Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan

Det finns flera bedömningsstöd för dig som undervisar elever i ämnena svenska och svenska som andraspråk i grundskolan.

Bedömningsstöd i läs– och skrivutveckling i årskurs 1–3

Omslag

Obligatoriskt att använda i årskurs 1

Bedömningsstödet i läs– och skrivutveckling ska underlätta din uppföljning av elevers kunskaper i årskurs 1–3. Som lärare kan du med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har läs- och skrivsvårigheter. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans.

Nationellt bedömningsstöd i läs– och skrivutveckling i årskurs 1–3 (bedömningsportalen)länk till annan webbplats

Revideras för utökat stöd

Under våren reviderar vi de obligatoriska bedömningsstöden i grundskolan och specialskolan. Från 3 juli 2018 hittar du reviderade versioner som ger dig som lärare ett ännu tydligare underlag för bedömning, analys av bedömningar och mer information om vilket stöd som kan behöva sättas in.

Mer om obligatoriet i årskurs 1

Bedömningsstödet i taluppfattning är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Det är skolans huvudman som ansvarar för att materialet används för att följa upp elevernas kunskaper tidigt.

Det krävs särskilda skäl för att rektorn ska kunna besluta att en lärare inte behöver använda bedömningsstöden eller delar av dessa för en enskild elev.

Skolverkets föreskrifter om obligatoriska bedömningsstöd

Film: Introduktion till bedömningsstödet i läs– och skrivutveckling

Få en introduktion till bedömningsstödet i läs– och skrivutvecklinginom. I den här filmen träffar du en lärare som använt materialet med sina elever.

Exempel på elevsvar är lösenordsskyddade

Du behöver inte logga in i bedömningsportalen för att få tillgång till merparten av materialet. De inspelade elevsvaren som kommenteras i materialet är lösenordsskyddade av integritetsskäl.

Så får du inloggningsuppgifter

Kunskapskrav i årskurs 1

Sedan 1 juli 2016 finns det kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan.

Kursplan i svenskalänk till annan webbplats

Kursplan i svenska som andraspråklänk till annan webbplats

Nya Språket lyfter! – bedömningsstöd i årskurs 1–6

Nya Språket lyfter! är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas språkutveckling med särskild tonvikt på läsutveckling. Bedömningsstödet utgör en länk i kedjan av styrdokument med kursplaner och kommentarmaterial samt nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 och bedömningsstödet Språket på väg för årskurs 7–9, allt med fokus på elevernas språkutveckling.

Bedömningsstödet bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Till sin hjälp har läraren en handledning med en forskningsöversikt och observations- och avstämningspunkter som fokuserar både på elevens språkutveckling och på lärarens undervisning. Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen.

Mer om lärarhandledningen

Materialet består av en vetenskaplig bakgrund och ett underlag för observationer. Dessa är indelade i områdena tala, samtala, läsa och skriva. Varje område utmynnar i sex avstämningar A–F där avstämning A samspelar med kunskapskraven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Avstämning C samspelar med kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och avstämning F med kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk för betygssteget E i årskurs 6.

Lärarhandledning till Nya språket lyfter!PDF (pdf, 4 MB)

Mer om studiehandledningen

Till materialet finns också en studiehandledning som kan användas i lärargrupper av olika slag. Syftet med handledningen är att vara en ingång till och fördjupning av materialet, samt ett underlag för diskussioner om innehåll och arbetssätt i en undervisning som stödjer elevens språkliga utveckling.

Studiehandledningen är inte reviderad utifrån kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 som började gälla den 1 juli 2016, men kan i stora delar fortfarande användas vid lärares samtal om bedömning av elevers läs- och skrivutveckling.

Studiehandledning till Nya språket lyfter!PDF (pdf, 2 MB)

Ladda ner eller beställ materialets olika delar

I lärarhandledningen finns formulär där läraren noterar hur elever uppfyller observationspunkterna på individ- och klassnivå. Dessa finns att ladda ner separat som skrivbara pdf:er. De skrivbara pdf:erna kan bara öppnas i Acrobat Reader och inte direkt i webbläsaren. Spara ner filen på din dator genom att högerklicka på önskad länk och välj "Spara länk som...".

Observationsschemat kan användas digitalt för att både lärare och elever på ett enkelt sätt kunna göra markeringar i materialet direkt i datorn. Tanken är inte att man ska skriva längre meningar utan snarare korta ord och markeringar.

LärarhandledningPDF (pdf, 4 MB)

Observationspunkter, klassöversiktPDF (pdf, 171 kB)

Observationspunkter för läsa och skriva, lärarmatrisPDF (pdf, 91 kB)

Observationspunkter för tala, lyssna och samtala, lärarmatrisPDF (pdf, 76 kB)

ObservationsschemaPDF (pdf, 2 MB)

Studiehandledning (finns endast digitalt)PDF (pdf, 2 MB)

Beställningsblankett

En del bedömningsstöd kan beställas i tryckt format. Ladda ner beställningsblanketten och skicka den till Skolverkets distributör Exakta Print.

Beställ bedömningsstödPDF (pdf, 88 kB)

Språket på väg – bedömningsstöd i årskurs 7–9

Språket på väg riktar sig till dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. En del av materialet vänder sig direkt till eleverna.

Materialet består av två delar, ett lärarhäfte och matriser för bedömning. Lärarhäftet är ett bakgrundsmaterial som tydliggör de tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Den andra delen innehåller matriser som stöd för att beskriva elevers språkutveckling. Matriserna finns även tillgängliga i wordformat.

 

Ladda ner materialet

Språket på väg, del 1PDF (pdf, 1 MB)

Språket på väg, del 2PDF (pdf, 1 MB)

Hämta matriserna i word-format

Matriser till bedömningsstödet Språket på vägWord (word, 388 kB)

Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

Genom det här materialet får du förståelse för hur kunskapskraven är konstruerade. Lärare får även förslag på vilka bedömningsaspekter som kan användas för att bedöma kvaliteten i elevernas resonemang, sambandsbeskrivningar och begreppsanvändning.

Kommentarmaterial till kunskapskravenlänk till annan webbplats

 

 

Att bedöma resonemang om källornas och informationens användbarhet i årskurs 6

Att kunna söka, tolka och kritiskt granska information från olika källor är något som ingår i flera skolämnen. Syftet med det här materialet är att ge lärare stöd i att bedöma elevers kunskaper utifrån de delar av kunskapskraven som handlar om att föra resonemang om källors och informations användbarhet.

Kommentarmaterialet behandlar kunskapskraven för årskurs 6 i ämnena biologi, historia, religionskunskap, svenska och svenska som andraspråk.

Kommentarmaterial om att bedöma resonemang om källorlänk till annan webbplats

Bedömarträning i årskurs 6

Det här materialet vänder sig till dig som undervisar i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6. Materialet består av flera delar som på olika sätt hjälper dig att utveckla din bedömarkompetens när det gäller elevers muntliga förmåga, läsförståelse och skrivförmåga. Elevuppgifterna liknar dem som ges i det nationella provet.

Introduktion och handledning till materialet

Du kan arbeta med materialet individuellt eller tillsammans med kolleger. Om du använder materialet tillsammans med ämnes- eller arbetslaget kan ni arbeta med sambedömning och diskutera och jämföra bedömningar med varandra. Materialet kan med fördel användas under en studiedag på skolan.

Handledning

De olika delarna kan användas fristående och i valfri ordning. Förslag på hur du kan arbeta med materialet finns i handledningen till materialet.

Handledning till bedömarträning i årskurs 6PDF (pdf, 371 kB)

Teori

Du ökar din teoretiska kunskap om elevers läs- och skrivutveckling genom att se en inspelad föreläsning av professor Caroline Liberg och läsa hennes text. I handledningen till materialet finns diskussionsfrågor till föreläsningen och texten.

Caroline Liberg – Elevers läs- och skrivutveckling – mellanårenPDF (pdf, 198 kB)

Del 1: Elevers läs-och skrivutveckling i grundskolans mellanår

Del 2: Att möta textmängder och specifika ämnesspråk

Del 3: Att producera textmängder och specifika ämnesspråk

Kunskapsprofiler

I kunskapsprofilerna kan du som lärare fylla i för varje elev vilket kunskapskrav eleven når i slutet av årskurs 6 och vad eleven behöver arbeta mer med. Bedömningen ska grunda sig på både ämnesprovet och undervisningen. Kunskapsprofilerna ingår i ämnesprovet, men kan användas även tillsammans med det här bedömarträningsmaterialet.

Kunskapsprofil i svenskaPDF (pdf, 98 kB)

Kunskapsprofil i svenska som andraspråkPDF (pdf, 86 kB)

Bedöma muntlighet

Här hittar du träningsmaterial för bedömning av muntlighet i årskurs 6. Materialet består av kommenterade elevredogörelser, elevsamtal och bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk.

Den muntliga uppgiften i bedömarträningsmaterialet är hämtad från ämnesprovet 2012. Det muntliga delprovet prövar elevernas förmåga till redogörelse och kommunikation samt samtal och interaktion enligt kursplanen.

Det finns fyra redogörelser och ett samtal att lyssna på. Två elever medverkar med både redogörelse och samtal och en helhetsbedömning kan alltså göras av dessa två elevers muntliga uppgift. De övriga två elevernas samtalsdel publiceras inte, men något sägs ändå om deras insats i samtalet i helhetsbedömningen, där elevernas sammanvägda betyg också finns.

Redogörelse

Den muntliga uppgiftens första del, redogörelsen, ger eleverna en möjlighet att förbereda och tänka igenom det de vill säga. De redovisar endast för sin samtalsgrupp (två kamrater och läraren). Under ca 2–3 minuter ska eleven berätta för sin grupp om något eleven gör på sin fritid – exempelvis någon föreningsaktivitet, tid med familj och vänner, intressen eller lek. I den här delen bedöms även att efterfrågat innehåll finns med i framställningen.

Samtal

Den muntliga uppgiftens andra del, samtalet, bygger på en textuppläsning från CD (Rött kort av Bengt-Åke Cras), till vilken eleverna får diskussionsfrågor som underlag. Provet avser inte att pröva hörförståelse, utan textavlyssningen syftar till att skapa en gemensam grund för samtalet. Det är elevernas förmåga att bidra till och upprätthålla samtalet som bedöms. Om eleverna till exempel har uppfattat den avlyssnade texten på olika sätt, kan det göra samtalet extra intressant, när de delar med sig av sina tankar. Läraren ska koncentrera sig på formuleringsförmåga och följsamhet i samtalet, snarare än ”rätt” svar på frågan eller ”rätt” tolkning av texten. Eleverna måste heller inte använda alla diskussionsfrågor under den avsatta tiden, 10 minuter. Om endast en av frågorna skulle fylla tiden med samtal, är syftet ändå uppnått.

Bedömning

Bedömningen utgår från de kunskapskrav för muntlighet som anges i kursplanen och från den bedömningsmatris som ingår i bedömarträningsmaterialet. I en ljudinspelning är vissa av matrisens aspekter omöjliga att bedöma. Hur väl eleven klarar att titta upp, vilken kroppshållning och vilka gester hon använder kan inte bedömas och dessa aspekter tas därför inte upp i kommentarerna till elevernas redogörelser och samtal. Det är dock möjligt att bedöma hur tydligt eleven talar och i viss mån också om eleven framstår som engagerad i sin redogörelse eller sitt samtal.

Ladda ner de inspelade samtalen, kommentarerna och bedömningsmatrisen

Elev 1 - Redogörelseöppnas i nytt fönster

Elev 2 - Redogörelseöppnas i nytt fönster

Elev 3 - Redogörelseöppnas i nytt fönster

Elev 4 - Redogörelseöppnas i nytt fönster

Elev 3 och 4 - Samtalöppnas i nytt fönster

Kommentarer till muntliga redogörelser och samtalPDF (pdf, 47 kB)

Bedömningsmatris för muntlig färdighetPDF (pdf, 48 kB)

Bedöma läsförståelse

Här hittar du träningsmaterial för bedömning av läsförståelse i årskurs 6. Materialet består av två texter, en sakprosatext och en skönlitterär text. Till dessa texter finns läsförståelseuppgifter med tillhörande bedömningsunderlag och exempel på elevsvar på olika poängnivåer.

En sakprosatext och en skönlitterär text

I bedömarträningsmaterialet finns två olika texter, en sakprosatext och en skönlitterär text. Till dessa texter finns läsförståelseuppgifter. I materialet ingår också ett bedömningsunderlag som läraren kan använda sig av vid bedömning av elevlösningar. Bedömningsunderlaget innehåller:

  • frågeformulering
  • läsförståelseprocess
  • hakparentes med svarskrav och poängnivå
  • autentiska exempel på elevlösningar
  • kommentarer till elevlösningar avsedda att förklara och förtydliga den bedömning som har gjorts

Uppgifterna ska exemplifiera de fyra läsförståelseprocesser som också används i läsförståelsedelen i ämnesprovet i årskurs 6. Ämnesprovet innehåller totalt fler uppgifter i läsförståelse, men genom att arbeta med texter och uppgifter i bedömarträningen får både elever och lärare en uppfattning om hur läsförståelsedelen i ämnesprovet i svenska kan se ut.

Läsförståelseprocesser och lässtrategier

För att pröva olika typer av läsförståelse hos eleven representerar frågorna olika läsförståelseprocesser. Läsförståelseprocesserna stämmer väl överens med kunskapskraven i kursplanerna. Indelningen av frågorna i läsförståelseprocesser gör det också tydligt för läraren vilka lässtrategier som eleven behärskar och inte.

Process 1: Hitta efterfrågad information

Process 2: Dra enkla slutsatser

Process 3: Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

Process 4: Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Att hitta efterfrågad information handlar om att hitta och återge information som är tydligt uttryckt i texten. Ett annat sätt att förstå en text är att dra enkla slutsatser. Det betyder att informationen hämtas från ett eller flera ställen i texten och omformuleras i ett svar. För att sammanföra och tolka information och idéer ur texten samt reflektera måste dolda budskap eller underliggande mening förstås och lyftas fram. Slutligen kan man som läsare ställa sig utanför texten och granska och värdera innehåll, språk och textuella drag, exempelvis begrepp eller texttyp.

En frågas svårighetsgrad varierar inom varje typ av läsförståelseprocess och är beroende av textens komplexitet och längd, var i texten informationen finns samt vilken frågetyp som används. Det finns inte något likhetstecken mellan en viss läsförståelseprocess och en viss svårighetsgrad, även om frågor av tolkande eller resonerande karaktär ofta är mer komplexa. I kursplanerna och i kunskapskraven framgår det att eleven redan på en grundläggande nivå ska visa förmågan att tolka en text.

Fördelen med att dela in frågor i läsförståelseprocesser kan vara att man som lärare får svar på den viktiga frågan om vad av det lästa eleven förstår och hur hon förstår det samt vilka strategier eleven använder för att tillgodogöra sig så mycket som möjligt av innehållet i det lästa. Där kommer uppdelningen av frågor i läsförståelseprocesser att förtydliga och skapa en profil för varje elev. När man på detta sätt synliggör elevens styrkor och svagheter blir det uppenbart inom vilka läsförståelseprocesser eleven behöver utveckla sin läsförståelse.

En sakprosatext: WoW det är scouting

Läsförståelsetext - "WoW det är scouting"PDF (pdf, 43 kB)

Läsförståelseuppgift: WoW det är scoutingPDF (pdf, 58 kB)

Bedömningsunderlag till "WoW - det är scouting"PDF (pdf, 48 kB)

En skönlitterär text: Cirkusflickan

Läsförståelsetext: "Cirkusflickan"PDF (pdf, 92 kB)

Läsförståelseuppgift: "Cirkusflickan"PDF (pdf, 59 kB)

Bedömningsunderlag till "Cirkusflickan"PDF (pdf, 70 kB)

Bedöma skriftlig förmåga

Här hittar du träningsmaterial för bedömning av skriftlig förmåga i årskurs 6. Materialet består av två skrivuppgifter, en berättande och en instruerande. Dessutom finns bedömda elevarbeten samt bedömningsmatris för svenska och svenska som andraspråk.

Bedömningen av de här uppgifterna utgår från de kunskapskrav för årskurs 6 som anges i kursplanen och från de bedömningsmatriser som ingår i bedömarträningsmaterialet. Bedömningsmatrisen för berättande text är identisk med den som ingår i ämnesprovet för berättande text. Bedömningsmatrisen för instruerande text har ingen motsvarighet i ämnesprovet, men det kommer att finnas en matris för det diskursiva skrivandet i ämnesprovet 2013, vare sig det är beskrivande, förklarande, instruerande eller argumenterande.

Berättande text

Skrivuppgift (berättande text)PDF (pdf, 94 kB)

Elevlösning 1PDF (pdf, 65 kB)

Elevlösning 2PDF (pdf, 66 kB)

Elevlösning 3PDF (pdf, 66 kB)

Elevlösning 4PDF (pdf, 95 kB)

Kommentarer till elevlösningarnaPDF (pdf, 71 kB)

Bedömningsmatris (berättande text)PDF (pdf, 132 kB)

Med hjälp av matrisen bedöms elevers skrivande utifrån aspekterna koppling till uppgiften, innehåll, struktur, språk och skrivregler. Slutligen görs en helhetsbedömning. Läs mer om aspekterna längre ner på sidan.

Instruerande text

Skrivuppgift (instruerande text)PDF (pdf, 191 kB)

Elevlösning 5PDF (pdf, 72 kB)

Elevlösning 6PDF (pdf, 73 kB)

Elevlösning 7PDF (pdf, 75 kB)

Elevlösning 8PDF (pdf, 72 kB)

Kommentarer till elevlösningarnaPDF (pdf, 69 kB)

Bedömningsmatris (instruerande text)PDF (pdf, 72 kB)

Med hjälp av matrisen bedöms elevers skrivande utifrån aspekterna koppling till uppgiften, innehåll, struktur, språk och skrivregler. Slutligen görs en helhetsbedömning.

Aspekten: Koppling till uppgiften

Innan textens detaljer bedöms är det viktigt att titta på de mer övergripande kvaliteterna. Fungerar texten som helhet som en berättelse eller instruktion och finns det en koppling till uppgiften så att det syns i texten, med andra ord: Har eleven följt uppgiftens instruktion?

I uppgiften till den berättande texten ska eleven utgå från en bild i sitt skrivande. Bilden föreställer ett barn med en hund. I en fiktivt berättande text måste eleven ha en begriplig och bärande innehållslig idé som utvecklas och går att följa genom texten. Handlingen kan vara enkel där eleven räknar upp händelser och beskriver dessa något. En avancerad skribent kan utveckla sitt innehåll genom att till exempel varva berättande text med dialog, använda sig av gestaltande beskrivningar och utöver att återge händelser kan hon också förmedla upplevelser och utveckla dessa.

I en instruerande text ska innehållet vara åtminstone begripligt och de viktigaste leden i spelet eller leken måste vara beskrivna. I en mer utvecklad text kan eleven göra sin text tydligare genom att lekens eller spelets ingående led beskrivs med detaljer och förklarande exempel.

Aspekten: Struktur

Organisationen av innehållet är viktig för att läsaren ska förstå. En bristande struktur kan i värsta fall göra att texten blir svårbegriplig och därför inte passerar helhetsbedömningen. En enkel berättande text är ofta kronologiskt uppbyggd, medan en mer avancerad skribent kan använda strukturen som ett stilmedel som förhöjer textens kvalitet. Där kan till exempel förekomma tillbakablickar och en väl fungerande dialog. Ett passande val av berättarperspektiv kan också höja en text, liksom förmågan att skriva in en ”röd tråd” i texten. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord hjälper till att skapa flyt i och förståelse av innehållet.

Strukturen i en instruerande text kan vara uppbyggd med till exempel punktform, men den kan också byggas upp med hjälp av sambandsord. Den avancerade instruerande texten kännetecknas till exempel av att alla spelens eller lekens led följer logiskt på varandra, att rubriker används och att alternativa händelseförlopp i spelet eller leken beskrivs om sådana dyker upp.

Aspekten: Språk

Elevens förmåga att hantera språket är en viktig faktor som ofta får stor betydelse i upplevelsen av en text. I vilken utsträckning eleven kan variera ordval och meningsbyggnad, samt hantera tempus, är en viktig faktor för helhetsintrycket. I den instruerande texten är det en kvalitet om eleven också behärskar de ämnesspecifika ord som kan komma i fråga.

För de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk finns inget krav på progression i hanteringen av språklig variation. (Se matrisen för svenska som andraspråk.) Läroplanen betonar i stället fokus på innehåll snarare än form vad gäller bedömning av andraspråkselevers texter.

När en elev som följer kursplanen i svenska som andraspråk använder språkliga strategier för att kringgå svårigheter och göra sig förstådd, ska det bedömas som positivt. Det finns ett flertal sådana strategier, till exempel omskrivning, nybildning, överanvändning, övergeneralisering och förenkling.

Aspekten: Skrivregler

Förståelsen ska alltid stå i centrum vid bedömning av elevens tillämpningar av skrivregler. I kunskapskraven för årskurs 6 står bland annat att eleven i sina texter använder grundläggande regler för stavning och skiljetecken med viss säkerhet. Detta innebär att det får förekomma stavfel, men att de inte bör vara så många att det är svårt att förstå enskilda ord eller texten i sin helhet. Detsamma gäller för skiljetecken. Om en elev sätter ut exempelvis punkt och stor bokstav på fel ställen kan det leda till att det blir svårt att förstå texten. Som bedömare få man alltså ställa sig frågorna: Hur ofta förekommer dessa fel och hur mycket stör de förståelsen av texten som helhet?

I kursplanen i svenska som andraspråk är kraven på korrekthet inte lika höga som i ämnet svenska. Formuleringen ”Stavning som återspeglar ljuduppfattningen” finns exempelvis i matrisen under betyget E.

Helhetsbedömning av texten

Till slut görs en sammanvägning av de bedömningar som har gjorts av de olika aspekterna i matrisen. Avgörande är om texten i tillräckligt hög grad är kopplad till uppgiften och om texten fungerar som en berättelse eller instruktion. Men texten måste också uppfylla övriga aspekter i matrisens E-kolumn för att den sammantaget ska bedömas motsvara matrisens krav för betygssteget E. Detta innebär dock inte att texten ska vara felfri. I rutan för helhetsbedömning står i kolumnen för E att texten i huvudsak ska vara kopplad till uppgiften och i huvudsak följa matrisens krav för innehåll, struktur, språk samt skrivregler.

Till toppen Gå till toppen på sidan