Så använder du läroplanen, programmålen, ämnes- och ämnesområdesplanerna i gymnasiesärskolan

Det är läroplanen och programmålen som styr utbildningen och undervisningen i gymnasiesärskolan. Skollagen är överordnad de andra dokumenten. Gymnasieförordningen, läroplanen och programmålen konkretiserar skollagens bestämmelser. Ämnes- och ämnesområdesplanerna styr undervisningen i ett enskilt ämne eller ämnesområde.

Läroplanen

Läroplanen innehåller flera delar. De inledande delarna handlar om skolans uppdrag, grundläggande värden samt övergripande mål och riktlinjer. De är viktiga eftersom de gäller för skolans och lärares arbete oberoende av vilket ämne och vilken kurs som lärare undervisar i. Läroplanen innehåller även ämnesplaner och ämnesområdesplaner. De olika delarna avser att styra olika aspekter av lärarens arbete men behöver läsas i sin helhet och förstås i relation till varandra.

De nationella programmen

Programmålen

För varje nationellt program finns programmål som anger mål för programmet, samt mål för gymnasiesärskolearbetet.

Ämnesplanernas struktur och innehåll

För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanerna inleds med en beskrivning av ämnet som helhet, ämnets syfte med långsiktiga mål, och därefter beskrivs de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns centralt innehåll och betygskriterier.

Syfte

Varje ämnesplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal målpunkter. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och betygskriterierna. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för undervisningen.

Kurser i ämnet

För en del kurser i gymnasiesärskolan står det i ämnesplanen att kursen bygger på en annan kurs. Att en kurs bygger på en annan är Skolverkets vägledning om vilka förkunskaper som är lämpliga att eleven har inför en överliggande kurs. Det finns däremot inget formellt krav på att eleven ska ha läst eller fått ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den. Det vill säga: eleven kan påbörja en överliggande kurs utan att ha läst den underliggande kursen.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt utifrån olika delar av ämnets syfte men varje elev ska få möta hela det centrala innehållet i någon omfattning. Du kan också lägga till innehåll som inte står framskrivet i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.

Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. I din planering väljer du hur du kombinerar punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Enligt bestämmelserna i skollagen och läroplanen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Som lärare behöver du därför göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och i planeringen av olika bedömningssituationer.

Betygskriterier

Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper för nivåerna E, C och A i betygsskalan. De är formulerade utifrån målen och det centrala innehållet.

Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte betygskriterierna på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunskaper. Du behöver därför läsa och tolka betygskriterierna i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning du har bedrivit. Du använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna är alltså inte tänkta att fungera som grund för planeringen av undervisningen. Däremot behöver du ta stöd i dem för att samla in ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.

Undervisa utifrån ämnesplanerna

Skolan har ett brett bildningsuppdrag. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Elever ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Syfte och centralt innehåll – utgångspunkter för din undervisning

God undervisning bygger på att lärare både följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling. Du planerar och genomför undervisningen så att eleverna får möjlighet att inhämta och utveckla de kunskaper och värden som beskrivs i läroplanen och ämnesplanerna.

Syftet och det centrala innehållet ger dig information om det väsentliga i ämnet och kursen, men det är du som avgör hur syftets och det centrala innehållets delar väljs ut och kombineras i ett arbetsområde i undervisningen. Du väljer ut vad som ska ingå, hur undervisningen ska utformas och vilka kunskaper den ska hjälpa eleverna att utveckla inom det aktuella arbetsområdet. Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla. Det handlar om att medvetet utfor­ma undervisningen utifrån ämnets inne­håll och samspelet mellan dig som lärare och dina elever. För att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling behö­ver du även identifiera elevernas styrkor och utvecklingsbehov och utifrån den informationen planera den fort­satta undervisningen.

Betygskriterierna – utgångspunkt för betygssättning

Vid betygssättningen använder du betygskriterierna, och tolkar dem i relation till syfte, centralt innehåll och din egen undervisning. Du analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och avgör vilket betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör.

Det är viktigt att betygskriterierna inte görs till mål för undervisningen. Målen för undervisningen finns i ämnets syfte. Samtidigt behöver du som lärare se till så att det finns ett betygsunderlag som är relevant i förhållande till betygskriterierna vid betygssättningen. Du behöver även hålla dig informerad om hur undervisningen fungerar och hur elevernas kunskaper utvecklas så att du kan anpassa din kommande undervisning och ge eleverna verkningsfull återkoppling.

Vid planering och genomförande är det målen för ämnet, ämnets syfte och kursens centrala innehåll som är i fokus, men du behöver då och då göra avstämningar mot betygskriterierna. Vid betygssättningen är däremot betygskriterierna i fokus, men de behöver då läsas och tolkas i relation till ämnets syfte, mål, kursens centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits.

De individuella programmen

Ämnesområdesplanernas struktur och innehåll

För varje ämnesområde finns det en ämnesområdesplan. I ämnesområdesplanen finns beskrivningar av ämnesområdet, ämnets syfte, centralt innehåll och kriterier för bedömning av kunskaper.

Syfte

Varje ämnesområdesplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal målpunkter. Målen sammanfattar vilka kunskaper som ska bedömas och det finns därför en relation mellan målen och kriterierna. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för undervisningen.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt men eleven ska få möta hela det centrala innehållet i någon omfattning. Du kan också lägga till innehåll som inte står framskrivet i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.

Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnesområdet. I din planering väljer du hur du kombinerar punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Enligt bestämmelserna i skollagen och läroplanen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Som lärare behöver du därför göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och i planeringen av olika bedömningssituationer.

Kriterier för bedömning av kunskaper

Elever som läser efter ämnesområdesplaner får inte betyg. Läraren ska i stället bedöma om eleven har nått grundläggande eller fördjupade kunskaper. Ämnesområdesplanerna innehåller kriterier för bedömning av kunskaper för grundläggande och fördjupade kunskaper. Kriterierna utgår ifrån målen.

Senast uppdaterad 10 augusti 2022