Sätta betyg i gymnasiesärskolan
Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. Här kan du som är lärare läsa om bedömning och betygssättning i gymnasiesärskolan.
I gymnasiesärskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiesärskolearbetet. Efter att eleven avslutat ett nationellt eller individuellt program utfärdas ett gymnasiesärskolebevis.
När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. För betyget E måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.
Betyg i en kurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygsättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten.
Nya filmer om betyg och betygssättning
Vi har publicerat ett antal nya filmer om olika aspekter av betygssättning. Filmerna förklarar hur betygssättningen fungerar och ska vara ett stöd vid betygssättningen.
Betygsskalan
Betygsskalan har fem steg: A, B, C, D och E. Betyget F används inte i gymnasiesärskolan.
Betygskriterierna
Du som är lärare använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna utgår från målen och det centrala innehållet i ämnesplanerna.
Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg: E, C och A. Med stöd av dem avgör du vilket betyg på skalan som bäst motsvarar elevens kunskaper – från godtagbara (E), över goda (C) till utmärkta (A). För betyget E måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.
Sammantagen bedömning
Som lärare sätter du det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E−A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget.
Du sätter alltså betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg. Du sätter betyget B respektive D om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper är mellan betygen A och C respektive C och E.
Från bedömning till betyg
Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid kursens eller gymnasiesärskolearbetet slut. När det är dags att sätta betyg analyserar och värderar du olika underlag i förhållande till betygskriterierna för att kunna sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper.
Betygsunderlaget kan bestå av till exempel redovisningar, loggböcker, filmer, laborationsrapporter och klassrumsdiskussioner. Det kan också vara sammanfattningar av enskilda bedömningsunderlag.
Som lärare kan du då och då under kursen behöva sammanfatta och dokumentera de kunskaper som eleven har visat. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna kopplas till betygskriterierna för att kunna användas som betygsunderlag. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns, men inte har dokumenterat.
Nya bestämmelser om betygssättning
Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras och värderas utifrån betygskriterierna vid tiden för betygssättningen.
För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunskaper vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Betygsunderlaget behöver vara relevant för en värdering av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.
Du kan behöva fundera över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sina kunskaper. Det gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.
Du kan dessutom fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en relevant bild av elevernas kunskaper, till exempel när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer formerna för hur de ska genomföras.
Här kan du läsa mer om hur du analyserar olika betygsunderlag för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.
När genomfördes bedömningen?
Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper i slutet av varje kurs. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under terminen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer relevant bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.
Hur betydande var bedömningen?
När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av betygskriterierna kan det vara så att du fäster större vikt vid vissa bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av ämnets syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.
Hur tillförlitlig var bedömningen?
Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan till exempel ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.
Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa alla sina kunskaper i ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen.
Vid betygssättningen behöver betygskriterierna läsas och tolkas i relation till ämnets syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har bedrivit.
För att du ska kunna sätta ett E måste eleven ha visat kunskaper inom samtliga delar av betygskriterier för betyget E. Det går alltså inte att bortse från något. För betygen D−A gör du däremot en sammantagen bedömning.
En sammantagen bedömning handlar om att komma fram till det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygsskalan har fem godkända betygssteg men elevens kunskaper kan variera inom skalan. Det innebär att du tittar på hur olika delar i elevens ämneskunskaper fördelar sig över betygsskalan och söker efter det betygssteg som sammantaget är mest rättvisande.
För att få en bild av den sammantagna nivån på elevens kunskaper är tyngdpunkterna i ämnet vägledande. Kursplanerna framställer tyngdpunkter genom betoningar i syftet eller kopplingar till stora och särskilt väsentliga delar i det centrala innehållet. Var dessa tyngdpunkter finns avgör du när du läser och tolkar kursplanerna utifrån dina ämneskunskaper och din erfarenhet.
När du avgör vilket betyg som sammantaget är det mest rättvisande kan du kompensera svagheter i något avseende mot styrkor i något annat och exempelvis landa i betyget B om du bedömer att elevens kunskaper sammantaget ligger mellan A och C.
Du som är lärare använder alltså betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen.
När kunskaperna inte räcker
Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen.
Om du har ett tillräckligt giltigt och tillförlitligt underlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, sätter du inte heller något betyg eftersom betyget F inte används i gymnasiesärskolan. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra.
Det är du som bedömer om du har giltig och tillförlitlig information om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna eller inte. Den information du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna oavsett om den är dokumenterad eller icke-dokumenterad, det vill säga även om eleven till exempel missat ett prov.
Det är viktigt att eleven deltar i undervisningen, ökar frånvaron ska skolan undersöka hur man kan främja elevens närvaro. Finns det risk att eleven inte får godkänt betyg i någon kurs ska eleven snabbt få extra anpassningar i undervisningen. Skolan kan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd.
Gymnasiesärskolearbetet
På gymnasiesärskolearbetet kan eleven få betyget E. Om eleven inte uppnår målen för gymnasiesärskolearbetet sätts inget betyg. Rektorn ska utse en ansvarig lärare för varje elevs gymnasiesärskolearbete. Den ansvarige läraren beslutar om betyget, oavsett om denne är legitimerad eller ej. Innan läraren kan sätta betyg ska en medbedömare som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som gymnasiesärskolearbetet handlar om få yttra sig. Om gymnasiesärskolearbetet helt eller delvis har genomförts på en arbetsplats kan handledaren vara medbedömare.
Kommunicera betyg med elever
Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att rektorn, tillsammans med lärarna, behöver säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning. Det betyder också att eleverna ska få ändamålsenlig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, om betyg och betygssättning och om betygskriterierna.
Ny film om hur lärare sätter betyg (tid 5:39)
I den här filmen, som är riktad till elever, informerar vi om hur det går till när lärare sätter betyg. Du kan använda filmen när du informerar dina elever om betyg och betygssättning.
Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformen ska användas till. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas på skolan för att undvika att eleverna möts av olika besked.
Informationen kan också behöva anpassas till den aktuella skolformen. För elevernas motivation kan det vara viktigt att de förstår att bedömningar används för att stödja deras kunskapsutveckling och att betyget ska spegla nivån på deras kunnande vid tiden för betygssättningen och att tidiga bedömningar därför ofta har mindre betydelse när betyget sätts.
Eftersom betyg sätts i relation till betygskriterierna behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.
Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i betygskriterierna. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information senare under kursens gång.
Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.
Undantagsbestämmelsen
Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen. Undantagsbestämmelsen kan endast tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Undantagsbestämmelsen tillämpas bara om elevens svårigheter inte går att avhjälpa genom särskilt stöd.
I gymnasiesärskolan räknas normalt sätt inte en elevs utvecklingsstörning som ett särskilt skäl. Det finns dock utrymme för att ta hänsyn till en utvecklingsstörning om det finns synnerliga skäl.
När ett betyg har blivit fel
Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Skolan kan också ändra betyget när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter, till exempel att ett bedömningsunderlag inte har beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, men får inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om den som har satt betyget har slutat.
Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg
En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Om du fick anställning som lärare före den 1 juli 2011 får du fortsätta undervisa och sätta betyg självständigt i gymnasiesärskolan fram till den 30 juni 2028 trots att du inte har legitimation.