Ämnesbetygsreformen

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg i gymnasial utbildning från 1 juli 2025. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ämnesbetyg i gymnasial utbildning

Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 30 juni 2025.

Skolverkets förslag till regeringen

Skolverket lämnade in en redovisning till regeringen den 16 september med förslag som bygger på remissinstansernas synpunkter våren 2022. De nio ämnesplanerna som är gymnasiegemensamma är några av de dokument som Skolverket lämnat förslag till. Det är regeringen och riksdagen som sedan fattar beslut om förslagen.

Regeringsredovisningen om införandet av ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Artikel: Skolverket lämnar förslag till regeringen om ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Dokument som Skolverket har redovisat till regeringen

Förslag på examensmål för gymnasieskolan

Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 36 kB)

Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 37 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 37 kB)

Ekonomiprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 34 kB)

El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 41 kB)

Estetiska programmet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 41 kB)

Fordons- och transportprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 36 kB)

Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 38 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 38 kB)

Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 34 kB)

Hotell- och turismprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 35 kB)

Humanistiska programmet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 43 kB)

Industritekniska programmet Pdf, 49 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 49 kB)

Naturbruksprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 43 kB)

Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 43 kB)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 35 kB)

Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 35 kB)

Teknikprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 36 kB)

VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 111 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 111 kB)

Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 36 kB)

Gymnasieingenjör - vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år Pdf, 67 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 67 kB)

Programstrukturer för gymnasieskolan

De förslag på programstrukturer som redovisats till regeringen innehåller endast de delar som beslutas av riksdagen eller regeringen. Övriga delar, inriktnings- och programfördjupningsämnen, remitteras 23 januari – 23 mars 2023.

Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 30 kB)

Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 kB)

Ekonomiprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 32 kB)

El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 41 kB)

Estetiska programmet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 35 kB)

Fordons- och transportprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 41 kB)

Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 41 kB)

Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 kB)

Hotell- och turismprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 32 kB)

Humanistiska programmet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 31 kB)

Industritekniska programmet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 kB)

Naturbruksprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 kB)

Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 72 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 72 kB)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 30 kB)

Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 31 kB)

Teknikprogrammet Pdf, 77 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 77 kB)

VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 29 kB)

Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 32 kB)

Ämnet matematik

Dagens ämne matematik föreslås i redovisningen delas i flera ämnen, varav det inledande ämnet ska omfatta två nivåer om sammanlagt 200 gymnasiepoäng och vara gymnasiegemensamt.

Skolverket remitterade ett huvudförslag för ämnet matematik som ett ämne med fyra nivåer om 100 poäng per nivå. I remissen redovisade Skolverket även ett alternativt förslag som innebar att ämnet matematik, 400 poäng, delades i två ämnen, matematik och matematik – analys, med vardera två nivåer om 100 poäng.

Utifrån i stort sett samstämmiga remissynpunkter, där det alternativa förslaget tydligt förespråkades, föreslår nu Skolverket en sådan uppdelning.

Dagens kurser i matematik 3 och 4 bildar ett eget ämne med namnet matematik – analys som föreslås omfatta två nivåer om sammanlagt 200 gymnasiepoäng.

Matematik - analys Pdf, 194 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 194 kB)

Matematik 400 poäng Pdf, 166 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 166 kB)

Syftet med ämnesbetyg

  • är att eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts.
  • läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
  • betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleverna kan i slutet av ämnet.

Tanken med ämnesbetyg är att det ska ge möjlighet till mer långsiktigt lärande i ett ämne innan en elev får sitt slutliga betyg. Att det är en elevs kunskaper i slutet av ett ämne som ska räknas har efterfrågats under lång tid.

I en ämnesutformad utbildning kommer elever, istället för att läsa kurser som i dagens system, att läsa en eller flera nivåer i ett ämne. Först när en elev har läst den sista nivån i ämnet får hen det slutliga betyget. Av propositionen framgår att progressionen i ämnena behöver förstärkas för att modellen ska fungera samt att ämnen ska delas upp i nivåer i stället för dagens kurser.

För mer information om hur modellen för ämnesbetyg fungerar så kan du titta på vår korta film här nedan.

Flera saker förväntas bli bättre med ämnesbetyg, till exempel att:

  • Elever ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i många ämnen innan det slutgiltiga betyget sätts.
  • Lärare får bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
  • Betyg kommer bättre än idag återspegla vad elever kan i slutet av ämnet.
  • Ämnesbetyg kan stödja ett fördjupat lärande och öka motivationen hos elever.
  • Fokus läggs mer på undervisning och att stödja elevers kunskapsutveckling och mindre på täta bedömningstillfällen.
  • Gymnasieskolan kommer fortfarande ge elever flexibilitet för att kunna välja utifrån intressen.
  • Vi bevarar det som är bra i dagens system.
  • Ämnesbetyg passar både för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

Ämnesbetygsreformen syftar till att ge bättre förutsättningar än vad dagens kursutformning gör för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet.

Eftersom betygen på flera/många av de nivåer som eleven läser inte blir lika avgörande för eleverna som kursbetygen i dag (som ju finns kvar i examensbeviset) så kommer mer fokus att kunna ligga på undervisningen och att stödja elevens kunskapsutveckling än på bedömning och betygssättning. Enstaka och tidiga misslyckanden kommer att spela mindre roll. Lärarna kommer att kunna planera mer långsiktigt om man undervisar i flera nivåer.

Skolverkets förslag innebär att eleverna läser många över längre tid och detta skapar möjlighet till fördjupat lärande och mer tid för kunskapsutveckling innan slutligt betyg sätts.

Samtidigt bevarar vi mycket av det som är bra i dagens system. Systemet behöver t.ex. fortfarande vara flexibelt utifrån elevers olika val och intressen.

Ämnesbetygen kommer att fungera på samma sätt i komvux som i gymnasieskolan. Betyg sätts efter varje avslutad nivå, och betyget i den högre nivån ersätter betyget i den lägre nivån. Liksom i dagens kurssystem kommer det inte heller i fortsättningen att finnas några formella förkunskapskrav i form av betyg i lägre nivåer eller tidigare skolformer för att få läsa eller genomföra prövning i en nivå i ett ämne.

Genom att ämnena indelas i nivåer möjliggörs den individanpassning och flexibilitet som behövs i vuxenutbildningen. För komvux på gymnasial nivå samt för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå kommer det, även fortsättningsvis, att vara möjligt att inom ett ämne läsa en eller flera nivåer.

Läs mer om hur ämnesbetyg kommer att fungera inom komvux. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad händer nu?

På bilden nedan får du en överblick över hur Skolverket jobbar med ämnesbetygsreformen.

Processbild över ämnesbetygsreformen

Bildbeskrivning och övergripande tidplan

  • 2021: Förslag arbetas fram
  • 2022: Första remissen gick ut mellan mars och –maj (9 ämnesplaner i de gymnasiegemensamma ämnena för gymnasieskolan
  • 19 examensmål för gymnasieskolan
  • 9 programmål för gymnasiesärskolan
  • 18 programstrukturer för gymnasieskolan
  • 9 programstrukturer för gymnasiesärskolan
  • Konsekvensutredning och missiv
  • 2022: Regeringsredovisning av bearbetade förslag utifrån synpunkter från remissinstanserna, 16 september
  • 2023: Andra remissen går ut, 23 januari-23 mars
  • 2024: Ansökan om särskilda varianter, januari
  • 2024: Implementeringsinsatser
  • 2025: Tillämpning av ämnesbetyg

Andra remissen går ut 23 januari – 23 mars

Dokument som ingår i andra remissperioden är övriga ämnesplaner, cirka 600 stycken.

Under remissperioden kommer Skolverket att erbjuda digitala remisseminarier i syfte att underlätta att svara på remisserna. Mer information kommer längre fram.

Bra att veta om ämnesbetyg

Med ett ämnesutformat system kommer undervisningen i många ämnen att pågå under en längre sammanhållen period innan en elev får sitt slutliga betyg, till skillnad från dagens kursutformade system där eleven får ett betyg efter varje kurs.

Den framtida ämnesutformade gymnasieutbildningen har ett större fokus på ämnet som helhet jämfört med i dagens kursutformade system. Alla ämnen delas in i nivåer med centralt innehåll för varje nivå. Det centrala innehållet i en nivå ska bygga vidare på och fånga upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Det centrala innehållet ska uttrycka progressionen i ämnet. Det betyder att det centrala innehållet ska beskriva både ökad bredd och ökat djup mellan varje nivå.

Syfte, mål och betygskriterier är samma oavsett nivå. Det här är en viktig skillnad jämfört med dagens kursutformade gymnasieutbildning, där målen ibland bara gäller vissa kurser i ett ämne. I en ämnesplan är det därför endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå.

Betygskriterier

I stället för betyg på varje kurs i ett ämne ska betyg sättas efter varje nivå i ämnet. Ämnesbetyget som sätts efter en nivå kommer att ersätta betyget från föregående nivå. I den ämnesutformade gymnasieutbildningen ska det därför finnas en uppsättning betygskriterier för varje ämne till skillnad från idag då det finns kunskapskrav för varje kurs.

Det innebär att samma betygskriterier kommer att användas vid betygssättningen efter varje nivå och i relation till det centrala innehållet för den aktuella nivån. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå.

Bakgrund

Arbetet utgår från betygsutredningens betänkande (SOU 2020:43) som presenterades efter sommaren 2020.

Betygsutredningens betänkande på regeringens webbplats. Länk till annan webbplats.

  • Regeringen lämnade den 15 oktober 2021 förslag i en proposition om att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan.
  • Propositionen behandlades i riksdagen den 23 februari.
    Länk till riksdagsärendet. Länk till annan webbplats.
  • Den 31 augusti 2021 lämnade regeringen förslag i en lagrådremiss om ändringar i betygsystemet.
  • Riksdagen beslutade den 23 februari propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper Prop. 2021/22:36.

Många är involverade i samarbetet

Skolverket har rekryterat mer än 100 experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer. Experterna arbetar med innehållet i ämnesplanerna och förändringar i programstrukturerna. Vi arbetar också med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever och Skolverkets olika samrådsgrupper såsom branscher och andra myndigheter och organisationer.

Stödmaterial

Här har vi samlat stödmaterial som du kan använda dig av när du sätter dig in i ämnesbetygsreformen.

Film: Modellen för ämnesbetyg (tid: 2.13 min)

Ta del av vår korta animerade film som enkelt beskriver modellen för ämnesbetyg. Filmen ger dig en förförståelse för ämnesbetyg och betygsättning. Du får bland annat ta del av tre olika exempel på betygsättning i ett ämne.

Poddavsnitt om ämnesbetyg

Avsnitt 1: Ämnesbetygsreformen (tid 14:17 min)

Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I Skolverkspoddens avsnitt om ämnesbetygsreformen ger vi en bakgrund till ämnesbetyg, en sammanfattning av vad det innebär samt hur reformen kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande i podden: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetygsreformen Pdf, 432 kB. (Pdf, 432 kB)

Avsnitt 2: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan (tid 10:22 min)

Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avsnitt 3: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det?

Det finns många elever inom komvux på gymnasial nivå och därmed blir många elever berörda av att ämnesbetyg ska införas på gymnasial nivå 1 juli 2025. Nu blir det till exempel ämnen och ämnesnivåer istället för kurser. I det här avsnittet av Skolverkspodden fokuserar vi på hur komvux berörs av ämnesbetygsreformen.

Du hittar avsnittet här nedan.

Medverkande: Annelie Svantesson och Jonas Vig, båda undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? Pdf, 113 kB. (Pdf, 113 kB)

Avsnitt 4: Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen!

I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om att det är hög tid för skolchefer att förbereda sig att implementera ämnesbetygsreformen.
Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Du hittar avsnittet här nedan.

Vem beslutar vad?

Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Grundläggande högskolebehörighet

Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Vem beslutar vad?

Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Författningar för gymnasieskola och gymnasiesärskola -Vem gör vad?

Följ oss!

På denna sida kommer vi att samla information om vårt arbete, bland annat med senaste nytt, tidsplaner, information om remisser och stöd för dig under denna resa. Vi informerar även i vårt nyhetsbrev. Kom ihåg att kryssa i rätt skolform i anmälan till nyhetsbrevet.

Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

I boxen nedan hittar du frågor och svar om ämnesbetygsreformen.

Senast uppdaterad 27 september 2022

Frågor och svar

I dagens kursutformade system får eleven ett betyg efter varje kurs. Det betyget ingår sedan i elevens examensbevis eller studiebevis.

I ett ämnesutformat system läser eleven en eller flera nivåer i ett ämne. Eleven får ett betyg i den nivå som hen har läst och om eleven fortsätter att läsa flera nivåer i ämnet kommer betyget i den första nivån att ersättas av ett nytt betyg i nästa nivå och så vidare.

Det innebär också att nivåerna i ett ämne behöver ha en tydlig progression i det centrala innehållet (d.v.s. att innehållet breddas och fördjupas). Det sista betyget en elev får i ämnet behöver på ett rättvisande sätt kunna spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet.

Lärare behöver läsa och tolka betygskriterierna i relation till syftet och det centrala innehållet på den aktuella nivån och den undervisning som bedrivits. En lärare som undervisar på en viss nivå behöver i ett system med ämnesbetyg ha god kännedom om vilket centralt innehåll som ingår i de underliggande nivåerna. Eftersom det som bedöms förutsätter kunskaper från underliggande nivåer kan betyget ersätta underliggande nivåbetyg.

Syftet med ämnesbetygsreformen är att läraren ska kunna ha mer fokus på undervisningen och mindre på bedömning. Den föreslagna modellen för ämnesbetyg innebär att ämnen ska delas upp i nivåer i stället för kurser och att progressionen i ämnena förstärks. Nivåer i ett ämne ska bygga på varandra och en nivå förutsätter kunskaper från den underliggande nivån. Modellen för ämnesbetyg förutsätter vidare gemensamma mål och betygskriterier för hela ämnet. Eftersom betygskriterierna behöver fungera för samtliga nivåer i ämnet, innebär det att de betygskriterier som föreslås är mindre detaljerade än dagens kunskapskrav.

En lärare som undervisar på en viss nivå behöver i ett system med ämnesbetyg ha god kännedom om vilket centralt innehåll som ingår i de underliggande nivåerna för att kunna planera undervisningen. När betyg sätts på en nivå görs det utifrån betygskriterierna och det centrala innehållet i den aktuella nivån. Ett godkänt betyg omfattar alltid samtliga poäng eleven har läst i ämnet till och med den senaste godkända nivån.

Övriga ämnesplaner kommer remitteras runt årsskiftet 22/23. De delar av programstrukturerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som Skolverket beslutar om kommer också att remitteras under samma period.

Då kommer även till exempel uppdaterade behörighetsföreskrifter för lärare att remitteras.

Den modell för ämnesbetyg som föreslås i propositionen skiljer sig tydligt från vad som gällde i det s.k. linjegymnasiet som gällde fram till och med tidigt 1990-tal. I linjegymnasiet sattes betyget i slutet av ämnet utifrån en bedömning av elevens prestationer i all den undervisning som hade ägt rum, inte endast utifrån en sista nivå eller motsvarande. Inom gymnasial vuxenutbildning användes under den tiden andra lösningar vilket gjorde att skolformerna inte hade en gemensam modell. Samtidigt innebar linjegymnasiet att det var svårt att till exempel byta utbildning inom gymnasieskolan och att då kunna tillgodoräkna sig det man tidigare läst.

Komvux ska även fortsättningsvis utgå ifrån individens behov, förutsättningar och individens mål med sina studier. Skrivningarna i lag och förordning kopplat till detta kommer inte påverkas av införandet av ämnesbetyg. Utbildningen ska också fortsatt bedrivas kontinuerligt över året och med möjlighet till olika former av upplägg och studietakt.

Elever som börjar studera inom komvux i det ämnesutformade systemet, och som tidigare har fått kursbetyg inom gymnasieskolan eller komvux, kommer enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna kunna få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid. För att inte dessa elevers möjligheter att slutföra eller komplettera sin utbildning ska minska bör enligt regeringen även en gymnasieexamen från komvux kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg. Bestämmelserna om gymnasieexamen från komvux finns inte i lag. Regeringen har dock för avsikt att på förordningsnivå ta fram en reglering som innebär att en gymnasieexamen från komvux ska kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg.