också kunna agera utifrån de frågor och uppmaningar han/hon får inför skrivandet. Vid bedömningen är det lika viktigt att uppmärksamma en språkligt korrekt text med ett mycket torftigt innehåll som en text där eleven bara skriver på och gör många språkliga fel och/eller använder svenska eller annat modersmål. Båda typerna av texter kan till exempel vara tecken på brister i ordförrådet.
Vilka strategier använder eleven för att komma runt språkliga problem
Det är naturligt att elever i årskurs 6 gör många språkfel, till exempel kongruens (their names is) och pronomen (about she’s own life) men fokus vid bedömningen av elevernas skriftliga förmåga bör först och främst vara hur väl de förmedlar ett innehåll på ett begripligt sätt, så att en person med engelska som förstaspråk kan förstå. När elevens språk bedöms, bör huvudfrågan vara om de eventuella fel som förekommer stör eller förstör, det vill säga om de gör att texten blir svår eller omöjlig att förstå. Ibland kan det vara bra att läsa texten högt för att inte felen i alltför hög grad ska påverka det intryck man får. Man bör också lägga märke till vilka strategier eleverna har för att ta sig runt språkliga problem. Mindre lyckade strategier är att använda ord på annat språk än engelska (my favourite sport is innebandy) eller ”svengelska” uttryck (how see your school out?). Som hjälp vid en helhetsbedömning och kvalitativ analys av elevernas skriftliga kommunikativa förmåga kan ett antal bedömningsfaktorer användas. Vid betygsättning ställs sedan elevernas språkliga kvalitativa nivåer i relation till kunskapskraven.
Till hjälp vid bedömning av skriftlig kommunikativ förmåga (Delprov C) finns en översikt över syfte, bedömningsfaktorer och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov C (pdf, 328 kB)
Skriftlig uppgift
Den skriftliga uppgiften ger eleverna möjlighet att visa att de kan formulera sig fritt och göra sig förstådda i skrift. De får också tillfälle att visa att de kan agera utifrån givna instruktioner. Make friends around the world är exempel på en sådan skrivuppgift. Det är en brevmodell och själva uppgiften består av ett elevblad med instruktioner samt en världskarta med illustrationer av ungdomar från olika delar av världen. Eleverna ska välja att skriva brev till en av dem. I den här typen av uppgift har eleverna möjlighet att blomma ut och visa många språkliga kvaliteter.
Elevuppgift (pdf, 5 MB)
Elevtexter
Till uppgiften finns fyra elevtexter där personuppgifter har dolts. Dessa texter kan användas för bedömarträning. Under rubriken Bedömning finns texterna kommenterade och bedömda.
Elevtexter (pdf, 5 MB)
Lärarsamtal
I den här filmen samtalar några lärare om elevtexterna.
Bedömning
Här hittar du bedömningskommentarer och kvalitativa analyser av elevtexterna, samt betygssättning av dem. Det finns också en särskild uppställning som visar på förtjänster och brister, både innehållsmässiga och språkliga.
Bedömda elevtexter (pdf, 222 kB)
I den kvalitativa analysen av den skriftliga kommunikativa förmågan är det viktigt att observera hur varje elev använder sin engelska. Detta innebär att det eleven skriver analyseras oavsett om det är bra eller dåligt, rätt eller fel. Eleven måste också kunna agera utifrån de frågor och uppmaningar han/hon får inför skrivandet. Vid bedömningen är det lika viktigt att uppmärksamma en språkligt korrekt text med ett mycket torftigt innehåll som en text där eleven bara skriver på och gör många språkliga fel och/eller använder svenska eller annat modersmål. Båda typerna av texter kan till exempel vara tecken på brister i ordförrådet.
Vilka strategier använder eleven för att komma runt språkliga problem
Det är naturligt att elever i årskurs 6 gör många språkfel, till exempel kongruens (their names is) och pronomen (about she’s own life) men fokus vid bedömningen av elevernas skriftliga förmåga bör först och främst vara hur väl de förmedlar ett innehåll på ett begripligt sätt, så att en person med engelska som förstaspråk kan förstå. När elevens språk bedöms, bör huvudfrågan vara om de eventuella fel som förekommer stör eller förstör, det vill säga om de gör att texten blir svår eller omöjlig att förstå. Ibland kan det vara bra att läsa texten högt för att inte felen i alltför hög grad ska påverka det intryck man får. Man bör också lägga märke till vilka strategier eleverna har för att ta sig runt språkliga problem. Mindre lyckade strategier är att använda ord på annat språk än engelska (my favourite sport is innebandy) eller ”svengelska” uttryck (how see your school out?). Som hjälp vid en helhetsbedömning och kvalitativ analys av elevernas skriftliga kommunikativa förmåga kan ett antal bedömningsfaktorer användas. Vid betygsättning ställs sedan elevernas språkliga kvalitativa nivåer i relation till kunskapskraven.
Till hjälp vid bedömning av skriftlig kommunikativ förmåga (Delprov C) finns en översikt över syfte, bedömningsfaktorer och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov C (pdf, 328 kB)
Skriftlig uppgift
Den skriftliga uppgiften ger eleverna möjlighet att visa att de kan formulera sig fritt och göra sig förstådda i skrift. De får också tillfälle att visa att de kan agera utifrån givna instruktioner. Make friends around the world är exempel på en sådan skrivuppgift. Det är en brevmodell och själva uppgiften består av ett elevblad med instruktioner samt en världskarta med illustrationer av ungdomar från olika delar av världen. Eleverna ska välja att skriva brev till en av dem. I den här typen av uppgift har eleverna möjlighet att blomma ut och visa många språkliga kvaliteter.
Elevuppgift (pdf, 5 MB)
Elevtexter
Till uppgiften finns fyra elevtexter där personuppgifter har dolts. Dessa texter kan användas för bedömarträning. Under rubriken Bedömning finns texterna kommenterade och bedömda.
Elevtexter (pdf, 5 MB)
Lärarsamtal
I den här filmen samtalar några lärare om elevtexterna.
Bedömning
Här hittar du bedömningskommentarer och kvalitativa analyser av elevtexterna, samt betygssättning av dem. Det finns också en särskild uppställning som visar på förtjänster och brister, både innehållsmässiga och språkliga.
Bedömda elevtexter (pdf, 222 kB)
Bedöm förmågan att lyssna och förstå
Delprov B i ämnesprovet i årskurs 6 i engelska prövar elevernas receptiva förmåga, att läsa och förstå och att lyssna och förstå. Delprovet består därför av två delar, B 1 och B 2, där B 2 prövar förmågan att lyssna och förstå.
Att lyssna på olika sätt
En vanlig strategi hos ovana lyssnare är att fästa sig vid enstaka ord som man känner igen, baserat på det ordförråd man har. Detta kallas att lyssna selektivt och kan fungera då man ska uppfatta detaljer. Men hörförståelse innebär också att man ska förstå helhet och sammanhang. Man måste lära sig att lyssna på olika sätt beroende på syftet. Förmågan att lyssna till helheten utvecklas genom att eleverna får lyssna mycket till talad engelska. Att alla, såväl lärare som elever, konsekvent använder engelska i klassrummet ger bra förutsättningar för eleverna att förbättra sin förmåga att lyssna och förstå.
Vanligt förekommande fel
När flervalsfrågor förekommer i en hörförståelseuppgift är det viktigt att analysera de fel eleverna gör och försöka förstå hur de har uppkommit. Vanligt förekommande fel är att eleverna uppfattar ett ord som finns i något av svarsalternativen och väljer det alternativet utan att lyssna klart på hela dialogen och därmed inte uppfattar sammanhanget som leder till ett annat svarsalternativ.
I uppgifter med öppna svar, där eleverna själva ska formulera sig på engelska, är det i vad mån eleverna uppfattar vad som sägs som ska bedömas, inte om stavning och språklig form är korrekt. De fel som eleverna gör får emellertid inte vara av det slaget att det som eleven vill uttrycka blir obegripligt eller missledande för en person med engelska som förstaspråk. Svar på andra språk än engelska godtas inte. Öppna svar ger också möjlighet till en kvalitativ bedömning av det eleverna producerar.
Till hjälp vid bedömning av de receptiva förmågorna att lyssna och förstå samt att läsa och förstå (Delprov B), finns en översikt över syfte, innehåll och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov B (pdf, 196 kB)
Hörförståelseuppgift: Dialogues
I bedömarträningsmaterialet ingår två olika exempel på hörförståelseuppgifter. Den första uppgiften, Dialogues, består av fem korta dialoger. Eleverna ska lyssna och visa att de förstått genom att besvara en flervalsfråga för varje dialog. De väljer ett av fyra svarsalternativ och markerar det med ett kryss.
Hörförståelseuppgift: Around the World
Den andra uppgiften, Around the World, består av ett samtal mellan några elever och deras lärare. De diskuterar innehållet i en skoltidning som de just håller på att färdigställa och som ska innehålla reportage från olika delar av världen. Eleverna ska visa att de förstått vad samtalet handlat om genom att producera egna svar eller välja rätt svarsalternativ till frågorna.
På fråga 13 i Exempel 2 ska eleverna formulera två egna svar. Här ges möjlighet för dig som lärare att själv analysera ett antal autentiska elevsvar på den frågan och ta ställning till vilka svar som är godtagbara, det vill säga riktiga eller acceptabla, och vilka som inte är det.
Elevuppgifter (pdf, 593 kB)
Elevsvar (pdf, 295 kB)
Bedömning (pdf, 136 kB)
Delprov B i ämnesprovet i årskurs 6 i engelska prövar elevernas receptiva förmåga, att läsa och förstå och att lyssna och förstå. Delprovet består därför av två delar, B 1 och B 2, där B 2 prövar förmågan att lyssna och förstå.
Att lyssna på olika sätt
En vanlig strategi hos ovana lyssnare är att fästa sig vid enstaka ord som man känner igen, baserat på det ordförråd man har. Detta kallas att lyssna selektivt och kan fungera då man ska uppfatta detaljer. Men hörförståelse innebär också att man ska förstå helhet och sammanhang. Man måste lära sig att lyssna på olika sätt beroende på syftet. Förmågan att lyssna till helheten utvecklas genom att eleverna får lyssna mycket till talad engelska. Att alla, såväl lärare som elever, konsekvent använder engelska i klassrummet ger bra förutsättningar för eleverna att förbättra sin förmåga att lyssna och förstå.
Vanligt förekommande fel
När flervalsfrågor förekommer i en hörförståelseuppgift är det viktigt att analysera de fel eleverna gör och försöka förstå hur de har uppkommit. Vanligt förekommande fel är att eleverna uppfattar ett ord som finns i något av svarsalternativen och väljer det alternativet utan att lyssna klart på hela dialogen och därmed inte uppfattar sammanhanget som leder till ett annat svarsalternativ.
I uppgifter med öppna svar, där eleverna själva ska formulera sig på engelska, är det i vad mån eleverna uppfattar vad som sägs som ska bedömas, inte om stavning och språklig form är korrekt. De fel som eleverna gör får emellertid inte vara av det slaget att det som eleven vill uttrycka blir obegripligt eller missledande för en person med engelska som förstaspråk. Svar på andra språk än engelska godtas inte. Öppna svar ger också möjlighet till en kvalitativ bedömning av det eleverna producerar.
Till hjälp vid bedömning av de receptiva förmågorna att lyssna och förstå samt att läsa och förstå (Delprov B), finns en översikt över syfte, innehåll och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov B (pdf, 196 kB)
Hörförståelseuppgift: Dialogues
I bedömarträningsmaterialet ingår två olika exempel på hörförståelseuppgifter. Den första uppgiften, Dialogues, består av fem korta dialoger. Eleverna ska lyssna och visa att de förstått genom att besvara en flervalsfråga för varje dialog. De väljer ett av fyra svarsalternativ och markerar det med ett kryss.
Hörförståelseuppgift: Around the World
Den andra uppgiften, Around the World, består av ett samtal mellan några elever och deras lärare. De diskuterar innehållet i en skoltidning som de just håller på att färdigställa och som ska innehålla reportage från olika delar av världen. Eleverna ska visa att de förstått vad samtalet handlat om genom att producera egna svar eller välja rätt svarsalternativ till frågorna.
På fråga 13 i Exempel 2 ska eleverna formulera två egna svar. Här ges möjlighet för dig som lärare att själv analysera ett antal autentiska elevsvar på den frågan och ta ställning till vilka svar som är godtagbara, det vill säga riktiga eller acceptabla, och vilka som inte är det.
Elevuppgifter (pdf, 593 kB)
Elevsvar (pdf, 295 kB)
Bedömning (pdf, 136 kB)
Bedöm förmågan att läsa och förstå
Delprov B i ämnesprovet i årskurs 6 i engelska prövar elevernas receptiva förmåga, att läsa och förstå och att lyssna och förstå. Delprovet består därför av två delar, B 1 och B 2, där B 1 prövar förmågan att läsa och förstå.
Många elever läser selektivt
Bedömningen av elevers förmåga att läsa och förstå skriven engelska fokuserar på förmågan att förstå helhet och sammanhang, men också på att uppfatta detaljer. En del elever läser selektivt, det vill säga uppfattar detaljer som baseras på det ordförråd de har. Detta är en strategi som är vanlig i synnerhet bland ovana läsare. Eleverna behöver få hjälp med att förstå hur man läser och att man kan och ska läsa på olika sätt beroende på syftet. Ibland ska man sökläsa och ibland läsa på djupet för att förstå innehåll och sammanhang. Det är viktigt att eleverna blir medvetna om att en del av läsförmågan består i att kunna ta sig igenom en text och förstå vad den handlar om, utan att förstå varje enskilt ord eller uttryck.
Olika typer av texter i ämnesprovet
I ämnesprovet möter eleverna uppgifter som är konstruerade på olika sätt, för att pröva olika sorters läsning. Det kan finnas informativa texter som lämpar sig för sökläsning, medan andra texter kan vara mer berättande. Svarsformaten kan också se olika ut. Ibland består de av flervalsfrågor och ibland ska eleverna själva formulera enstaka ord eller längre meningar.
Fokusera på om svaret är begripligt
Både text, frågor och svarsalternativ måste läsas noga och tolkas rätt för att frågorna ska kunna besvaras. Även elevernas förmåga att dra slutsatser av vad de läst och återge detta fokuseras. I första hand är det elevernas förståelse av vad de har läst som ska bedömas. I de fall där eleverna formulerar egna svar bör därför analysen av svaren avse om de förstått innehållet i texten, inte om stavningen eller den språkliga formen är korrekt. Det viktiga är att eleverna har formulerat ett begripligt svar som visar att de förstått. Svaren ska emellertid vara på engelska och eventuella stavfel får inte vara av den typen att svaren blir obegripliga eller missledande för en person med engelska som förstaspråk. Svar på andra språk än engelska godtas inte. Här går det att lägga märke till olika språkliga kvalitéer i elevernas svar, till exempel om eleven bara lyfter ut svaret ur texten eller formulerar om så att svarets språkliga form passar till frågan.
Flervalsfrågor
Även när det gäller flervalsfrågor kan elevernas svar ge en del upplysningar. När elever har valt fel svarsalternativ är det viktigt att försöka förstå hur dessa fel uppkommit, till exempel genom att prata med eleverna om hur de tänkt när de svarat fel. En vanlig anledning till felsvar är att de läst alltför selektivt och tagit fasta på ett visst ord i texten.
Ibland visar elever att de har svårt att ta sig igenom en text som innehåller ord som de inte stött på tidigare eller inte kommer ihåg betydelsen av. De tror sig inte kunna finna de upplysningar de söker om de inte förstår varje enskilt ord. Dessa elever kan behöva hjälp med att inse att man mycket väl kan förstå vad en text handlar om, även om man inte förstår varje ord. Det kan ofta vara så att man av sammanhanget kan lära sig innebörden av nya ord, det vill säga att ordförrådet ökar när man läser.
Till hjälp vid bedömningen av de receptiva förmågorna att läsa och förstå (B 1) samt att lyssna och förstå (B 2), finns en översikt över syfte, innehåll och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov B (pdf, 163 kB)
Läsförståelseuppgift: How to Get to Hastings
I materialet ingår tre läsförståelseuppgifter. Uppgifterna prövar förmågan att läsa och förstå på olika sätt. Den första, How to Get to Hastings består av en faktatext om olika transportsätt. Eleverna ska söka information och återge den genom att producera egna svar.
Läsförståelseuppgift: Crocodile in Jail
Den andra uppgiften, Crocodile in Jail, prövar elevernas förmåga att läsa och förstå innehåll och sammanhang. Uppgiften består av en kort berättande text och eleverna ska visa att de förstår vad texten handlar om genom att besvara frågor. Frågorna består av både flervalsfrågor och frågor med öppna svar. Elevernas förmåga att dra slutsatser av vad de läst och återge detta fokuseras också.
Läsförståelseuppgift: What Are They Saying
I den tredje uppgiften, What are they saying, finns luckor i korta dialoger som eleverna läser. De ska av sammanhanget förstå vilka ord som saknas och skriva in dem i luckorna. Den här typen av uppgift prövar elevernas förmåga att förstå sammanhang och ger också möjlighet att pröva elevernas förråd av ord och fraser samt deras formella säkerhet. En annan typ av lucktext kan bestå av en löpande, berättande text där flera ord saknas. Lucktexter är den enda typ av provuppgift där avdrag ibland görs för stavfel. Detta sker efter en särskild modell som presenteras i bedömningsanvisningarna till ämnesprovet.
Elevuppgifterna (pdf, 400 kB)
Elevsvar
Elevsvaren som du kan ladda ner nedan är autentiska elevsvar på några av de frågor där eleverna ska formulera egna svar. Här ges du möjlighet att ta ställning till vilka svar som är godtagbara, det vill säga riktiga eller acceptabla, och vilka som inte är det.
Elevsvar (pdf, 185 kB)
Bedömning
Avslutningsvis finns kommentarer till de olika uppgifterna, både vad gäller konstruktion och elevsvar. Här presenteras godtagbara och acceptabla svar. När det gäller betygssättning av delprov B, läggs elevens poäng på B 1 och B 2 samman. Poänggränser för respektive betygssteg kommer att anges i bedömningsanvisningarna till ämnesprovet.
Bedömning (pdf, 219 kB)
Delprov B i ämnesprovet i årskurs 6 i engelska prövar elevernas receptiva förmåga, att läsa och förstå och att lyssna och förstå. Delprovet består därför av två delar, B 1 och B 2, där B 1 prövar förmågan att läsa och förstå.
Många elever läser selektivt
Bedömningen av elevers förmåga att läsa och förstå skriven engelska fokuserar på förmågan att förstå helhet och sammanhang, men också på att uppfatta detaljer. En del elever läser selektivt, det vill säga uppfattar detaljer som baseras på det ordförråd de har. Detta är en strategi som är vanlig i synnerhet bland ovana läsare. Eleverna behöver få hjälp med att förstå hur man läser och att man kan och ska läsa på olika sätt beroende på syftet. Ibland ska man sökläsa och ibland läsa på djupet för att förstå innehåll och sammanhang. Det är viktigt att eleverna blir medvetna om att en del av läsförmågan består i att kunna ta sig igenom en text och förstå vad den handlar om, utan att förstå varje enskilt ord eller uttryck.
Olika typer av texter i ämnesprovet
I ämnesprovet möter eleverna uppgifter som är konstruerade på olika sätt, för att pröva olika sorters läsning. Det kan finnas informativa texter som lämpar sig för sökläsning, medan andra texter kan vara mer berättande. Svarsformaten kan också se olika ut. Ibland består de av flervalsfrågor och ibland ska eleverna själva formulera enstaka ord eller längre meningar.
Fokusera på om svaret är begripligt
Både text, frågor och svarsalternativ måste läsas noga och tolkas rätt för att frågorna ska kunna besvaras. Även elevernas förmåga att dra slutsatser av vad de läst och återge detta fokuseras. I första hand är det elevernas förståelse av vad de har läst som ska bedömas. I de fall där eleverna formulerar egna svar bör därför analysen av svaren avse om de förstått innehållet i texten, inte om stavningen eller den språkliga formen är korrekt. Det viktiga är att eleverna har formulerat ett begripligt svar som visar att de förstått. Svaren ska emellertid vara på engelska och eventuella stavfel får inte vara av den typen att svaren blir obegripliga eller missledande för en person med engelska som förstaspråk. Svar på andra språk än engelska godtas inte. Här går det att lägga märke till olika språkliga kvalitéer i elevernas svar, till exempel om eleven bara lyfter ut svaret ur texten eller formulerar om så att svarets språkliga form passar till frågan.
Flervalsfrågor
Även när det gäller flervalsfrågor kan elevernas svar ge en del upplysningar. När elever har valt fel svarsalternativ är det viktigt att försöka förstå hur dessa fel uppkommit, till exempel genom att prata med eleverna om hur de tänkt när de svarat fel. En vanlig anledning till felsvar är att de läst alltför selektivt och tagit fasta på ett visst ord i texten.
Ibland visar elever att de har svårt att ta sig igenom en text som innehåller ord som de inte stött på tidigare eller inte kommer ihåg betydelsen av. De tror sig inte kunna finna de upplysningar de söker om de inte förstår varje enskilt ord. Dessa elever kan behöva hjälp med att inse att man mycket väl kan förstå vad en text handlar om, även om man inte förstår varje ord. Det kan ofta vara så att man av sammanhanget kan lära sig innebörden av nya ord, det vill säga att ordförrådet ökar när man läser.
Till hjälp vid bedömningen av de receptiva förmågorna att läsa och förstå (B 1) samt att lyssna och förstå (B 2), finns en översikt över syfte, innehåll och kunskapskrav.
Översikt: Bedömning Delprov B (pdf, 163 kB)
Läsförståelseuppgift: How to Get to Hastings
I materialet ingår tre läsförståelseuppgifter. Uppgifterna prövar förmågan att läsa och förstå på olika sätt. Den första, How to Get to Hastings består av en faktatext om olika transportsätt. Eleverna ska söka information och återge den genom att producera egna svar.
Läsförståelseuppgift: Crocodile in Jail
Den andra uppgiften, Crocodile in Jail, prövar elevernas förmåga att läsa och förstå innehåll och sammanhang. Uppgiften består av en kort berättande text och eleverna ska visa att de förstår vad texten handlar om genom att besvara frågor. Frågorna består av både flervalsfrågor och frågor med öppna svar. Elevernas förmåga att dra slutsatser av vad de läst och återge detta fokuseras också.
Läsförståelseuppgift: What Are They Saying
I den tredje uppgiften, What are they saying, finns luckor i korta dialoger som eleverna läser. De ska av sammanhanget förstå vilka ord som saknas och skriva in dem i luckorna. Den här typen av uppgift prövar elevernas förmåga att förstå sammanhang och ger också möjlighet att pröva elevernas förråd av ord och fraser samt deras formella säkerhet. En annan typ av lucktext kan bestå av en löpande, berättande text där flera ord saknas. Lucktexter är den enda typ av provuppgift där avdrag ibland görs för stavfel. Detta sker efter en särskild modell som presenteras i bedömningsanvisningarna till ämnesprovet.
Elevuppgifterna (pdf, 400 kB)
Elevsvar
Elevsvaren som du kan ladda ner nedan är autentiska elevsvar på några av de frågor där eleverna ska formulera egna svar. Här ges du möjlighet att ta ställning till vilka svar som är godtagbara, det vill säga riktiga eller acceptabla, och vilka som inte är det.
Elevsvar (pdf, 185 kB)
Bedömning
Avslutningsvis finns kommentarer till de olika uppgifterna, både vad gäller konstruktion och elevsvar. Här presenteras godtagbara och acceptabla svar. När det gäller betygssättning av delprov B, läggs elevens poäng på B 1 och B 2 samman. Poänggränser för respektive betygssteg kommer att anges i bedömningsanvisningarna till ämnesprovet.
Bedömning (pdf, 219 kB)
Självbedömning och reflektion
Ta dig tid att reflektera och diskutera med dina kolleger. Använd underlaget för självbedömning och reflektion.
Självbedömning, reflektion och diskussion (pdf, 574 kB)
Ta dig tid att reflektera och diskutera med dina kolleger. Använd underlaget för självbedömning och reflektion.
Självbedömning, reflektion och diskussion (pdf, 574 kB)
Gemensam europeisk referensram för språk
Gemensam europeisk referensram för språk, Gers, används för att bedöma språkfärdighet i andra språk än en persons modersmål.