Ämnesbetygsreformen

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg i gymnasial utbildning från 1 juli 2025. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 30 juni 2025.

Skolverkets förslag till regeringen

Skolverket lämnade in en redovisning till regeringen den 16 september med förslag som bygger på remissinstansernas synpunkter våren 2022. De nio ämnesplanerna som är gymnasiegemensamma är några av de dokument som Skolverket lämnat förslag till. Det är regeringen och riksdagen som sedan fattar beslut om förslagen.

Regeringsredovisningen om införandet av ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Artikel: Skolverket lämnar förslag till regeringen om ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Dokument som Skolverket har redovisat till regeringen

Syftet med ämnesbetyg

• är att eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts.
• läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
• betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleverna kan i slutet av ämnet.

Tanken med ämnesbetyg är att det ska ge möjlighet till mer långsiktigt lärande i ett ämne innan en elev får sitt slutliga betyg. Att det är en elevs kunskaper i slutet av ett ämne som ska räknas har efterfrågats under lång tid.

Vad händer nu?

På bilden nedan får du en överblick över hur Skolverket jobbar med ämnesbetygsreformen.

Här kan du ladda ner en mer utförlig bild av bilden ovan, som du exempelvis kan använda i en presentation. Öppnas i nytt fönster.

Bildbeskrivning och övergripande tidplan

• 2021: Förslag arbetas fram
• 2022: Första remissen gick ut mellan mars och –maj (9 ämnesplaner i de gymnasiegemensamma ämnena för gymnasieskolan
• 19 examensmål för gymnasieskolan
• 9 programmål för gymnasiesärskolan
• 18 programstrukturer för gymnasieskolan
• 9 programstrukturer för gymnasiesärskolan
• Konsekvensutredning och missiv

• 2022: Regeringsredovisning av bearbetade förslag utifrån synpunkter från remissinstanserna, 16 september
• 2023: Andra remissen går ut, 23 januari-23 mars
• 2024: Ansökan om särskilda varianter, januari
• 2024: Implementeringsinsatser
• 2025: Tillämpning av ämnesbetyg

Andra remissen går ut 23 januari – 23 mars

Dokument som ingår i andra remissperioden är övriga ämnesplaner, cirka 600 stycken.

Under remissperioden kommer Skolverket att erbjuda digitala remisseminarier i syfte att underlätta att svara på remisserna. Mer information kommer längre fram.

Bra att veta om ämnesbetyg

Med ett ämnesutformat system kommer undervisningen i många ämnen att pågå under en längre sammanhållen period innan en elev får sitt slutliga betyg, till skillnad från dagens kursutformade system där eleven får ett betyg efter varje kurs.

Den framtida ämnesutformade gymnasieutbildningen har ett större fokus på ämnet som helhet jämfört med i dagens kursutformade system. Alla ämnen delas in i nivåer med centralt innehåll för varje nivå. Det centrala innehållet i en nivå ska bygga vidare på och fånga upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Det centrala innehållet ska uttrycka progressionen i ämnet. Det betyder att det centrala innehållet ska beskriva både ökad bredd och ökat djup mellan varje nivå.

Syfte, mål och betygskriterier är samma oavsett nivå. Det här är en viktig skillnad jämfört med dagens kursutformade gymnasieutbildning, där målen ibland bara gäller vissa kurser i ett ämne. I en ämnesplan är det därför endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå.

Betygskriterier

I stället för betyg på varje kurs i ett ämne ska betyg sättas efter varje nivå i ämnet. Ämnesbetyget som sätts efter en nivå kommer att ersätta betyget från föregående nivå. I den ämnesutformade gymnasieutbildningen ska det därför finnas en uppsättning betygskriterier för varje ämne till skillnad från idag då det finns kunskapskrav för varje kurs.

Det innebär att samma betygskriterier kommer att användas vid betygssättningen efter varje nivå och i relation till det centrala innehållet för den aktuella nivån. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå.

Bakgrund

Arbetet utgår från betygsutredningens betänkande (SOU 2020:43) som presenterades efter sommaren 2020.

Betygsutredningens betänkande på regeringens webbplats. Länk till annan webbplats.

• Regeringen lämnade den 15 oktober 2021 förslag i en proposition om att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan.
• Propositionen behandlades i riksdagen den 23 februari.
  Länk till riksdagsärendet. Länk till annan webbplats.
• Den 31 augusti 2021 lämnade regeringen förslag i en lagrådremiss om ändringar i betygsystemet.
• Riksdagen beslutade den 23 februari propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper Prop. 2021/22:36.

Många är involverade i samarbetet

Skolverket har rekryterat mer än 100 experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer. Experterna arbetar med innehållet i ämnesplanerna och förändringar i programstrukturerna. Vi arbetar också med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever och Skolverkets olika samrådsgrupper såsom branscher och andra myndigheter och organisationer.

Stödmaterial

Här har vi samlat stödmaterial som du kan använda dig av när du sätter dig in i ämnesbetygsreformen.

Film: Modellen för ämnesbetyg (tid: 2.13 min)

Ta del av vår korta animerade film som enkelt beskriver modellen för ämnesbetyg. Filmen ger dig en förförståelse för ämnesbetyg och betygsättning. Du får bland annat ta del av tre olika exempel på betygsättning i ett ämne.

Poddavsnitt om ämnesbetyg

Avsnitt 1: Ämnesbetygsreformen (tid 14:17 min)

Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I Skolverkspoddens avsnitt om ämnesbetygsreformen ger vi en bakgrund till ämnesbetyg, en sammanfattning av vad det innebär samt hur reformen kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande i podden: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetygsreformen Pdf, 432 kB. (Pdf, 432 kB)

Avsnitt 2: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan (tid 10:22 min)

Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avsnitt 3: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det?

Det finns många elever inom komvux på gymnasial nivå och därmed blir många elever berörda av att ämnesbetyg ska införas på gymnasial nivå 1 juli 2025. Nu blir det till exempel ämnen och ämnesnivåer istället för kurser. I det här avsnittet av Skolverkspodden fokuserar vi på hur komvux berörs av ämnesbetygsreformen.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande: Annelie Svantesson och Jonas Vig, båda undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? Pdf, 113 kB. (Pdf, 113 kB)

Avsnitt 4: Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen!

I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om att det är hög tid för skolchefer att förbereda sig att implementera ämnesbetygsreformen.
Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Du hittar avsnittet här nedan.

Vem beslutar vad?

Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Grundläggande högskolebehörighet

Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Vem beslutar vad?

Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Här kan du ladda ner en mer utförlig bild av bilden ovan, som du exempelvis kan använda i en presentation. Pdf, 87 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 87 kB)

Följ oss!

På denna sida kommer vi att samla information om vårt arbete, bland annat med senaste nytt, tidsplaner, information om remisser och stöd för dig under denna resa. Vi informerar även i vårt nyhetsbrev. Kom ihåg att kryssa i rätt skolform i anmälan till nyhetsbrevet.

Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

I boxen nedan hittar du frågor och svar om ämnesbetygsreformen.