Gymnasiesärskolearbetet

Med gymnasiesärskolearbetet knyter eleverna på de nationella programmen ihop sin utbildning. Med arbetet visar eleven att hon eller han är förberedd för det yrkesområde som gäller för programmet.

Gymnasiesärskolearbetet är en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng. Målet med gymnasiesärskolearbetet är att visa att eleven är förberedd för att arbeta inom det yrkesområde programmet riktar sig mot. Eftersom gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för arbetslivet är det lämpligt att lägga det i slutet av utbildningen. Gymnasiesärskolearbetet kan genomföras enskilt eller i grupp, däremot ska varje elev bedömas och betygsättas individuellt. Om några elever genomför arbetet i grupp måste läraren alltså ändå kunna följa elevernas individuella arbete för att kunna bedöma dem var för sig.

Programmålen styr

Det finns ingen ämnesplan för gymnasiesärskolearbetet, istället är det programmålen som ska styra hur gymnasiesärskolearbetet utformas och vad det innehåller. Det är också utifrån programmålen som läraren bedömer arbetet.

Arbetet ska planeras och genomföras

Den ansvarige läraren utformar gymnasiesärskolearbetet för den enskilde eleven och avgör vad det ska innehålla. Gymnasiesärskolearbetet ska innehålla ett urval av arbetsuppgifter inom ett avgränsat yrkesområde och anpassas efter elevens förutsättningar. Det är också möjligt för eleven att själv vara med och utforma uppgiften och innehållet i sitt gymnasiesärskolearbete.

Det finns inga nationella krav på hur gymnasiesärskolearbetet ska redovisas, men eleven behöver inte göra det skriftligt.

Betyg

Om eleven når målen för gymnasiesärskolearbetet får hon eller han betyget godkänd. Blir elevens arbete inte godkänt ska betyg inte sättas, men det bör framgå av gymnasiesärskolebeviset att eleven har påbörjat ett arbete, vilken inriktning det har haft och hur långt eleven har kommit.

Det är den ansvarige läraren som beslutar om betyget på elevens gymnasiesärskolearbete. Det ska också finnas en medbedömare. Medbedömaren ska ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiesärskolearbetet handlar om. Om gymnasiesärskolearbetet helt eller delvis har genomförts på en arbetsplats utanför skolan ska handledaren vara medbedömare.

Läs om hur gymnasiesärskolearbetet ska noteras i examensbeviset i SKOLFSlänk till annan webbplats

Publikation: Om gymnasiesärskolearbetet

Publikationen ger en samlad och övergripande information om gymnasiesärskolearbetet och behöver läsas som inledning till exemplen. Här finns också programspecifik information och stöd i att bedöma gymnasiesärskolearbeten.

Om gymnasiesärskolearbetetPDF (pdf, 135 kB)

Exempel på gymnasiesärskolearbeten

Här finns fiktiva exempel på gymnasiesärskolearbeten, som beskriver hur ett gymnasiesärskolearbete kan genomföras. Exemplen är utformade på olika sätt och berör flera yrkesområden. I exemplen finns också förslag på hur gymnasiesärskolearbetet kan bedömas.

Om gymnasiesärskolearbetet

Om gymnasiesärskolearbetet

Gymnasiesärskolearbetet ingår i utbildningen på ett nationellt program i gymnasiesärskolan och kan även utföras inom särskild utbildning för vuxna på gymnasieal nivå. Det är en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som är inriktat mot ett yrkesområde inom ramen för programmålen för ett nationellt program inom gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolearbetet är tänkt att vara ett kvitto på att eleven är förberedd för arbete inom ett visst yrkesområde. Det finns mål för gymnasiesärskolearbetet, men ingen särskild ämnesplan. Gymnasiesärskolearbetet är ingen kurs.

Mål för gymnasiesärskolearbetet

Målen för gymnasiesärskolearbetet är en del av gymnasiesärskolans programmål och betonar att gymnasiesärskolearbetet ska inriktas mot programmets karaktär. Programmålen ska styra utbildningen och därmed också gymnasiesärskolearbetets utformning och innehåll.

I programmålen för de nationella programmen, utom programmet för samhälle, natur och språk, framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

I programmålen för programmet för samhälle, natur och språk framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom ett yrkesområde. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Det innebär att gymnasiesärskolearbetet på programmet för samhälle, natur och språk kan genomföras inom olika yrkesområden. För övriga program ska gymnasiesärskolearbetet genomföras inom programmets karaktär.

Gymnasiesärskolearbetets utformning och innehåll

Rektor ska utse en ansvarig lärare för elevens gymnasiesärskolearbete. Ansvarig lärare ska utforma gymnasiesärskolearbetet för den enskilde eleven och avgöra vad det ska innehålla utifrån målen. Det kan utformas på många olika sätt men det ska inriktas mot ett mer eller mindre avgränsat yrkesområde. Gymnasiesärskolearbetet ska innehålla ett urval av arbetsuppgifter inom ett avgränsat yrkesområde och anpassas efter elevens förutsättningar. Arbetet ska organiseras och utformas så att eleven får visa sitt yrkeskunnande och vad han eller hon kan utifrån det eleven lärt sig tidigare i utbildningen. Därför är det lämpligt att en elev genomför sitt gymnasiesärskolearbete i slutet av utbildningen.

Gymnasiesärskolearbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Vad som är vanligt förekommande arbetsuppgifter varierar för olika yrkesområden och även över tid. Det kan finnas arbetsuppgifter som endast kan utföras under en viss tid på året eller arbetsuppgifter och arbetsmetoder som är mer vanligt förekommande inom branschen under en viss tidsperiod. Arbetsuppgifterna behöver anpassas till de möjligheter som finns där gymnasiesärskolearbetet ska genomföras.

Gymnasiesärskolearbetet kan genomföras av en elev enskilt, tillsammans med en annan elev eller i en grupp med andra elever. Oavsett konstellation så ska det vara tydligt vad som förväntas av den enskilda eleven.

Gymnasiearbetet kan genomföras på en arbetsplats utanför skolan eller på skolan. Arbetsplatsen kan exempelvis vara en plats där eleven tidigare i sin utbildning haft arbetsplatsförlagt lärande. När gymnasiesärskolearbetet genomförs på en arbetsplats utanför skolan är det rimligt att handledaren och eventuellt andra på arbetsplatsen får möjlighet att delta vid utformningen. Det finns inget som hindrar att eleven själv är delaktig i att utforma uppgift och innehåll i sitt gymnasiesärskolearbete.

Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Planeringen omfattar till exempel besök på arbetsplatsen, möte med arbetskamrater och förberedelse på arbetsuppgifter som ingår i gymnasiesärskolearbetet. Det sker innan genomförandefasen påbörjas. Den dagliga planeringen under genomförandefasen innebär att eleven planerar vilka arbetskläder och eventuell skyddsutrustning som ska användas, vilka eventuella redskap och verktyg som ska tas med samt planering av hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Med det sistnämnda kan eleven visa att hon eller han förstår helhetssituationen kring de arbetsuppgifter som ska genomföras. Därefter genomför eleven arbetsuppgifterna. Under den utvärderande och reflekterande delen av gymnasiesärskolearbetet kan eleven återkoppla till planeringen och de mål som är uppsatta för gymnasiesärskolearbetet. Det handlar om att tillsammans med handledaren reflektera över och utvärdera den egna arbetsinsatsen utifrån uppsatta mål.

Betyg och bedömning

Ansvarig lärare beslutar om betyget på elevens gymnasiesärskolearbete och det ska även finnas en medbedömare för varje gymnasiesärskolearbete. Medbedömaren ska ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiesärskolearbetet handlar om. Om gymnasiesärskolearbetet helt eller delvis har genomförts på en arbetsplats utanför skolan ska handledaren vara medbedömare.

Varje elevs gymnasiesärskolearbete ska bedömas och betygssättas individuellt. Om några elever genomför sina gymnasiesärskolearbeten i grupp eller om flera elever har samma uppgift för sitt gymnasiesärskolearbete, så måste läraren kunna följa elevens individuella arbete för att skaffa sig ett bedömningsunderlag för varje enskild elev.

Det är utifrån uppsatta mål för gymnasiesärskolearbetet som läraren med stöd av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av elevens gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av elevens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och eleven går igenom punkterna innan eleven genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska alltid uppfyllas för att gymnasiesärskolearbetet ska godkännas.

Den elev som nått målen för gymnasiesärskolearbetet blir godkänd. I annat fall ska betyg inte sättas men det bör framgå av gymnasiesärskolebeviset att eleven påbörjat ett sådant arbete, vilken inriktning det har haft och hur långt eleven nått i arbetet.

Om Skolverkets exempel på gymnasiesärskolearbeten

Skolverket har tagit fram exempel på gymnasiesärskolearbeten som stöd till lärare i såväl gymnasiesärskolan som i särskild utbildning för vuxna. Syftet med exemplen är att de ska fungera som inspiration och diskussionsunderlag i lärarens arbete med att utforma uppgifter för gymnasiesärskolearbetet. De exempel som har tagits fram har olika utformning och berör flera yrkesområden, för att tillsammans kunna bidra med olika uppslag och idéer i utvecklingsarbetet. I exemplen ges även förslag på hur gymnasiesärskolearbetet kan bedömas.

Exemplen

Exemplen på gymnasiesärskolearbete har olika utformning och innehåll när det gäller var eleven genomför sitt gymnasiesärskolearbete, omfattning av arbetsuppgifter och svårighetsgraden på uppgifterna. Arbetsuppgifterna ska anpassas till elevens förutsättningar och hänsyn ska tas till arbetsplatsens möjligheter. Utifrån dessa förutsättningar beskrivs hur eleven ska planera, genomföra och utvärdera sitt gymnasiesärskolearbete. I exemplen konkretiseras även grunderna för bedömningen i form av en lista med punkter. I dessa beskrivs vilka förmågor eleven ska uppnå för ett godkänt betyg.

Exemplen är skrivna efter en gemensam mall. Gymnasiesärskolearbetet inleds med en rubrik som beskriver arbetets inriktning och en övergripande text om innehållet i elevens gymnasiesärskolearbete. Därefter beskrivs vad eleven ska göra under rubrikerna planering, genomförande och utvärdering. Gymnasiesärskolearbetet avslutas med vad som krävs för att arbetet ska godkännas.

Elevens uppgift

Samtliga exempel inleds med en övergripande uppgiftsbeskrivning som anger vad den namngivna elevens gymnasiesärskolearbete ska innehålla samt hur länge eleven ska arbeta med uppgiften.

Exempel:

Lars har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter med varuhantering i en större livsmedelsbutik under fyra veckor. Det handlar om att ta emot olika transporter med varor och placera dessa på lagret samt plocka upp varor på hyllorna i butiken, sortera dessa efter datummärkningen och plocka bort skadade varor. Han ska även sortera kartonger och annat transportmaterial för återvinning. Arbetet ska utföras på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. Lars samtalar ofta med handledaren och varje vecka görs en utvärdering av arbetsinsatsen. (Programmet för administration, handel och varuhantering)

Elsa har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen under fyra veckor. Det handlar om att stödja de äldre i vardagen som att bädda sängen, ta med den äldre på en promenad, läsa tidningen, förbereda måltiderna och hjälpa till vid måltiderna. Elsa ska varje dag duka för frukost och lunch, hämta matvagnen och hjälpa till och servera mat och dryck. Hon hjälper ”Anna” att ta sig till måltiderna och ser till att hon får i sig maten. Elsa dukar av och iordningställer efter måltiderna och går tillbaka med matvagnen. Varje dag utvärderar Elsa sitt arbete tillsammans med sin handledare. (Programmet för hälsa, vård och omsorg)

Elevens gymnasiearbete

Under denna rubrik beskrivs vad den namngivna eleven gör i sitt gymnasiesärskolearbete.

I varje exempel beskrivs vad eleven ska utföra under rubrikerna planering, genomförande och utvärdering. Omfattning av dessa tre delar är olika stora i olika exempel beroende på hur respektive exempel har utformats. I gymnasiesärskolearbetet ska eleven visa att han eller hon är förberedd för arbete inom ett yrkesområde och kan utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredställande sätt.

Planering

Under planeringsdelen ska eleven förbereda sig för gymnasiesärskolearbetet. I flertalet exempel besöker eleven arbetsplatsen för att bekanta sig med personalen och orientera sig på arbetsplatsen. Eleven får även möjlighet att på plats ta reda på och förbereda de arbetsuppgifter som ingår i gymnasiesärskolearbetet. Omfattning och innehåll varierar beroende på elevens förutsättningar och arbetets innehåll.

Exempel

Gustav besöker arbetsplatsen vid minst fyra tillfällen under vårterminen i årskurs 4. Han har tidigare under utbildningen haft en del arbetsförlagd utbildning på detta företag. Gustav bekantar sig åter med företagets lokaler, maskiner och personal. Han diskuterar med handledaren om vad han ska göra under sitt gymnasiesärskolearbete. Gustav och handledaren går igenom de maskiner som han kommer att använda och han får provköra maskinerna. Speciellt uppmärksammas arbetsmiljö och säkerheten vid skötseln av maskinerna. (Programmet för hantverk och produktion)

Varje fredag förmiddag under höstterminen år 4 bekantar sig Tim med personal, lokaler och arbetsuppgifter på skolans vaktmästeri. Han går bredvid en av vaktmästarna.

Inför varje arbetsvecka, som ingår i gymnasiesärskolearbetet, studerar Tim den digitala plattformen tillsammans med yrkesläraren. Tillsammans väljer de ut för Tim lämplig arbetsuppgift. Det kan till exempel handla om att sätta upp lister, måla om en dörr, rensa ett avlopp och skotta snö och sanda på vintern. Tim besöker platsen där arbetet ska utföras och med hjälp av mobilkamera dokumenterar han och bedömer vad arbetsuppgiften kräver. I samråd med handledare förklarar Tim hur han har tänkt genomföra uppgiften. Han beskriver också viktiga säkerhetsaspekter och vilken säkerhetsutrustning som behövs för uppgiften. (Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

Genomförande

Genomförandedelen behöver vara tillräckligt omfattande för att eleven ska ha möjlighet att visa sitt yrkeskunnande i en verklig situation. I exemplen anges därför tidsomfattningen för genomförandet. Genomförandet omfattar i regel sammanlagt fyra till fem veckors arbete. I några exempel ska eleven genomföra arbetsuppgifterna i flera perioder på grund av arbetsuppgifternas karaktär.

Exempel

Under fyra veckor utför Lars arbetsuppgifter med varuhantering i livsmedelsbutiken. Han hjälper till att ta emot transporter med varor och placerar med hjälp av lämpliga redskap varorna i butikens lager. En annan arbetsuppgift är att fylla på varor i butikens hyllor. Han hämtar varorna på lagret med hjälp av lämpliga redskap, öppnar kartongerna, torkar av hyllorna, ställer varor med kort datum längst fram och tar bort skadade varor som inte kan säljas. Lars utför arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt och besvarar kundernas frågor på ett serviceinriktat sätt. Han tar även hand om kartongerna och använder kartongpressen för återvinning av förpackningsmaterialet. (Programmet för administration, handel och varuhantering)

Under fyra veckor utför Anders arbetsuppgifter med rekonditionering av bilar. Första och andra veckan tar Anders bort dekaler på bilarna och dammsuger dem invändigt och i bagageutrymmena. Han putsar bilarnas fönster, rengör och tar på vinylglans på panelerna.

Tredje och fjärde veckan rengör Anders bilarna utvändigt. Han avfettar, tvättar med schampo, putsar fönster utvändigt och rengör fälgarna. Anders vaxar och polerar bilarnas karosser. Anders arbetar på ett ergonomiskt och säkert sätt och tar hand om använt material på ett för miljön hållbart sätt. (Programmet för fordonsvård och godshantering)

Utvärdering

I exemplen handlar elevens utvärdering huvudsakligen om att utvärdera och reflektera över sina utförda arbetsuppgifter och resultat. Val av material och metod, kvalitet och resultat samt samarbete med andra kan till exempel ingå i elevens utvärdering, liksom att reflektera över sin egen arbetsinsats. Arbetsmiljö och säkerhet ska alltid tas upp i utvärderingen. I exemplen genomförs utvärderingen tillsammans med handledaren vid flera tillfällen.

Exempel

I slutet av arbetsdagen samtalar Elsa med sin handledare, utvärderar och reflekterar över hur dagen med ”Anna” varit. Samtalen handlar också om hur Elsa bemött de äldre på boendet och om samarbetet med arbetskamraterna samt om hon arbetat på ett etiskt, hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. I slutet på varje vecka sammanfattar Elsa tillsammans med sin handledare arbetet under veckan och om några förändringar ska göras till nästa vecka. Den sista veckan sker utvärderingen även tillsammans med läraren. (Programmet för hälsa, vård och omsorg)

I slutet av varje arbetsdag samtalar Rolf med sin handledare om det arbete som han utfört under dagen. Samtalen handlar om kvalitet, säkerhet och om varför dessa skogsvårdande åtgärder bör utföras i ett hållbart samhälle. I slutet av varje period utvärderas Rolfs förmåga att plantera ny skog respektive röjning på områden som behöver gallras. Den sista veckan sker utvärderingen även tillsammans med läraren. (Programmet för skog, mark och djur)

Om bedömningen i exemplen

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Betyg på elevens gymnasiesärskolearbete beslutas av läraren efter att medbedömaren har yttrat sig. Eftersom målen för gymnasiesärskolearbetet är generellt uttryckta behöver läraren konkretisera grunderna för bedömningen av elevens gymnasiesärskolearbete.

I alla exemplen har läraren tagit fram en punktlista med de kunskaper, färdigheter och förmågor som eleven ska bedömas utifrån och med utgångspunkt från programmålen. Eleven ska informeras om grunderna för bedömningen. Därför går läraren igenom punktlistan innan gymnasiesärskolearbetet genomförs.

Exempel

  • förmåga att välja och använda för arbetsuppgiften lämplig metod, material och redskap
  • förmåga att utföra arbetsuppgifter inom vaktmästeri på ett tillfredsställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att använda digital teknik
  • förmåga att arbeta på ett serviceinriktat sätt och samarbeta med andra (Programmet för fastighet, anläggning och byggnation)
  • förmåga att möta och bemöta de äldre på ett etiskt och stödjande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att samarbeta med andra (Programmet för hälsa, vård och omsorg)

Administration, handel och varuhantering

Lars gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete med varuhantering inom dagligvaruhandeln.

Följande exempel beskriver Lars gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete med varuhantering inom dagligvaruhandeln inom programmålen för programmet för administration, handel och varuhantering.

Lars uppgift

Lars har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter med varuhantering i en större livsmedelsbutik under fyra veckor. Det handlar om att ta emot olika transporter med varor och placera dessa på lagret samt plocka upp varor på hyllorna i butiken, sortera dessa efter datummärkningen och plocka bort skadade varor. Han ska även sortera kartonger och annat transportmaterial för återvinning. Arbetet ska utföras på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. Lars samtalar ofta med handledaren och varje vecka görs en utvärdering av arbetsinsatsen.

Lars gymnasiesärskolearbete

Planering

Lars besöker arbetsplatsen vid fem tillfällen och lär känna personal och hur butiken är organiserad samt hur varorna är placerade på lagret. Han tar reda på hur datumstämplingen är utformad på olika varor och vad som menas med att varan är i gott skick och kan säljas. Lars lär sig också använda de redskap som förekommer dvs. kartongkniv, transportvagnar och kartongpress.

Genomförande

Under fyra veckor utför Lars arbetsuppgifter med varuhantering i livsmedelsbutiken. Han hjälper till att ta emot transporter med varor och placerar med hjälp av lämpliga redskap varorna i butikens lager. En annan arbetsuppgift är att fylla på varor i butikens hyllor. Han hämtar varorna på lagret med hjälp av lämpliga redskap, öppnar kartongerna, torkar av hyllorna, ställer varor med kort datum längst fram och tar bort skadade varor som inte kan säljas. Lars utför arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt och besvarar kundernas frågor på ett serviceinriktat sätt. Han tar även hand om kartongerna och använder kartongpressen för återvinning av förpackningsmaterialet.

Utvärdering

Lars samtalar ofta med sin handledare och reflekterar över hur han utför arbetsuppgifterna samt hur han bemöter kunderna. Samtalen handlar också om hygien, ergonomi och säkerhet. Efter varje vecka utvärderar Lars tillsammans med sin handledare resultatet av veckans arbete och reflekterar över eventuella problem. Utvärderingen omfattar Lars förmåga att välja och använda lämpliga redskap samt resultatet av utförda arbetsuppgifter. Lars reflekterar också över i vilken mån arbetet utförts på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt samt hur han bemött kundernas frågor. Han samtalar också med sin handledare om hur kontakten med arbetskamraterna varit. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om Lars gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett Lars för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Lars gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Lars förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Lars tillsammans går igenom punkterna innan Lars genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Lars förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa:

  • förmåga att välja och använda för arbetet lämpliga redskap
  • förmåga att utföra arbetsuppgifter inom varuhantering på ett tillfredsställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att möta kunder på ett serviceinriktat sätt samt samarbeta med andra

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete med varuhantering inom dagligvaruhandeln, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Estetiska verksamheter

Amiras gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete i butik och exponering av varor

Följande exempel beskriver Amiras gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete i butik och exponering av varor inom programmålen för programmet för estetiska verksamheter.

Amiras uppgift

Amira har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter i en klädesbutik under fem veckor. Det handlar om att packa upp varor och exponera dessa på ett estetiskt tilltalande sätt. Amira ska också hålla iordning i butiken och till exempel hänga tillbaka och vika ihop kläder som kunderna provat samt vara behjälplig när kunderna behöver service. Hon ska även vara delaktig när butiken skyltar om inför vårens och sommarens mode. Amira ska tillsammans med sin handledare utvärdera genomförda arbetsuppgifter samt samarbetet med arbetskamraterna.

Amiras gymnasiesärskolearbete

Planering

Amira besöker arbetsplatsen vid några tillfällen och bekantar sig med personalen och hur butiken är organiserad. Hon observerar hur varorna placeras i butiken och hur hon ska bemöta kundernas frågor. I samverkan med ansvarig personal diskuterar Amira vårens och sommarens modetrender och hur dessa ska exponeras på ett estetiskt tilltalande sätt i butik och skylt.

Genomförande

Under fem veckor arbetar Amira i klädesbutiken med att packa upp vårens och sommarens kollektioner. Hon exponerar kläderna på ett estetiskt tilltalande sätt efter överenskommelse med handledaren. Hon ser också till att hålla iordning i butiken. Amira hänger tillbaka kläderna, viker ihop dem och lägger tillbaka dem på hyllorna. Amira hjälper kunderna tillrätta och svarar på deras frågor på ett serviceinriktat sätt. Amira tar fram ett förslag på skyltningen av den nya kollektionen och visar detta för den personal som ansvarar för skyltningen. Därefter medverkar Amira i arbetet med den nya skyltningen. Hon utför arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt.

Utvärdering

I slutet av varje vecka utvärderar Amira tillsammans med sin handledare sin arbetsinsats. Utvärderingen omfattar Amiras förmåga att plocka upp och exponera nya varor i butiken, hålla i ordning och hänga tillbaka kläderna som kunderna provat. Tillsammans med handledaren reflekterar hon över sitt sätt att bemöta kunderna och samarbeta med övrig personal. Samtalet handlar också om Amiras förslag till skyltning av den nya kollektionen och hur den slutligen utformades i butikens fönster. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett eleven för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Amiras gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Amiras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Amira tillsammans går igenom punkterna innan Amira genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Amira förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att plocka upp och exponera varor på ett estetiskt tilltalande sätt
  • förmåga att hålla ordning i butiken
  • förmåga att möta kunder på ett serviceinriktat sätt
  • förmåga att arbeta på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att samarbeta med andra.

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete i butik, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Fastighet, anläggning och byggnation

Tims gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete inom vaktmästeri

Följande exempel beskriver Tims gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete inom vaktmästeri inom programmålen för programmet för fastighet, anläggning och byggnation.

Tims uppgift

Tim har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter i skolans vaktmästeri. Arbetet förbereds under höstterminen i årskurs fyra och genomförs i fyra olika perioder under vårterminen. Varje period då gymnasiesärskolearbetet genomförs omfattar en vecka. På skolan finns ett upparbetat samarbete mellan skolans vaktmästeri och programmet för fastighet, anläggning och byggnation. Vaktmästarna lägger kontinuerligt ut uppdrag på den gemensamma digitala plattformen. Det kan vara arbetsuppgifter i skolans inre miljö till exempel målning, städning och enklare snickeriarbeten. I den yttre miljön kan det till exempel handla om snöskottning, sandning av gångbanor och gräsklippning.

Tillsammans med yrkesläraren ska Tim välja ut lämpliga arbetsuppgifter för den aktuella veckan. Han ska planera och genomföra arbetsuppgifterna och lösa eventuella problem som uppstår. Tim ska utföra arbetsuppgifterna på ett ergonomiskt och säkert sätt. I slutet av varje vecka utvärderar Tim sitt arbete tillsammans med sin handledare.

Tims gymnasiesärskolearbete

Planering

Varje fredag förmiddag under höstterminen år 4 bekantar sig Tim med personal, lokaler och arbetsuppgifter på skolans vaktmästeri. Han går bredvid en av vaktmästarna.

Inför varje arbetsvecka, som ingår i gymnasiesärskolearbetet, studerar Tim den digitala plattformen tillsammans med yrkesläraren. Tillsammans väljer de ut för Tim lämplig arbetsuppgift. Det kan till exempel handla om att sätta upp lister, måla om en dörr, rensa ett avlopp och skotta snö och sanda på vintern. Tim besöker platsen där arbetet ska utföras och med hjälp av mobilkamera dokumenterar han och bedömer vad arbetsuppgiften kräver. I samråd med handledare förklarar Tim hur han har tänkt genomföra uppgiften. Han beskriver också viktiga säkerhetsaspekter och vilken säkerhetsutrustning som behövs för uppgiften.

Genomförande

Under fyra perioder, om vardera en vecka, arbetar Tim på skolans vaktmästeri med de uppgifter som han kommit överens om med yrkesläraren. Han väljer ut lämpliga verktyg och material för arbetsuppgifterna och den säkerhetsutrustning som behövs. Med hjälp av mobilkamera dokumenterar Tim fortlöpande sina arbetsuppgifter och utvärderar resultatet tillsammans med handledaren.

Utvärdering

I slutet av varje vecka utvärderar Tim tillsammans med handledaren sitt arbete och reflekterar över resultatet av arbetet. Utvärderingen omfattar val av material och verktyg samt hur Tim utfört arbetet. Han reflekterar över i vilken mån arbetet utförts på ett estetiskt, ergonomiskt och säkert sätt. Tim samtalar också med sin handledare om hur kontakten med arbetskamraterna varit. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett eleven för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Tims gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Tims förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Tim tillsammans går igenom punkterna innan Tim genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Tim förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att välja och använda för arbetsuppgiften lämplig metod, material och redskap
  • förmåga att utföra arbetsuppgifter inom vaktmästeri på ett tillfredsställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att använda digital teknik
  • förmåga att arbeta på ett serviceinriktat sätt och samarbeta med andra.

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete inom vaktmästeri/fastighetsskötsel, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Fordonsvård och godshantering

Anders gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete med rekonditionering av bilar

Följande exempel beskriver Anders gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete med rekonditionering av bilar inom programmålen för programmet för fordonsvård och godshantering.

Anders uppgift

Anders har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter med rekonditionering av personbilar under fyra veckor. Det handlar om att iordningställa olika tjänstebilar till försäljning. Anders ska ta bort dekaler på bilarna, dammsuga och rengöra bilarna invändigt, avfetta och tvätta bilarna utvändigt samt vaxa och polera lacken. Arbetet ska utföras på ett ergonomiskt och säkert sätt och Anders ska ta hand om använt material på ett för miljön hållbart sätt. Tillsammans med sin handledare utvärderar Anders sin arbetsinsats.

Anders gymnasiesärskolearbete

Planering

Anders besöker arbetsplatsen vid några tillfällen. Han bekantar sig med personalen och tar reda på vilken typ av bilar som han kommer att arbeta med under sitt gymnasiesärskolearbete. Tillsammans med handledaren går Anders igenom vad som ska göras med bilarna och tar reda på vilka redskap och material som han ska använda vid rekonditioneringen av bilarna.

Genomförande

Under fyra veckor utför Anders arbetsuppgifter med rekonditionering av bilar. Första och andra veckan tar Anders bort dekaler på bilarna och dammsuger dem invändigt och i bagageutrymmena. Han putsar bilarnas fönster, rengör och tar på vinylglans på panelerna.

Tredje och fjärde veckan rengör Anders bilarna utvändigt. Han avfettar, tvättar med schampo, putsar fönster utvändigt och rengör fälgarna. Anders vaxar och polerar bilarnas karosser. Anders arbetar på ett ergonomiskt och säkert sätt och tar hand om använt material på ett för miljön hållbart sätt.

Utvärdering

Efter varje dag samtalar Anders med sin handledare och reflekterar över hur han har utfört arbetsuppgifterna och hur samarbetet med arbetskamraterna fungerat. Samtalet handlar också om ergonomi och säkerhet samt om hur Anders tar hand om använt material på ett miljövänligt sätt.

I slutet av vecka två utvärderar Anders tillsammans med sin handledare resultatet av arbetet med att ta bort dekaler och rengöra bilarna invändigt. I slutet av fjärde veckan utvärderar Anders tillsammans med sin handledare och lärare resultatet av arbetet med att rengöra bilarna utvändigt. Utvärderingen omfattar också Anders förmåga att arbeta självständigt, samarbeta, välja och använda material och redskap och om han utfört arbetet på ett ergonomiskt och säkert sätt. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om Anders gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett Anders för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Anders gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Anders förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Anders tillsammans går igenom punkterna innan Anders genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Anders förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att välja och använda lämpliga metoder, material och redskap för rekonditionering av bilar
  • förmåga att utföra arbetsuppgifter inom rekonditionering av bilar på ett tillfredsställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att samarbeta med andra.

    För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete med rekonditionering, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Hantverk och produktion

Gustavs gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete med tillverkning av träprodukter

Följande exempel beskriver Gustavs gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete med tillverkning av träprodukter inom programmålen för programmet för hantverk och produktion.

Gustavs uppgift

Gustav har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter på ett snickeri under fyra veckor. Han ska utifrån en enkel skiss tillsammans med handledaren göra en operationslista som visar måtten för produktens olika delar samt i vilken ordning han ska hyvla, såga och fräsa delarna till träpallarna. Gustav ska visa att han kan använda en rikthyvel, planhyvel, kapsåg och fräs. Gustav ska utföra arbetet på ett ergonomiskt och säkert sätt och bedöma resultat och kvalitet på genomfört arbete. Under första veckan ska arbetet utvärderas varje dag och därefter i slutet av varje vecka.

Gustavs gymnasiesärskolearbete

Planering

Gustav besöker arbetsplatsen vid minst fyra tillfällen under vårterminen i årskurs 4. Han har tidigare under utbildningen haft en del arbetsförlagd utbildning på detta företag. Gustav bekantar sig åter med företagets lokaler, maskiner och personal. Han diskuterar med handledaren om vad han ska göra under sitt gymnasiesärskolearbete. Gustav och handledaren går igenom de maskiner som han kommer att använda och han får provköra maskinerna. Speciellt uppmärksammas arbetsmiljö och säkerheten vid skötseln av maskinerna.

Genomförande

Under fyra veckor ska Gustav visa att han kan använda rikthyvel, planhyvel, kapsåg och fräs när han tillverkar delarna till pallar i trä. Han räknar ut måtten för de olika delarna och upprättar en operationslista som visar i vilken ordning de olika maskinerna ska användas. Operationslistan ska godkännas av handledaren innan arbetet påbörjas. Gustav framställer delarna till produkten enligt operationslistan och bedömer resultatet och kvalitet på arbetet. Han arbetar med maskinerna på ett ergonomiskt och säkert sätt och utför den vardagliga skötseln av maskinerna.

Utvärdering

Tillsammans med handledaren utvärderar Gustav sitt arbete varje dag den första veckan och gör eventuella förändringar. Därefter görs en utvärdering i slutet av varje vecka och då utvärderas Gustavs förmåga att genomföra arbetet från skiss till färdiga delar samt hur samarbetet med personalen fungerat. Utvärderingen handlar om Gustavs förmåga att använda rikthyvel, planhyvel, kapsåg och fräs på ett säkert sätt samt den vardagliga skötseln av maskiner. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett eleven för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Gustavs gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Gustavs förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Gustav tillsammans går igenom punkterna innan Gustav genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Gustav förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att göra en operationslista utifrån en enkel skiss
  • förmåga att använda rikthyvel, planhyvel, kapsåg och fräs på ett säkert sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna med ett tillfredsställande resultat
  • förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att samarbeta med andra

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete med tillverkning av träprodukter, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Hotell, restaurang och bageri

Charlottes gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete med bakning

Följande exempel beskriver Charlottes gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete med bakning inom programmålen för programmet för hotell, restaurang och bageri.

Charlottes uppgift

Charlotte har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete baka olika bröd på en större konferensanläggning under fyra veckor. Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att baka bröd till frukost och lunch. Arbetet ska utföras på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. Charlotte ska också ställa iordning efter bakningen och se till att det finns råvaror till nästa dag. Hon ska tillsammans med sin handledare utvärdera arbetet.

Charlottes gymnasiesärskolearbete

Planering

Charlotte besöker konferensanläggningen och bekantar sig med verksamheten i köket vid några tillfällen. Hon tar del av olika recept och kommer överens med handledaren om vad hon ska baka för bröd. Charlotte provbakar ett antal bröd och låter personalen bedöma smak, konsistens och utseende. Därefter kommer Charlotte och handledaren överens om vilka bröd som hon ska baka i sitt gymnasiesärskolearbete.

Genomförande

Under fyra veckor bakar Charlotte olika slags bröd till gästernas frukost och lunch på konferensanläggningen. Hon tar fram ingredienserna enligt receptet, likaså redskapen och de maskiner som behövs för att baka. Charlotte bakar brödet och arbetar på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. Hon bedömer resultat och kvalitet på brödet. Hon rengör redskapen, arbetsbordet och annan utrustning och förbereder för nästa dags bakning.

Utvärdering

Tillsammans med handledaren utvärderar och reflekterar Charlotte över sitt brödbak två gånger i veckan. Utvärderingen handlar om val av redskap och arbetsmetod och om arbetet utfördes på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt samt om resultatet av brödbakningen är tillfredsställande. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett eleven för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Charlottes gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Charlottes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Charlotte går igenom punkterna innan Charlotte genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Charlotte förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att läsa recept, välja och använda utrustning
  • förmåga att baka bröd med ett tillfredställande resultat
  • förmåga att bedöma smak, konsistens och utseende
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt.

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet, som är inriktat mot arbete med bakning, innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

Hälsa, vård och omsorg

Elsas gymnasiesärskolearbete är inriktat mot arbete inom äldreomsorgen

Följande exempel beskriver Elsas gymnasiesärskolearbete som är inriktat mot arbete inom äldreomsorg inom programmålen för programmet för hälsa, vård och omsorg.

Elsas uppgift

Elsa har fått i uppgift att i sitt gymnasiesärskolearbete utföra olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen under fyra veckor. Det handlar om att stödja de äldre i vardagen som att bädda sängen, ta med den äldre på en promenad, läsa tidningen, förbereda måltiderna och hjälpa till vid måltiderna. Elsa ska varje dag duka för frukost och lunch, hämta matvagnen och hjälpa till och servera mat och dryck. Hon hjälper ”Anna” att ta sig till måltiderna och ser till att hon får i sig maten. Elsa dukar av och iordningställer efter måltiderna och går tillbaka med matvagnen. Varje dag utvärderar Elsa sitt arbete tillsammans med sin handledare.

Elsas gymnasiesärskolearbete

Planering

Elsa besöker äldreboendet där hon ska utföra sitt gymnasiesärskolearbete vid tre tillfällen. Hon bekantar sig med de boende och personalen. Elsa går bredvid en personal för att få en inblick i rutinerna på äldreboendet. Hon presenteras för ”Anna” och får kännedom om hennes behov och förutsättningar. Elsa observerar noga hur hon ska tilltala och bemöta de äldre. Hon får kännedom om rutinerna kring måltiderna dvs. dukning och hämtning av matvagnen samt hur hon iordningställer efter måltiderna.

Genomförande

Under fyra veckor utför Elsa vardagliga arbetsuppgifter som att bädda sängar, hämta matvagnen och duka till frukost och lunch samt iordningställa efter måltiderna. Hon ansvarar för att ”Anna” kommer till bords och hjälper henne att äta. Varje dag läser Elsa tidningen för ”Anna”. Övrig tid deltar Elsa tillsammans med övrig personal i de vardagssysslor som förekommer på boendet. Hon har ett speciellt ansvar för att prata med de äldre och se till att de har det bra.

Utvärdering

I slutet av arbetsdagen samtalar Elsa med sin handledare, utvärderar och reflekterar över hur dagen med ”Anna” varit. Samtalen handlar också om hur Elsa bemött de äldre på boendet och om samarbetet med arbetskamraterna samt om hon arbetat på ett etiskt, hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. I slutet på varje vecka sammanfattar Elsa tillsammans med sin handledare arbetet under veckan och om några förändringar ska göras till nästa vecka. Den sista veckan sker utvärderingen tillsammans med handledaren och läraren.

Om bedömning i exemplet

Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren med hjälp av medbedömaren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Utbildningens innehåll i form av ämnen och kurser i programmets olika delar ska ha förberett eleven för det arbete som utförs i gymnasiesärskolearbetet.

I programmålen för programmen framgår följande mål för gymnasiesärskolearbetet:

Gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Det ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiesärskolearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.

Bedömningen görs utifrån de kunskaper, färdigheter och förmågor som finns beskrivna i programmets programmål och anpassas efter innehållet i gymnasiesärskolearbetet. Ansvarig lärare konkretiserar grunderna för bedömningen av Elsas gymnasiesärskolearbete i form av en punktlista. Listan utgör ett stöd för en helhetsbedömning av Elsas förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Läraren informerar om grunderna för bedömningen vilket innebär att läraren och Elsa går igenom punkterna innan Elsa genomför sitt gymnasiesärskolearbete.

Elsa förväntas i sitt gymnasiesärskolearbete visa

  • förmåga att möta och bemöta de äldre på ett etiskt och stödjande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredställande sätt
  • förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt
  • förmåga att samarbeta med andra.

För en elev med andra förutsättningar kan gymnasiesärskolearbetet som är inriktat mot arbete inom äldreomsorgen innehålla andra vanligt förekommande arbetsuppgifter. Det kan vara fler eller färre arbetsuppgifter och svårighetsgraden kan variera.

I särskild utbildning för vuxna: Anpassa gymnasiesärskolearbetet till utbildningens karaktär

För de som ska genomföra ett gymnasiesärskolearbete inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå gäller i stort samma bestämmelser som för eleverna i gymnasieskolan. Skillnaden är att särskild utbildning för vuxna inte har program och gymnasiesärskolearbetet blir mer av en sammanfattning av det eleven studerat. Gymnasiesärskolearbetet bör dock riktas mot det område som har dominerat utbildningen. 

Läs om hur gymnasiesärskolearbetet ska noteras i examenbeviset inom särskild utbildning för vuxna i SKOLFSlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 06 februari 2019