Ämnesbetygsreformen
Skolverket förbereder för att kursbetygen ska ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Här hittar du aktuell information om ämnesbetygsreformen. Du hittar också filmer, texter och poddar som ger en grundläggande förståelse för den kommande reformen.

Ämnesbetyg gäller från 1 juli 2025
Systemet med ämnesbetyg ska tillämpas från den 1 juli 2025. Elever som börjar sin utbildning tidigare läser enligt det nuvarande systemet med kursbetyg.
Vad innebär ämnesbetygsreformen?
- Alla ämnesplaner kommer att utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser.
- Eleverna kommer att få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
- Ämnesbetygsreformen innebär också att ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras.
Syftet med ämnesbetyg
- Eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts.
- Läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
- Betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleverna kan i slutet av sina studier i ämnet.
Förberedelser för reformen och möjlighet att lämna synpunkter
Skolverket förbereder sedan 2021 för ämnesbetygsreformen. Vi tar fram förslag på nya ämnesplaner, programstrukturer, programmål och examensmål. Vi skriver också konsekvensutredningar där vi analyserar vilka konsekvenser förslagen kan få.
Många är involverade i samarbetet
Skolverket har rekryterat experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer. Experterna arbetar med innehållet i ämnesplanerna och programstrukturerna. Vi arbetar också med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever, branscher, andra myndigheter och organisationer.
Välkommen att lämna synpunkter när remisser går ut
Skolverket vill veta vad de som berörs av ämnesbetygsreformen tycker och vilket stöd våra förslag har. Därför går förslagen på remiss. I en remiss ber vi myndigheter, organisationer och andra intressenter att komma med synpunkter på förslagen. Skolverket vill gärna att lärare, rektorer, skolchefer och andra som arbetar med gymnasial utbildning ger synpunkter under remisserna. Det går bra att lämna remissvar både enskilt och som grupp. Gå gärna ihop, till exempel som arbetslag eller rektorsgrupp och diskutera förslagen och skriv ett gemensamt svar. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.
Efter remissen bearbetar Skolverket de synpunkter som kommit in, innan dokumenten så småningom beslutas. Regeringen fattar beslut om gymnasiegemensamma ämnens innehåll. Skolverket fattar därefter beslut om övriga ämnen och gymnasiesärskolan.
Andra remissen 23 januari – 23 mars 2023
Andra remissen går ut 23 januari – 23 mars 2023. Då kan du lämna synpunkter på ca 500 ämnesplaner på gymnasial nivå för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. I remissen finns de flesta ämnesplanerna. De som inte finns med är ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena som var med i den första remissomgången.
Du hittar remissen på sidan Remiss gällande ämnesplaner
Skolverket planerar en tredje remiss kring årsskiftet 23/24. Då remitteras bland annat modersmål, minoritetsspråk och ämnesplaner för riksrekryterande utbildningar inklusive utbildningen gymnasieingenjör – vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Webbinarier under remissperioderna
Under remissperioderna erbjuder Skolverket webbinarier för att underlätta att svara på remisserna. Under dessa webbinarier får du veta mer om ämnesbetygsreformen och information om hur det går till att svara på en remiss.
Aktuella webbinarier
- Onsdagen den 1 februari kl. 16.00 till 17.00
Detta webbinarium är ett riktat webbinarium för dig som arbetar inom gymnasiesärskolan eller komvux som särskild utbildning och som vill lämna synpunkter på ämnesbetygsreformen. Webbinariet hålls tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
Läs mer och anmäl dig senast 27 januariÖppnas i nytt fönster.
- Torsdagen den 2 februari kl. 16.00 till 17.00
Detta webbinarium är ett allmänt webbinarium för alla som arbetar inom inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och som vill lämna synpunkter på ämnesbetygsreformen.
Läs mer och anmäl dig senast 28 januariÖppnas i nytt fönster.
- Onsdagen den 8 mars kl. 16.00 till 17.00
Detta webbinarium är ett allmänt webbinarium för alla som arbetar inom inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och som vill lämna synpunkter på ämnesbetygsreformen.
Läs mer och anmäl dig senast 3 marsÖppnas i nytt fönster.
Vad händer nu?
På bilden nedan får du en överblick över hur Skolverket jobbar med ämnesbetygsreformen.

Övergripande tidplan
- 2021: Skolverket arbetade fram förslag på en modell för ämnesbetyg, de första ämnesplanerna och programstrukturer och programmål för gymnasieskola och gymnasiesärskola.
- 2022: Första remissen gick ut våren 2022. Remissen innehöll ämnesplanerna i de gymnasiegemensamma ämnena för gymnasieskolan. Den innehöll också programstrukturer och programmål för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolverket bearbetade förslagen utifrån synpunkter från remissinstanserna under hösten 2022 och har redovisat förslagen till regeringen. Regeringen har ännu inte fattat beslut.
- 2023: Andra remissen går ut 23 januari – 23 mars 2023. Remissen innehåller bland annat ämnesplaner för cirka 500 ämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ett fåtal ämnen går på remiss i en tredje och eventuellt fjärde remissomgång.
- 2023: Under 2023 tar vi fram visst implementerings-och informationsmaterial riktade till rektorer, skolchefer och studie-och yrkesvägledare.
- 2024: Ansökan om särskilda varianter sker i januari 2024
- 2024: Under hela 2024 så tar vi fram implementeringsinsatser riktade till lärare i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux.
- 2025: Tillämpning av ämnesbetyg från 1 juli 2025.
Förslag som är redovisade till regeringen
I september 2022 redovisade Skolverket förslagen efter den första remissomgången till regeringen. Det är regeringen och riksdagen som sedan fattar beslut om förslagen. Beslut är inte fattat ännu.
Regeringsredovisningen om införandet av ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.
Artikel: Skolverket lämnar förslag till regeringen om ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.
Förslag på ämnesplaner
Engelska Pdf, 134 kB, öppnas i nytt fönster.
Historia Pdf, 91 kB, öppnas i nytt fönster.
Idrott och hälsa Pdf, 101 kB, öppnas i nytt fönster.
Matematik Pdf, 100 kB, öppnas i nytt fönster.
Naturkunskap Pdf, 62 kB, öppnas i nytt fönster.
Religionskunskap Pdf, 44 kB, öppnas i nytt fönster.
Förslag på examensmål för gymnasieskolan
Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.
Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 37 kB, öppnas i nytt fönster.
Ekonomiprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster.
El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.
Estetiska programmet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.
Fordons- och transportprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.
Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 38 kB, öppnas i nytt fönster.
Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster.
Hotell- och turismprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.
Humanistiska programmet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.
Industritekniska programmet Pdf, 49 kB, öppnas i nytt fönster.
Naturbruksprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.
Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.
Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.
Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.
Teknikprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.
VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 111 kB, öppnas i nytt fönster.
Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.
Förslag på programmål för gymnasiesärskolan
Programmet för estetisk verksamhet Pdf, 27 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för fastighet och byggnation Pdf, 33 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för fordonsvård och godshantering Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för handel och service Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hantverk och produktion Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hotell, restaurang och bageri Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hälsa, vård och omsorg Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för samhälle, natur och språk Pdf, 44 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för skog, mark och djur Pdf, 33 kB, öppnas i nytt fönster.
Programstrukturer för gymnasieskolan
De förslag på programstrukturer som redovisats till regeringen innehåller endast de delar som beslutas av riksdagen eller regeringen. Övriga delar, inriktnings- och programfördjupningsämnen, remitteras 23 januari – 23 mars 2023.
Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Ekonomiprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.
Estetiska programmet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.
Fordons- och transportprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.
Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.
Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Hotell- och turismprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Humanistiska programmet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.
Industritekniska programmet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Naturbruksprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 72 kB, öppnas i nytt fönster.
Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.
Teknikprogrammet Pdf, 77 kB, öppnas i nytt fönster.
VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.
Förslag på programstrukturer för gymnasiesärskolan
De förslag på programstrukturer som redovisats till regeringen innehåller endast de delar som beslutas av riksdagen eller regeringen. Övriga delar och programfördjupningsämnen, remitteras 23 januari – 23 mars 2023.
Programmet för estetisk verksamhet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för fastighet och byggnation Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för fordonsvård och godshantering Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för handel och service Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hantverk och produktion Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hotell, restaurang och bageri Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för hälsa, vård och omsorg Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för samhälle, natur och språk Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.
Programmet för skog, mark och djur Pdf, 69 kB, öppnas i nytt fönster.
Ämnet matematik
Dagens ämne matematik föreslås i redovisningen delas i flera ämnen, varav det inledande ämnet ska omfatta två nivåer om sammanlagt 200 gymnasiepoäng och vara gymnasiegemensamt.
Skolverket remitterade ett huvudförslag för ämnet matematik som ett ämne med fyra nivåer om 100 poäng per nivå. I remissen redovisade Skolverket även ett alternativt förslag som innebar att ämnet matematik, 400 poäng, delades i två ämnen, matematik och matematik – analys, med vardera två nivåer om 100 poäng.
Utifrån i stort sett samstämmiga remissynpunkter, där det alternativa förslaget tydligt förespråkades, föreslår nu Skolverket en sådan uppdelning.
Dagens kurser i matematik 3 och 4 bildar ett eget ämne med namnet matematik – analys som föreslås omfatta två nivåer om sammanlagt 200 gymnasiepoäng.
Så fungerar ämnesbetyg
När ämnesbetyg har införts kommer elever att läsa en eller flera nivåer i ett ämne i stället för att som idag läsa kurser. Det är den sista nivån som eleven läser som blir elevens slutliga betyg.
Undervisningen i många ämnen kommer därför att pågå under en längre sammanhållen period innan eleven får sitt slutliga betyg, till skillnad från i dag då eleven får ett slutligt betyg efter varje avslutad kurs.
Det blir ett större fokus på ämnet som helhet. Alla ämnen delas in i nivåer med ett centralt innehåll för varje nivå. Det centrala innehållet i en nivå ska bygga vidare på och fånga upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Det centrala innehållet uttrycker progressionen i ämnet. Det betyder att det centrala innehållet ska beskriva både ökad bredd och ökat djup mellan varje nivå.
Syfte, mål och betygskriterier är samma oavsett nivå. Det här är en viktig skillnad jämfört med det nuvarande kursutformade systemet, där målen ibland bara gäller vissa kurser i ett ämne. I de nya ämnesplanerna är det alltså endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå.
I stället för betyg på varje kurs i ett ämne ska betyg sättas efter varje nivå i ämnet. Betyget som sätts efter en nivå i ämnet ersätter betyget från föregående nivå. I ämnesplanerna kommer det därför bara att finnas en uppsättning betygskriterier för varje ämne, till skillnad från idag då det finns betygskriterier för varje kurs.
Det innebär att samma betygskriterier kommer att användas vid betygssättningen efter varje nivå och i relation till det centrala innehållet för den aktuella nivån. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå.
Ämnesbetygsreformen har potential att förbättra för lärare och elever. Förhoppningen är bland annat att reformen ska:
- ge bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet
- öka motivationen hos elever när de får mer tid att utveckla kunskaper och då tidiga misslyckanden kommer att spela mindre roll
- lärarna ska få bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn
- fokus kan ligga mer på undervisning och på att stödja elevers kunskapsutveckling och mindre på täta bedömningstillfällen.
Ämnesbetygsreformen innebär att befintliga legitimationer kommer att behöva uppdateras för många lärare. Många ämnen behåller samma namn, i dessa fall påverkas inte behörigheterna i lärares legitimationer. Skolverket föreslår att flera av ämnena delas eller byter namn och det tillkommer också helt nya ämnen.
- Om ämnet heter samma namn som nu så har du din behörighet kvar och behöver inte söka om.
- Om ämnet byter namn så är du fortfarande behörig men du kommer att behöva söka om ämnesbehörigheten.
- För helt nya ämnen behöver lärare ansöka om att få behörighet.
Skolverket kommer löpande att informera om hur lärarlegitimationer och behörigheter kommer att påverkas. Berörda lärare kommer under 2024 att bli kontaktade av Skolverket.
I konsekvensutredningen framgår det hur lärares behörighet påverkas under respektive ämne. Ta del av konsekvensutredningen i remissen som ligger ute mellan den 23 janauri och 23 mars.
På den gymnasial nivån inom komvux används samma ämnesplaner som i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan.
Filmer, poddar och annat material
Här hittar du filmer, poddar och annat material som du kan använda dig av när du sätter dig in i ämnesbetygsreformen.
Film: Modellen för ämnesbetyg (tid: 2.13 min)
Ta del av vår korta animerade film som enkelt beskriver modellen för ämnesbetyg. Filmen ger dig en förförståelse för ämnesbetyg och betygsättning. Du får bland annat ta del av tre olika exempel på betygsättning i ett ämne.
Film: Sju frågor om ämnesbetyg på gymnasial nivå (tid: 5.30 min)
Ta del av vår film där vi besvarar sju frågor om ämnesbetyg.
I filmen får du svar på dessa frågor:
- När ska ämnesbetyg börja användas i skolorna?
- Hur kommer övergången mellan kursbetyg och ämnesbetyg inom komvux hanteras
- Hur fungerar ämnesbetygsmodellen? Vad är skillnaden mot dagens system?
- Varför ska skolor börja tänka på vad ämnesbetygsreformen innebär redan nu?
- Hur kan vi som skola börja förbereda oss för ämnesbetyg? Vilka är de första stegen?
- Vad kommer bli bättre för lärare och elever när ämnesbetyg införs?
- Vad ska vi ha koll på när det gäller förändringar i lärarlegitimation?
Så kan ni implementera ändrade styrdokument
Här hittar du som är rektor eller skolchef en guide för att implementera ändrade styrdokument inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Upplägget består av nio olika steg som ni kan anpassa till er verksamhet.
Poddavsnitt om ämnesbetyg
Avsnitt 1: Ämnesbetygsreformen (tid 14:17 min)
Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I Skolverkspoddens avsnitt om ämnesbetygsreformen ger vi en bakgrund till ämnesbetyg, en sammanfattning av vad det innebär samt hur reformen kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå.
Medverkande i podden: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Avsnitt 2: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan (tid 10:22 min)
Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan.
Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Transkribering: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Avsnitt 3: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? (tid: 15:01 min)
Det finns många elever inom komvux på gymnasial nivå och därmed blir många elever berörda av att ämnesbetyg ska införas på gymnasial nivå 1 juli 2025. Nu blir det till exempel ämnen och ämnesnivåer i stället för kurser. I det här avsnittet av Skolverkspodden fokuserar vi på hur komvux berörs av ämnesbetygsreformen.
Medverkande: Annelie Svantesson och Jonas Vig, båda undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Transkribering: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? Pdf, 113 kB.
Avsnitt 4: Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen! (tid: 22:03 min)
I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om att det börjar bli tid för skolchefer att förbereda sig för att implementera ämnesbetygsreformen.
Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.
Transkribering: Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen! Pdf, 63 kB.
Vem beslutar vad?
Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Bakgrund
Ämnesbetygsreformen utgår från förslag från utredningen Bygga, bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper. Den ledde till en proposition om ändringar i skollagen som riksdagen sedan har fattat beslut om. Ett annat beslut i samma proposition var att införa sammantagen bedömning och att ersätta kunskapskrav med betygskriterier.
Bygga bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper (SOU:2043) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper (Prop. 2021/22:36.) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Följ oss!
På denna sida kommer vi att samla information om vårt arbete, bland annat med senaste nytt, tidsplaner, information om remisser och stöd för dig under denna resa. Vi informerar även i vårt nyhetsbrev. Kom ihåg att kryssa i rätt skolform i anmälan till nyhetsbrevet.
Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Länk till annan webbplats.
Frågor och svar
I boxen nedan hittar du frågor och svar om ämnesbetygsreformen.