Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan

Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att skolan har rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.

Med proven följer två häften – Lärarinformation och Bedömningsanvisningar. I lärarinformationshäftet hittar du instruktioner för hur genomförandet ska gå till. Bedömningsanvisningarna använder du när du rättar och bedömer elevernas prestationer.

Provtid

Hur lång tid eleverna har på sig framgår av lärarinformationshäftet. Om en elev är klar med provet tidigare får eleven lämna rummet. Samtidigt kan det vara störande om elever hela tiden lämnar rummet. Vid vissa prov kan det därför vara en fördel om eleverna sitter hela provtiden. Hur länge en elev måste sitta kvar vid provtillfället bestämmer varje skola utifrån sina lokala förutsättningar. Läs häftet Lärarinformation för respektive prov för tydligare information om vad som gäller för just det provet.

Rast under provet

I häftet Lärarinformation finns information om när det passar bra att ta en rast för det aktuella provet. Utgångspunkten är att eleverna ska genomföra provet utan otillåtna hjälpmedel och utan möjlighet att kommunicera med varandra eller andra personer via till exempel sociala medier.

Otillåtna hjälpmedel

Skolan måste se till att eleverna inte använder otillåtna hjälpmedel under provet. Mobiltelefoner får inte användas under provet. Du som lärare hittar anvisningar om vilka hjälpmedel som är tillåtna i häftet Lärarinformation till respektive prov.

Om eleven är försenad

Det är upp till varje skola att avgöra om en elev som kommer för sent till provtillfället ska få göra provet eller inte. Läraren går miste om ett viktigt bedömningsunderlag om eleven inte får chansen att visa sina kunskaper. En elev får inte göra samma prov vid flera tillfällen.

Muntliga delprov

I flera nationella prov ingår muntliga delprov. Förmågan prövas eftersom det står framskrivet i kursplanerna att en elev ska kunna samtala i och om ämnet. Det muntliga delprovet är en obligatorisk del precis som alla andra delar och utan den är provet ofullständigt.

I häftet Lärarinformation finns värdefull information om vilka förutsättningar som krävs för att genomföra de muntliga delproven. Vilken organisation som är lämpligast kan se olika ut på olika skolor. Ytterst är det rektorn som ansvarar för att organisationen gynnar både lärare och elever.

Hela skolans angelägenhet

För att genomförandet av de muntliga delproven ska gå så smidigt som möjligt kan det vara en fördel om proven ses som hela skolans angelägenhet och inte lämnas att lösas av de lärare som undervisar i de klasser som ska göra det muntliga delprovet.

Skolan kan välja att genomföra de muntliga delproven som en schemabrytande aktivitet under en skoldag eller några halvdagar. Muntliga delprov i flera olika ämnen kan ofta genomföras under samma dag eller dagar och kräver då en samordning på skolan. En förutsättning är att skolans övriga lärare ansvarar för undervisning, friluftsaktiviteter eller annan skolanknuten verksamhet under den tid då eleverna inte genomför prov. Om genomförandet organiseras på det här sättet kan lärarresursen användas effektivt då du och dina kolleger får möjligheter att på ett fokuserat sätt bedöma elevprestationerna i nära anslutning till varandra. Detta kan också öka likvärdigheten i bedömningen eftersom ni får tid till sambedömning.

De muntliga delproven kan också genomföras under en tidsperiod på ordinarie lektioner eller i anslutning till lektioner under provperioden. Om du som lärare ensam ansvarar för en undervisningsgrupp kan det finnas anledning att säkerställa att:

  • Du kan ha uppsikt över klassrummet och samtidigt genomföra proven utan stress.
  • Eleverna får undervisning även under den tid då du genomför prov.

Diskutera förutsättningarna tillsammans

När skolan planerar genomförandet av muntliga delprov är det värdefullt att klargöra följande punkter:

  • Har undervisande lärare ett rimligt antal muntliga prov att genomföra? Om inte, finns det fler lärare i samma ämne som kan genomföra proven?
  • Kan de muntliga proven genomföras under en särskild dag eller särskilda halvdagar? Vad gör eleverna när de inte gör sina prov? Vilka lärare ansvarar för vad?
  • Vilka lokaler är ändamålsenliga för genomförande av de muntliga proven?
  • Finns utrustning i de fall inspelning av elevprestationer kan vara lämplig att genomföra?
  • Kan eventuella förberedelselektioner genomföras samma dag eller måste de göras på lektionstid före genomförandet av det muntliga delprovet?
  • Har hänsyn tagits till elever med funktionsnedsättning och deras eventuella behov av anpassningar av provsituationen?
  • Finns möjlighet till sambedömning? I så fall, för vilka prov och i vilken utsträckning?
  • Hur följer skolan upp de elever som är frånvarande under provdagen/dagarna?

Leverans av prov och bedömningsanvisningar

Proven skickas ut till skolorna nära det datum då provet ska genomföras. I årskurs 9 skickas bedömningsanvisningarna ut när proven har genomförts och når skolan i anslutning till provdatum. Bedömningsanvisningarna till proven i årskurs 3 och 6 samt delprov A i årskurs 9 distribueras vid samma tillfälle som övrigt provmaterial.

Bedömningsanvisningar ska dock öppnas efter att provet har genomförts, om ingenting annat anges i följebrevet. Till exempel ska bedömningsanvisningarna till de muntliga delproven, delprov A, i årskurs 6 och 9 lämnas till läraren direkt vid paketets ankomst.

Provens förslutningar öppnas tidigast på provdagens morgon

i årskurs 6 och 9 öppnas provens förslutningar på provdagens morgon. Vissa omfattande typer av anpassningar kan motivera att provens förslutningar öppnas dagen innan. Att en elev är i behov av förlängd provtid eller raster är inte skäl nog för att öppna proven i förtid. Rektor ska i god tid före provdatumet ha beslutat om eventuella anpassningar av genomförandet.

Att genomföra prov med dator eller andra digitala verktyg

Uppsatserna i nationella proven i engelska, svenska och svenska som andraspråk ska skrivas på dator. Det gäller för årskurs 9, gymnasiet och komvux på gymnasial nivå. Proven är fortfarande på papper, men elevens genomförande ska vara digitalt och skrivas på dator eller annan digital enhet.

Det är ett regeringsbeslut som regleras i 9 kap. 21a § och 22 § skolförordningen.

Det är viktigt att hålla isär genomförande av uppsatser på dator och de digitala nationella proven.

Mer om digitalisering av de nationella proven

Särskilda skäl för undantag

Det krävs särskilda skäl för att skolan ska undanta en elev från att skriva på dator eller annan digital enhet. Särskilda skäl är i det här fallet kopplat till elevens behov och förutsättningar. Det kan exempelvis röra sig om en elev som på grund av en funktionsnedsättning inte har möjlighet att skriva sin text på dator.

Huvudmannens ansvar för genomförandet

Det finns inte någon nationell digital tjänst som skolan kan använda för att genomföra proven. Huvudmannen har ansvaret för att säkerställa att skolan har möjlighet att organisera genomförandet av de obligatoriska skrivproven enligt anvisningarna för proven. Skolan behöver även ha beredskap för att lösa tekniska problem som kan uppstå.

Vägledning för att uppfylla kraven på skolan

SKR har tagit fram en vägledning för hur skolor kan uppfylla kraven för att genomföra proven på dator. Från och med februari 2020 finns det en ny version av vägledningen, du hittar den på SKR:s webbplats.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning digitala nationella skrivprov v2.2 2020.

Genomföra nationella prov med dator (skr.se) Länk till annan webbplats.

Att tänka på i de olika ämnena

Under rubrikerna nedan kan du läsa om vad skolan behöver tänka på när prov ska genomföras med dator eller annan digital enhet i de olika ämnena. I matematik finns det delprov som förutsätter vissa digitala verktyg. Mobiltelefoner är aldrig tillåtna vid nationella prov.

Om ett provverktyg används vid skrivdelen är det viktigt att veta att svenska och svenska som andraspråk är två skilda ämnen.

Följande antal uppgifter finns i respektive prov

Prov

Antal skrivuppgifter

engelska år 9

1 uppgift

svenska, svenska som andraspråk år 6

dag 1: 1 uppgift, dag 2: 1 uppgift

svenska, svenska som andraspråk år 9

3 uppgifter


Följande antal uppgifter finns i respektive prov

Prov

Antal skrivuppgifter

Biologi A

23 uppgifter (eftersom uppgift 8, 9 och 10 har a och b)

Biologi B

22 uppgifter (eftersom uppgift 23, 29 och 33 har a och b)

Fysik A

22 uppgifter (eftersom uppgift 2, 5, 7, 8 och 9 har a och b)

Fysik B

22 uppgifter (eftersom uppgift 27 har a och b)

Kemi A

23 uppgifter (eftersom uppgift 7, 8, 9, 12 och 14 har a och b)

Kemi B

23 uppgifter (eftersom uppgift 27 har a och b och uppgift 21 a, b och c)

Det är viktigt att provet fortfarande prövar det som provet är tänkt att pröva även när eleven skriver provet på en dator eller annan digital enhet. I god tid före provtillfället behöver skolan göra vissa praktiska och tekniska förberedelser.

Före provet

Lärare, elever och annan personal på skolan behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.

  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.
  • Se till att elevernas texter blir avidentifierade vid inlämning.

Mer om avidentifiering

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver skolan se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet skolan använder, men många gånger finns det program som låser ned skrivytan. Det är viktigt att eleverna får använda en enhet och en skrivyta som de är vana vid.

Prov i årskurs 3

Elever i årskurs 3 får genomföra provet på det sätt de är vana vid, på papper eller med en digital enhet. I delprov där stavning och interpunktion prövas ska eleven inte ha tillgång till hjälpmedel för kontroll av grammatik och stavning.

Prov i årskurs 6 och 9

När eleverna genomför delprov som prövar skriftlig framställning kan de använda en- och tvåspråkiga ordböcker och ordlistor. Det är även tillåtet att använda manuellt stavnings- och grammatikprogram, det vill säga ett program där eleverna själva måste välja vilken stavning eller vilket ord de önskar. Rättstavningsfunktioner som gör automatiska korrigeringar ska inte användas eftersom detta gör att provet inte längre prövar de kunskaper och förmågor som är tänkta att prövas.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till skolan att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att skolan följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala skolor ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående skolor ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Skolan behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen och eventuell tillämplig kompletterande dataskyddslagstiftning.

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om skolan inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver skolan ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När skolan sparar elevlösningen behöver skolan kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKR:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skr.se) Länk till annan webbplats.

Det är viktigt att provet fortfarande prövar det som provet är tänkt att pröva även när eleven skriver provet på en dator eller annan digital enhet. I god tid före provtillfället behöver skolan göra vissa praktiska och tekniska förberedelser.

Före provet

  • Lärare, elever och annan personal på skolan behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.
  • För samtliga delprov i skriftlig framställning i ämnet engelska är det viktigt att grammatik- och rättstavningsfunktionen stängs av i förväg. Det är inte tillåtet för eleverna att använda ordlista.
  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.
  • Se till att elevernas texter blir avidentifierade vid inlämning.

Mer om avidentifiering

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver skolan se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet skolan använder, men många gånger finns det program som låser ned skrivytan. Det är viktigt att eleverna får använda en enhet och en skrivyta som de är vana vid.

Det som står i lärarinformationen till provet i årskurs 9 om textlängd är en rekommendation om hur många ord en text bör bestå av. Ordräkningsfunktion är tillåten men får inte påverka längden på elevlösningen.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till skolan att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att skolan följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala skolor ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående skolor ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Skolan behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen och eventuell tillämplig kompletterande dataskyddslagstiftning.

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om skolan inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver skolan ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När skolan sparar elevlösningen behöver skolan kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKL:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skl.se) Länk till annan webbplats.

När eleverna gör vissa prov i matematik förutsätts digitala verktyg, såsom till exempel miniräknare. I lärarinformationen för respektive prov framgår vilka delprov som genomförs med och utan digitala verktyg. Verktygen kan vara fristående miniräknare eller program/applikationer på exempelvis en dator eller surfplatta.

Nationella prov i matematik i årskurs 3, 6 och 9 förutsätter att elever har tillgång till miniräknare. För det nationella provet i årskurs 9 är det tillåtet att använda grafiska verktyg, men det förutsätts inte att elever har tillgång till detta. Symbolhanterande verktyg är inte tillåtna.

  • Med miniräknare avses verktyg som kan göra beräkningar. Miniräknare kan, som andra verktyg, vara egna enheter eller program/applikationer.
  • Med grafiska/numeriska verktyg avses verktyg som exempelvis kan lösa ekvationer på grafisk/numerisk väg.
  • Med symbolhanterande verktyg avses verktyg som exempelvis kan förenkla algebraiska uttryck och lösa ekvationer på algebraisk väg.

Använda dator eller annan digital enhet vid genomförandet

Om skolan väljer att låta eleverna genomföra prov i matematik på dator eller annan digital behöver skolan göra vissa praktiska och tekniska förberedelser.

Före provet

  • Lärare, elever och annan personal på skolan behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.
  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.
  • Om eleven skriver sina lösningar digitalt ska dessa bli avidentifierade vid inlämning.

Mer om avidentifiering

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver skolan se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet skolan använder, men många gånger finns det program som stänger av åtkomsten till tjänster och webbplatser.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till skolan att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att skolan följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala skolor ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående skolor ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Skolan behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen och eventuell tillämplig kompletterande dataskyddslagstiftning.

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om skolan inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver skolan ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När skolan sparar elevlösningen behöver skolan kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKR:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skr.se) Länk till annan webbplats.

Det är viktigt att provet fortfarande prövar det som provet är tänkt att pröva även när eleven skriver provet på en dator eller annan digital enhet. I god tid före provtillfället behöver skolan göra vissa praktiska och tekniska förberedelser.

Före provet

  • Lärare, elever och annan personal på skolan behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.
  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.
  • Se till att elevernas texter blir avidentifierade vid inlämning.

Mer om avidentifiering

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver skolan se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet skolan använder, men många gånger finns det program som låser ned skrivytan. Det är viktigt att eleverna får använda en enhet och en skrivyta som de är vana vid.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till skolan att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att skolan följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala skolor ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående skolor ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Skolan behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen och eventuell tillämplig kompletterande dataskyddslagstiftning.

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om skolan inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver skolan ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När skolan sparar elevlösningen behöver skolan kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKR:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skr.se) Länk till annan webbplats.

Avidentifiera elevlösningar som skrivs på dator

Elevlösningar som eleven gör på dator eller annan digital enhet ska avidentifieras. Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer.

Reglerna gäller alla nationella prov som genomförs på dator eller annan digital enhet i årskurs 3, 6, 9 och på gymnasial nivå. Avidentifiering gäller alltså inte bara de delprov i engelska, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 och för gymnasiet som är obligatoriska att skriva digitalt.

Enligt förordningen kan undantag göras om syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det innebär i praktiken att undantag endast kan göras när en avidentifiering skulle vara verkningslös på grund av att enstaka eller få elever deltar vid provtillfället.

Provverktyg avidentifierar automatiskt

Avidentifiering innebär att elevlösningarna inte får innehålla några personuppgifter såsom namn, personnummer eller födelsedatum. Skolan kan använda olika metoder för att avidentifiera elevernas texter. Den allra enklaste metoden är att använda ett provverktyg eftersom dessa ofta har en funktionalitet som möjliggör automatisk avidentifiering. Läraren behöver se till att eleven anger vilken uppgift han eller hon besvarar samt vilket ämne provet avser. Det här blir särskilt viktigt i svenska och svenska som andraspråk eftersom läraren inte längre kan koppla provet till en elev. 

När provverktyg saknas på skolan

Om skolan inte har tillgång till ett provverktyg finns det andra metoder. Läraren kan till exempel upprätta en elevlista där varje elev får ett slumpartat nummer eller en kod. Eleven märker sin text med numret eller koden istället för sitt namn. Läraren behöver också se till att eleven anger vilken uppgift han eller hon besvarar samt vilket ämne provet avser. Det här blir särskilt viktigt i svenska och svenska som andraspråk eftersom den bedömande läraren inte längre kan koppla provet till en elev. Inför bedömningen är det lämpligt att någon annan än den bedömande läraren kontrollerar att ingen elev har skrivit sitt namn eller andra personuppgifter av misstag. Efter bedömningen avkodar läraren elevtexterna med hjälp av den upprättade elevlistan.

Svårigheter när det är en eller få elever som gör prov

Det uppstår situationer där det blir svårt för skolan att uppnå intentionen med lagstiftningen, det vill säga att den bedömande läraren inte vet vems prov han eller hon bedömer. Problem kan uppstå i de fall en eller få elever ska göra ett prov på dator som en del av sin anpassning.

I årskurs 3 och 6, eller i andra ämnen där genomförande på dator inte är obligatoriskt, kan en lösning vara att låta alla elever skriva på dator. Det är då viktigt att eleverna får använda en enhet som de är vana vid.

När avidentifiering behöver göras i efterhand

Om skolan missat upprätta en rutin för avidentifiering kan det bli aktuellt att göra detta i efterhand. En annan lärare än de som ska bedöma elevernas texter kan då upprätta en elevlista och ersätta elevernas namn och/eller andra personuppgifter med ett nummer eller en kod.

Vägledning

SKL tagit fram en vägledning för hur skolor kan uppfylla kraven för att genomföra proven på dator. Du hittar vägledningen på SKL:s webbplats.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skl.se) Länk till annan webbplats.

Genomföra nationella prov med nyanlända elever

Eftersom proven är obligatoriska är utgångspunkten förstås att alla elever ska göra provet, men i vissa fall kan det ändå finnas skäl att undanta en elev från ett nationellt prov. Det krävs så kallade särskilda skäl för att undanta en elev och det är rektorn som beslutar om en elev ska undantas från att göra ett nationellt prov helt eller delvis. Särskilda skäl kan till exempel vara att eleven saknar de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna genomföra ett prov.

Elever med bristande språkkunskaper

Språkbarriärer kan stå i vägen för att provets resultat ska bli ett stöd för bedömning och betygssättning. Om en elev inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att besvara uppgifter som han eller hon egentligen har kunskaperna för att besvara ger inte provresultatet en korrekt bild av elevens kunskaper. Resultatet blir inte heller tillförlitligt och varken skolan eller Skolverket kan använda provet för att följa upp resultatet, vilket är ett av syftena med proven.

Att ändra eller översätta leder fel

Att översätta delar eller hela prov alternativt ta bort eller ändra uppgifter i provet leder i många fall till att provet inte längre prövar de kunskaper som provet ska pröva. Proven är utprövade på svenska. Om lokala översättningar görs kan resultaten inte användas för analyser av måluppfyllelse och utgör ett mindre tillförlitligt stöd i betygsättningen. Du som ska bedöma elevens svar utifrån bedömningsanvisningarna kan inte göra det på ett korrekt sätt om en modersmålslärare översätter elevens svar.

Möjlighet att undanta elev från provet

I de fall eleven inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att göra ett nationellt prov kan det vara lämpligt att undanta eleven. Det är rektorn som fattar beslut om att undanta en elev från ett helt prov eller ett delprov.

Engelska versioner av proven är inte avsedda för nyanlända

De nationella proven i matematik, NO- och SO-ämnena finns översatta till engelska. Dessa prov är endast avsedda för elever som har sin undervisning på engelska och har särskilt tillstånd för detta.

Inte obligatoriska på språkintroduktionsprogram

Proven är inte obligatoriska på språkintroduktionsprogram i gymnasieskolan, men gymnasieskolor kan välja att använda proven som ett stöd för bedömning och betygssättning. Om proven används gäller de föreskrivna provdatumen. Provresultaten riskerar att tappa sin tillförlitlighet om skolor väljer att genomföra prov på andra datum än de som är beslutade av Skolverket.

Det är inte lämpligt att låta elever på språkintroduktionsprogrammet genomföra nationella slutprov i svenska för invandrare(sfi). Dessa prov ska inte användas för att pröva elevens kunskaper i ämnet svenska som andraspråk då det är en annan kursplan som gäller för sfi.

Olika förutsättningar i olika ämnen

Förutsättningar för att göra ett nationellt prov på samma villkor som alla andra elever ser olika ut mellan proven i de olika ämnena.

Svenska och svenska som andraspråk

Utprövningar av proven i svenska och svenska som andraspråk har visat att den tiden som anges i lärarinformationen är tillräcklig för att elever som följer kursplanen i svenska och svenska som andraspråk ska få möjlighet att visa sina kunskaper. Det är inte meningen att skolan ska anpassa genomförandet för en elev endast på grund av att han eller hon är nyanländ. Förlängd provtid kan inte sällan innebära att eleven blir trött och presterar sämre än vad han eller hon vanligtvis hade gjort. Det finns inte heller något som säger att en nyanländ elev gör bättre ifrån sig om han eller hon får lyssna istället för att läsa.

I provet svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 och 9 i får eleverna använda ordlista eller ordbok under hela provet.

Bedömningsanvisningarna skiljer sig åt mellan svenska och svenska som andraspråk i de prov där skillnader finns i kursplanerna. I grundskolan är det framförallt skillnader i hur du som lärare ska bedöma elevens kunskaper.

Undervisning i svenska som andraspråk är för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål om det behövs. Det kan vara svårt för en elev som är helt ny i det svenska språket att uppnå de kunskaper som krävs för ett godkänt betyg. För att du som undervisar nyanlända elever ändå ska kunna se en progression och stötta eleven i sin språkutveckling finns materialet Bygga svenska. Bygga svenska kan användas för att bedöma nyanlända och flerspråkiga elevers utveckling från nybörjarnivå i svenska fram till att de uppnått en avancerad andraspråksnivå i svenska språket.

Engelska

De nationella proven i ämnet engelska är helt och hållet på engelska. Färdigheterna i svenska påverkar inte möjligheten att genomföra dessa prov.

Matematik, NO- och SO-ämnen

I matematik, NO- och SO-ämnena kan elever få språkligt stöd under genomförandet, till exempel genom tillgång till modersmålslärare, tvåspråkig lärare eller lexikon (inte en ordförklarande ordbok). Modersmålsläraren kan då översätta vissa ord och begrepp muntligt. Strax före provet kan du som ordinarie lärare gå igenom svåra ord och uttryck, dock inte sådana som eleven ska visa särskild kunskap om vid själva provgenomförandet.

Det är inte tillåtet att skriftligt översätta delar av eller hela provet till andra språk. Däremot kan modersmålsläraren muntligt översätta vissa ord och begrepp i provet under provtillfället. Du som lärare behöver vara noga med att inte på något sätt hjälpa eleven med svaren, eller bekräfta elevens svar.

Bedömningsanvisningar till varje prov

Till varje prov finns detaljerade bedömningsanvisningar som du ska följa.

Årskurs 3 – ingen sammanräkning av delproven

I årskurs 3 ska det framgå tydligt vilka delprov en elev har klarat och inte. Det görs därför ingen sammanräkning av resultatet på de olika delproven. Om en elev inte klarar ett av delproven betyder inte det nödvändigtvis att eleven inte nått upp till den del av kriteriet för bedömning som delprovet prövar. Även om elever i årskurs 3 inte får betyg ska du använda allt tillgängligt underlag när du bedömer om eleven uppfyllt kriteriet eller inte.

Årskurs 6 och 9 – sammanvägt provbetyg

I årskurs 6 och 9 får eleven ett provbetyg per ämne. Det här provbetyget genereras fram genom att du väger samman resultaten från de olika delproven. Sammanvägningen görs enligt en modell som beskrivs i lärarinformationen.

Att bedöma digitala elevlösningar

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till skolan att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att skolan följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela de digitala elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om skolan inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver skolan ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När elevlösningen sparas behöver skolan kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Provresultatets betydelse för betyget

Provresultatet ska särskilt beaktas

När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.

Skrivningen i skollagen innebär att provbetyget särskilt ska beaktas. Vid betygsättningen analyserar och värderar du olika underlag, inklusive resultatet från ett nationellt prov, i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.

Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du kan bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det.

Provbetyg och betyg – inte samma sak

Provbetyget ger information om kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till det som provet har prövat och denna information sammanfattas i ett provbetyg. I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till hela ämnets kursplan med kriterier för betygssättning.

Vid betygsättningen analyserar och värderar du olika underlag, inklusive resultatet från ett nationellt prov, i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Det betyg som eleven får kan skilja sig från provbetyget, både uppåt och nedåt, men du behöver vara observant på systematiska avvikelser i resultat på gruppnivå. Sådana systematiska avvikelser kan indikera att resultatet från de nationella proven inte särskilt har beaktats.

När resultatet skiljer sig från dina övriga bedömningsunderlag

Det kan finnas tillfällen när resultatet på det nationella provet för en enskild elev skiljer sig på ett oväntat sätt från dina övriga bedömningsunderlag. Du bör därför samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Det kan handla om att diskutera vilka eventuella särskilda skäl som finns för att bedöma att en elevs resultat på det nationella provet inte är rättvisande. Lärare kan även tillsammans analysera och diskutera giltigheten i den undervisande lärarens egna underlag eller analysera och diskutera elevens prestationer på olika delar av provet.

Det blir särskilt viktigt att du samråder med kollegor om du överväger att sätta betyg för flera elever som avviker från provbetygen. Men i slutändan är det du som sätter betyg.

Om du ifrågasätter tillförlitligheten i resultatet

Om du vid den allsidiga utvärderingen vid betygssättningen har särskilda skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten i en elevs resultat på ett nationellt prov, ska du inte särskilt beakta detta resultat. Det kan till exempel vara fråga om felande teknik eller hjälpmedel som inte fungerat vid ett delprov.

Det kan även vara sådana omständigheter som eleven själv kan ha påverkat, till exempel att det har konstaterats att eleven har fuskat vid provet. I vissa fall kan det handla om att eleven har varit med om allvarliga eller omvälvande händelser.


Ny modell för provbetyg

Från och med läsåret 2022/23 infördes en ny modell för provbetyg i nationella prov och betygsstödjande bedömningsstöd. Modellen införs successivt med början i proven i SO- och NO-ämnen. Läsåret 2023/2024 tillämpas den nya modellen även för proven i engelska, svenska/svenska som andraspråk och matematik. 

Den nya modellen innebär att det finns ett givet antal poäng som en elev kan få för varje uppgift. Provbetyget motsvarar det antal poäng en elev får i provet som helhet.

Elevens delprovsresultat kommer endast redovisas med poäng. Poängen från samtliga delprov läggs ihop och översätts till ett provbetyg. Betygsbeteckningarna för att beskriva kvaliteten på ett enskilt elevsvar försvinner. Syftet med förändringarna är att öka giltigheten och tillförlitligheten vid bedömningen.

Proven kommer fortsatt innehålla uppgifter med olika svårighetsgrad och provbetygen kommer representera betygsnivåerna i kurs- och ämnesplanerna.

Så ökar tillförlitligheten och giltigheten när betygsbeteckningar försvinner från uppgifter och delprov

Betygssättning bygger på en allsidig, sammantagen bedömning utifrån syfte, centralt innehåll, kriterier och den undervisning som har bedrivits. En enskild prestation, även på en uppsats, är otillräcklig för att på egen hand säga något om en elevs betygsnivå. Mängden uppgifter och variationen av uppgifter i ett helt prov gör dock provresultatet mer tillförlitligt än poäng på en viss nivå på varje enskild uppgift eller ett avgränsat resultat i ett delprov.

Tidigare innehöll proven villkor. Det innebar att eleven behövde uppvisa en viss kvalitetsnivå på ett visst antal uppgifter eller på varje delprov för att få ett specifikt provbetyg. En sådan modell innebar i praktiken att ett prov delades upp i många miniprov med relativt få möjligheter att visa sin kunskap på varje nivå.

Därför behåller vissa ämnen delprovsresultat och andra inte

I engelska och svenska/svenska som andraspråk omfattar proven kunskaper av olika karaktär och olika dimensioner som inte alltid korrelerar med varandra. För dessa prov omvandlas resultaten på delproven till delprovspoäng innan de räknas samman. Provbetyget beräknas på provresultatet som helhet utan specifika krav på att eleven ska uppnå ett visst antal poäng på varje delprov.

Film: Så fungerar de nationella proven (tid: 7:43 minuter)

Den här filmen vänder sig till dig som är lärare i ämnen där nationella prov ges. Filmen ger en ingående bild av hur de nationella proven tas fram och poängsätts samt hur du som lärare kan tänka när du ska använda provresultaten.

Sambedömning

För att skapa goda förutsättningar för en likvärdig och rättvis bedömning av provet kan man arbeta med sambedömning. Detta innebär att lärare tillsammans diskuterar och bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna.

Informera elever och vårdnadshavare

Eleven har rätt att få se sitt prov och hur du har bedömt det. Vid till exempel ett utvecklingssamtal kan även vårdnadshavaren ta del av elevens svar och hur du bedömt dessa. Provsekretessen är inte ett hinder för att eleven och elevens vårdnadshavare får information om resultatet.

Inför provtillfället ska läraren informera eleverna om de nationella proven. Som stöd för detta finns ett informationsbrev. Brevet finns också tillgängligt på flera språk.

Beställning, hantering och informationsbrev

Senast uppdaterad 26 mars 2024

Innehåll på denna sida

    • Nationella prov

      Anpassningar för elever med funktionsnedsättningar

      För elever med funktionsnedsättningar eller med läs- och skrivsvårigheter kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet.

    • Nationella prov

      Lämna in provresultat

      Provresultaten samlas in för att kunna följa upp elevernas kunskaper, för forskning och för utveckling av proven.

    • Nationella prov

      Delta i utprövningar

      Om din skola är intresserad av att medverka i en utprövning kan skolan kontakta provkonstruktören vid det lärosäte som utvecklar det prov som skolan vill delta i.