Så använder du styrdokumenten i gymnasiesärskolan

Utbildningen och undervisningen i gymnasiesärskolan styrs av läroplanen, programmålen, ämnesplanerna och ämnesområdesplanerna.

Läroplanen

Läroplanen består av två delar:

  1. Skolans värdegrund och uppgifter
  2. Övergripande mål och riktlinjer

Som lärare läser du läroplanen som en helhet för att förstå hela uppdraget och relationen mellan ämnesplanens olika delar. Läroplanens del 1 och 2 gäller alla år i gymnasiesärskolan. De beskriver den värdegrund, kunskapssyn och de mål och riktlinjer som ska genomsyra hela utbildningen

De nationella programmen

Programmålen

För varje nationellt program finns ett programmål som anger mål för programmet, samt mål för gymnasiesärskolearbetet.

Ämnesplanernas struktur och innehåll

För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanerna inleds med en beskrivning av ämnet som helhet, och därefter beskrivs de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns centralt innehåll och kunskapskrav.

De individuella programmen

Ämnesområdesplaneras struktur och innehåll

För varje ämnesområde finns det en ämnesområdesplan. I ämnesområdesplanen finns beskrivningar av ämnesområdet, ämnets syfte, centralt innehåll och kravnivåer.

Kravnivåer

Elever som läser efter ämnesområdesplaner får inte betyg. Läraren ska istället bedöma om eleven har nått grundläggande eller fördjupade kunskaper. Ämnesområdesplanerna innehåller kravnivåer för grundläggande och fördjupade kunskaper. Kravnivåerna utgår ifrån målen.

Ämnesplanernas struktur och innehåll

För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanerna inleds med en beskrivning av ämnet som helhet, ämnets syfte med långsiktiga mål, och därefter beskrivs de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Varje kursplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för undervisningen.

Kurser i ämnet

För en del kurser i gymnasieskolan står det i ämnesplanen att kursen bygger på en annan kurs. Att en kurs bygger på en annan är Skolverkets vägledning om vilka förkunskaper som är lämpliga att eleven har inför en överliggande kurs. Det finns däremot inget formellt krav på att eleven ska ha läst eller fått ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den. Det vill säga: eleven kan påbörja en överliggande kurs utan att ha läst den underliggande kursen.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt utifrån olika delar av ämnets syfte. Du kan också lägga till innehåll som inte står framskrivet i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.

Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. I din planering väljer du hur du kombinerar punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Du kan också göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och i planering av olika bedömningssituationer.

Kunskapskrav

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen i en kurs. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet.

Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Du behöver därför läsa och tolka kunskapskraven i förhållande till syftet, det centrala innehållet och din egen undervisning. Du använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kunskapskraven är alltså inte tänkta att fungera som grund för planeringen av undervisningen. Däremot behöver du ta stöd i dem för att samla in ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.

Undervisa utifrån ämnesplanerna

Skolan har ett brett bildningsuppdrag. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Elever ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Syfte och centralt innehåll – utgångspunkter för din undervisning

God undervisning bygger på att lärare både följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling. Du planerar och genomför undervisningen så att eleverna får möjlighet att inhämta och utveckla de kunskaper och värden som beskrivs i läroplanen och ämnesplanerna.

Syftet och det centrala innehållet ger dig information om det väsentliga i ämnet och kursen, men det är du som avgör hur syftets och det centrala innehållets delar väljs ut och kombineras i ett arbetsområde i undervisningen. Du väljer ut vad som ska ingå, hur undervisningen ska utformas och vilka kunskaper den ska hjälpa eleverna att utveckla inom det aktuella arbetsområdet. Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla. Det handlar om att medvetet utfor­ma undervisningen utifrån ämnets inne­håll och samspelet mellan dig som lärare och dina elever. För att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling behö­ver du även identifiera elevernas styrkor och utvecklingsbehov och utifrån den informationen planera den fort­satta undervisningen.

Kunskapskraven – utgångspunkt för betygssättning

Vid betygssättningen utgår du från kunskapskraven, och tolkar dem i relation till syfte, centralt innehåll och din egen undervisning. Du analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande utifrån kunskapskraven och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör.

Det är viktigt att kunskapskraven inte görs till mål för undervisningen. Målen för vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla anges i syftet och de långsiktiga målen som du planerar din undervisning utifrån. Samtidigt behöver du som lärare säkerställa att det finns ett brett och varierat underlag att allsidigt utvärdera vid betygssättningen. Du behöver även stämma av hur långt eleverna kommit i sin kunskapsutveckling så att du kan justera din undervisning för att eleven ska ha möjlighet att nå det kunskapskrav som minst ska uppnås och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Vid planering och genomförande är det ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll som är grunden, men du behöver då och då göra avstämningar mot kunskapskraven. Vid betygssättningen är däremot kunskapskraven grunden, men då behöver hänsyn tas till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Läs mer om att sätta betyg i gymnasiesärskolan

Senast uppdaterad 07 januari 2019