Ämnesbetygsreformen
Ämnesbetyg planeras att ersätta kursbetyg i gymnasial utbildning. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 1 juli 2025.
Resan kommer att vara lång för att ämnesbetyg ska bli verklighet. Därför vill vi redan nu börja informera våra målgrupper för att ge de bästa förutsättningarna för ett bra införande. En övergång till ämnesbetyg kräver att Skolverket ser över ämnesplanerna men också examensmål, programmål och programstrukturer. Det är ett stort arbete vi har framför oss och något som ni behöver förbereda er inför. En ämnesbetygsreform helt enkelt!
Tanken med ämnesbetyg är att det ska ge möjlighet till mer långsiktigt lärande i ett ämne innan en elev får sitt slutliga betyg. Att det är en elevs kunskaper i slutet av ett ämne som ska räknas har efterfrågats under lång tid. Det har länge funnits kritik mot det kursutformade systemet.
Bakgrunden är den betygsutredning som tillsattes 2018 som resulterade i ett betänkande 2020 Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper SOU 2020:43. De lämnade sitt betänkande 2020 Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper SOU 2020:43.
Regeringen har därefter skrivit en en proposition till riksdagen 2021/22:36 Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper.
- Ämnesbetygreformen syftar till att ge eleverna bättre förutsättningar än vad dagens kursutformning gör för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet.
- Ett ytterligare syfte är att ge bättre planeringsförutsättningar för lärare.
- Vidare är ett skäl till reformen att dagens kursutformade system medför stress för eleverna, som kan uppleva att de hela tiden bedöms.
- Ett ämnesutformat system skulle därför kunna bidra till mindre stress och mer fokus på lärande för eleverna.
I en ämnesutformad utbildning kommer elever, istället för att läsa kurser som i dagens system, att läsa en eller flera nivåer i ett ämne. Först när en elev har läst den sista nivån i ämnet får hen det slutliga betyget. Av propositionen framgår att progressionen i ämnena behöver förstärkas för att modellen ska fungera samt att ämnen ska delas upp i nivåer i stället för dagens kurser.
För mer information om hur modellen för ämnesbetyg fungerar så kan du titta på vår korta film här nedan.
Film: Modellen för ämnesbetyg (tid: 2.13 min)
Ta del av vår korta animerade film som enkelt beskriver modellen för ämnesbetyg. Filmen ger dig en förförståelse för ämnesbetyg och betygsättning. Du får bland annat ta del av tre olika exempel på betygsättning i ett ämne.
Flera saker förväntas bli bättre med ämnesbetyg, till exempel att:
- Elever ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i många ämnen innan det slutgiltiga betyget sätts.
- Lärare får bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
- Betyg kommer bättre än idag återspegla vad elever kan i slutet av ämnet.
- Ämnesbetyg kan stödja ett fördjupat lärande och öka motivationen hos elever.
- Fokus läggs mer på undervisning och att stödja elevers kunskapsutveckling och mindre på täta bedömningstillfällen.
- Gymnasieskolan kommer fortfarande ge elever flexibilitet för att kunna välja utifrån intressen.
- Vi bevarar det som är bra i dagens system.
- Ämnesbetyg passar både för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.
Ämnesbetygsreformen syftar till att ge bättre förutsättningar än vad dagens kursutformning gör för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet.
Eftersom betygen på flera/många av de nivåer som eleven läser inte blir lika avgörande för eleverna som kursbetygen i dag (som ju finns kvar i examensbeviset) så kommer mer fokus att kunna ligga på undervisningen och att stödja elevens kunskapsutveckling än på bedömning och betygssättning. Enstaka och tidiga misslyckanden kommer att spela mindre roll. Lärarna kommer att kunna planera mer långsiktigt om man undervisar i flera nivåer.
Skolverkets förslag innebär att eleverna läser många över längre tid och detta skapar möjlighet till fördjupat lärande och mer tid för kunskapsutveckling innan slutligt betyg sätts.
Samtidigt bevarar vi mycket av det som är bra i dagens system. Systemet behöver t.ex. fortfarande vara flexibelt utifrån elevers olika val och intressen.
Ämnesbetygen kommer att fungera på samma sätt i komvux som i gymnasieskolan. Betyg sätts efter varje avslutad nivå, och betyget i den högre nivån ersätter betyget i den lägre nivån. Liksom i dagens kurssystem kommer det inte heller i fortsättningen att finnas några formella förkunskapskrav i form av betyg i lägre nivåer eller tidigare skolformer för att få läsa eller genomföra prövning i en nivå i ett ämne.
Genom att ämnena indelas i nivåer möjliggörs den individanpassning och flexibilitet som behövs i vuxenutbildningen. För komvux på gymnasial nivå samt för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå kommer det, även fortsättningsvis, att vara möjligt att inom ett ämne läsa en eller flera nivåer.
Remissperiod 10 februari - 9 maj
Remissperioden för ämnesbetygsreformens första remiss är avslutad och sträckte sig från den 10 februari till och med den 9 maj.
De dokument som ingick i den första remissomgång var bland annat de som kräver riksdags- eller regeringsbeslut:
- 9 ämnesplaner i de gymnasiegemensamma ämnena för gymnasieskolan
- 19 examensmål för gymnasieskolan
- 9 programmål för gymnasiesärskolan
- 18 programstrukturer för gymnasieskolan
- 9 programstrukturer för gymnasiesärskolan
- Konsekvensutredning och missiv
Film: Remisseminarium ämnesbetygsreformen (tid: 44.25 min)
Den 9 mars och den 28 april erbjöd vi digitala seminarium om ämnesbetygsreformens första remiss. Under dessa två seminarium informerade vi om ämnesbetygsreformen och om hur du går till väga för att lämna synpunkter på förslagen i en aktuell remiss.
Så här har vi förankrat förslagen
Skolverket har under ett års tid bollat våra förslag med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever och Skolverkets olika samrådsgrupper såsom branscher och andra myndigheter och organisationer. Med remissen vill vi samla in ytterligare synpunkter från berörda aktörer på skolor och i skolbranschen på de förslag till justeringar i ämnesplaner som vi föreslår.
Vad händer nu?
När remisstiden går ut i maj går vi igenom alla synpunkter och gör de förändringar som behövs. De slutgiltiga förslagen överlämnas till regeringen i september. Det är regeringen och riksdagen som sedan fattar beslut om den slutgiltiga utformningen.
På bilden nedan får du en överblick över hur Skolverket jobbar med ämnesbetygsreformen.
Bra att veta om ämnesbetyg
Med ett ämnesutformat system kommer undervisningen i många ämnen att pågå under en längre sammanhållen period innan en elev får sitt slutliga betyg, till skillnad från dagens kursutformade system där eleven får ett betyg efter varje kurs.
Den framtida ämnesutformade gymnasieutbildningen har ett större fokus på ämnet som helhet jämfört med i dagens kursutformade system. Alla ämnen delas in i nivåer med centralt innehåll för varje nivå. Det centrala innehållet i en nivå ska bygga vidare på och fånga upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Det centrala innehållet ska uttrycka progressionen i ämnet. Det betyder att det centrala innehållet ska beskriva både ökad bredd och ökat djup mellan varje nivå.
Syfte, mål och betygskriterier är samma oavsett nivå. Det här är en viktig skillnad jämfört med dagens kursutformade gymnasieutbildning, där målen ibland bara gäller vissa kurser i ett ämne. I en ämnesplan är det därför endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå.
Syftet med ämnesbetyg
- är att eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts
- läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn
- betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleverna kan i slutet av ämnet
Betygskriterier
I stället för betyg på varje kurs i ett ämne ska betyg sättas i ämnet. Ämnesbetyget som sätts efter en nivå kommer att ersätta betyget från föregående nivå. Begreppet kunskapskrav kan komma att ersättas med betygskriterier. I den ämnesutformade gymnasieutbildningen ska det därför finnas en uppsättning betygskriterier för varje ämne till skillnad från idag då det finns kunskapskrav för varje kurs.
Det innebär att samma betygskriterier kommer att användas vid betygssättningen efter varje nivå och i relation till det centrala innehållet för den aktuella nivån. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå.
Poddavsnitt om ämnesbetyg
Avsnitt 1: Ämnesbetygsreformen (tid 14:17 min)
Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I Skolverkspoddens avsnitt om ämnesbetygsreformen ger vi en bakgrund till ämnesbetyg, en sammanfattning av vad det innebär samt hur reformen kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå.
Du hittar avsnittet här nedan.
Medverkande i podden: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Transkribering: Ämnesbetygsreformen
Pdf, 432 kB. (Pdf, 432 kB)
Avsnitt 2: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan (tid 10:22 min)
Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan.
Du hittar avsnittet här nedan.
Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Transkribering: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan
Länk till annan webbplats.
Avsnitt 3: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det?
Det finns många elever inom komvux på gymnasial nivå och därmed blir många elever berörda av att ämnesbetyg ska införas på gymnasial nivå 1 juli 2025. Nu blir det till exempel ämnen och ämnesnivåer istället för kurser. I det här avsnittet av Skolverkspodden fokuserar vi på hur komvux berörs av ämnesbetygsreformen.
Du hittar avsnittet här nedan.
Medverkande: Annelie Svantesson och Jonas Vig, båda undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Sandra Charléz.
Transkribering: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? Pdf, 113 kB. (Pdf, 113 kB)
Bakgrund och övergripande tidsplan
Arbetet utgår från betygsutredningens betänkande (SOU 2020:43) som presenterades efter sommaren 2020.
Betygsutredningens betänkande på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.
- Regeringen lämnade den 15 oktober 2021 förslag i en proposition om att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan.
- Propositionen behandlades i riksdagen den 23 februari.
Länk till riksdagsärendet Länk till annan webbplats. - Den 31 augusti 2021 lämnade regeringen förslag i en lagrådremiss om ändringar i betygsystemet.
- Remiss 1: Mellan den 10 februari och 9 maj kan du ta del av förslagen på examensmål, programmål, programstrukturer för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande skolformer inom kommunal vuxenutbildning samt förslag på ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan och kommunalvuxenutbildningen.
- Riksdagen beslutade den 23 februari propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper Prop. 2021/22:36.
- Remiss 2: Mellan december 2022 och februari 2023 kan du ta del av resterande ämnesplaner, programstrukturerna för gymnasieprogram, gymnasiesärskoleprogram (de delar där Skolverket har bemyndigande samt riksrekryterande utbildningar.
- Regeringen föreslår att ämnesbetyg ska börja gälla hösten 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet hösten 2025. Elever som påbörjat gymnasiet innan 1 juli 2025 avslutar i den kursutformade gymnasieskolan.
Många är involverade i samarbetet
Skolverket har rekryterat mer än 100 experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer. Experterna arbetar med innehållet i ämnesplanerna och förändringar i programstrukturerna. Vi arbetar också med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever och Skolverkets olika samrådsgrupper såsom branscher och andra myndigheter och organisationer.
Grundläggande högskolebehörighet
För närvarande väntar Skolverket på ett uppdrag från regeringen om vi ska gå vidare med grundläggande behörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet.
Skolverket har fört dialog med de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning för att undersöka möjligheter för elever på yrkesprogram att få en reell chans att läsa de ämnen som krävs för grundläggande högskolebehörighet, det vill säga inom de 2 500 poäng som utgör ett fullständigt program. Syftet är att bland annat att öka attraktiviteten hos yrkesprogrammen och därmed få fler sökande.
Vem beslutar vad?
Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.
Följ oss!
På denna sida kommer vi att samla information om vårt arbete, bland annat med senaste nytt, tidsplaner, information om remisser och stöd för dig under denna resa. Vi informerar även i vårt nyhetsbrev. Glöm inte att kryssa i rätt skolform i anmälan till nyhetsbrevet.
Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Länk till annan webbplats.
Frågor och svar
I boxen nedan hittar du frågor och svar om ämnesbetygsreformen.