Sätta betyg i gymnasiesärskolan

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan utvärderas allsidigt utifrån kunskapskraven vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunnande vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Detta för att bedömningsunderlaget som helhet ska vara giltigt och tillförlitligt för att värdera elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Du kan behöva funderar över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sitt kunnande. Detta gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan även fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en giltig och tillförlitlig bild av elevernas kunskaper. Exempelvis när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer hur de ska genomföras.

Vid betygssättningen beaktar du all information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Du behöver sedan allsidigt utvärdera den här informationen för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

I den allsidiga utvärderingen av elevens kunskaper analyserar och värderar du olika underlag utifrån hur giltig och tillförlitlig bild de ger av elevens kunskapsnivå vid tiden för betygssättningen i förhållande till kunskapskraven. Du tar till exempel hänsyn till när olika bedömningar genomfördes.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande i slutet av kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer giltig och tillförlitlig bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du allsidigt utvärderar elevernas kunskaper inom en del av kunskapskraven kan det vara så att du fäster större vikt vid vissa bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av kursens syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan till exempel ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa kunskaper på exempelvis A-nivå i ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen.

Om du samarbetar med kollegor i utformningen av en uppgift och sambedömer elevernas svar, kan det öka tillförlitligheten i bedömningen. Det kan i sin tur leda till att du fäster större vikt vid det underlaget i din värdering vid betygssättningen.

Vid betygssättningen analyserar och värderar du kvaliteten på elevens kunnande med stöd av kunskapskraven, och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Kunskapskraven behöver läsas och tolkas i relation till kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har haft.

Delar och helhet för att avgöra ett betyg

För att främja rättvisande och likvärdiga betyg är det viktigt att titta på både delar och helhet i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven. Det innebär att göra både en analytisk och en holistisk bedömning av kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till både delar och helhet.

Du analyserar och värderar alltså med vilken kvalitet eleven har visat sitt kunnande i förhållande till olika delar av kunskapskraven och tar ställning till vilket betygssteg det indikerar.

Du analyserar och värderar även vilket enskilt kunskapskrav som bäst stämmer in på elevens samlade kunnande, och vilket betygssteg det indikerar. Med ett enskilt kunskapskrav avses kunskapskraven för betygen A, B, C, D eller E. Enstaka meningar, delar av stycken eller hela stycken är inte ett kunskapskrav utan exempel på delar av ett kunskapskrav.

För att avgöra vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper tittar du alltså både på delarna och helheten. Du gör en analytisk bedömning i förhållande till olika delar av kunskapskraven och en holistisk bedömning i förhållande till den sammantagna beskrivningen för enskilda kunskapskrav. Ditt fokus kan börja antingen i delarna eller helheten och kan även behöva röra sig mellan delar och helhet flera gånger beroende på hur tydligt resultat du får av din analys.

Om analysen indikerar olika betygsresultat

Om din bedömning av kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till olika delar av kunskapskraven och i förhållande till enskilda kunskapskrav indikerar olika betygsresultat eller ett osäkert resultat, kan du behöva se över delar av underlaget igen. Du kan även behöva se över hur kunskapskraven tolkats i relation till kursens syfte, centrala innehåll eller utifrån din undervisning. Detta för att se om kvaliteten på elevens kunnande till exempel bedömts för strängt, för milt eller tillmätts för stor eller liten vikt.

I samband med värderingar som du gör i förhållande till mindre delar eller detaljer i kunskapskraven och där underlaget därför kan vara begränsat eller på annat sätt osäkert, behöver du vara särskilt uppmärksam på vilken vikt du tillmäter detta vid betygssättningen. Skälet är att möjligheten att bedöma kvaliteten på en elevs kunnande med säkerhet ökar ju större underlag du har.

Betygen B och D

Även för betygsstegen B och D finns det kunskapskrav. För dessa ska elevens kunskaper motsvara det underliggande kunskapskravet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande kunskapskrav. För betyget B ska elevens kunskaper motsvara kunskapskravet för A till övervägande del. För betyget D ska elevens kunskaper motsvara kunskapskravet för C till övervägande del.

För att avgöra om ett överliggande kunskapskrav är uppfyllt till övervägande del eller inte gör du en bedömning av med vilken kvalitet eleven har visat sitt kunnande i förhållande till olika delar av kunskapskraven, och tar hänsyn till att olika delar av kunskapskraven kan viktas olika tungt. Du beaktar vilket betyg det indikerar.

Du gör även en bedömning av vilket sammantaget kunskapskrav som bäst stämmer in på elevens samlade kunnande, och beaktar vilket betyg det indikerar.

Om du vid bedömningen av vilket sammantaget kunskapskrav som bäst stämmer in på elevens kunskaper, funderar över om exempelvis A är uppfyllt till övervägande del, eller inte, kan du som stöd jämföra de sammantagna beskrivningarna i kunskapskraven för A respektive C, och därmed vilket av betygen B eller C det indikerar. Ibland kan det dock vara uppenbart att en elevs kunskaper till exempel motsvarar kunskapskravet för betyget B, eftersom kravet för A med god marginal är uppfyllt till övervägande del.

När du avgör om ett kunskapskrav är uppfyllt till övervägande del eller inte, gör du främst en kvalitativ bedömning. Det är därmed inte möjligt att tolka till övervägande del som att det handlar om en bestämd omfattning av texten i det överliggande kunskapskravet. Det är ett professionellt avgörande, där du behöver fatta beslut från fall till fall.

Det är du som bedömer om du har giltig och tillförlitlig information om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven eller inte. Den information du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven oavsett om den är dokumenterad eller icke-dokumenterad, det vill säga även om eleven till exempel missat ett prov.

Det är viktigt att eleven deltar i undervisningen, ökar frånvaron ska skolan undersöka hur man kan främja elevens närvaro. Finns det risk att eleven inte får godkänt betyg i någon kurs ska eleven snabbt få extra anpassningar i undervisningen. Skolan kan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd.

Mer om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformen ska användas till. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas på skolan för att undvika att eleverna möts av olika besked.

Informationen kan också behöva anpassas till den aktuella skolformen. För elevernas motivation kan det vara viktigt att de förstår att bedömningar används för att stödja deras kunskapsutveckling och att betyget ska spegla nivån på deras kunnande vid tiden för betygssättningen och att tidiga bedömningar därför ofta har mindre betydelse när betyget sätts.

Eftersom betyg sätts i relation till kunskapskraven behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem. Hur och när du ger den här informationen till eleverna kan behöva anpassas till den aktuella skolformen.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i kunskapskraven. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information i anslutning till betygssättningen.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.