Ämnesbetygsreformen

Skolverket förbereder för att kursbetygen ska ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Här hittar du aktuell information om ämnesbetygsreformen. Du hittar också filmer, texter och poddar som ger en grundläggande förståelse för den kommande reformen.

Illustrerad bild med tre elever från skolformerna gymnasiet, komvux och gymnasiesärskolan och en skylt med texten: ämnesbetyg, gymnasieskolan, särskolan och komvux

Ämnesbetyg gäller från 1 juli 2025

Systemet med ämnesbetyg ska tillämpas från den 1 juli 2025. Elever som börjar sin utbildning tidigare läser enligt det nuvarande systemet med kursbetyg.

Vad innebär ämnesbetygsreformen?

  • Alla ämnesplaner kommer att utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser.
  • Eleverna kommer att få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
  • Ämnesbetygsreformen innebär också att ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras.

Syftet med ämnesbetyg

  • Eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts.
  • Läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
  • Betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleverna kan i slutet av sina studier i ämnet.

Förberedelser för reformen och möjlighet att lämna synpunkter

Skolverket förbereder sedan 2021 för ämnesbetygsreformen. Vi tar fram förslag på nya ämnesplaner, programstrukturer, programmål och examensmål. Vi skriver också konsekvensutredningar där vi analyserar vilka konsekvenser förslagen kan få.

Många är involverade i samarbetet

Skolverket har rekryterat experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer. Experterna arbetar med innehållet i ämnesplanerna och programstrukturerna. Vi arbetar också med olika referensgrupper, till exempel skolhuvudmän, rektorer, lärare, elever, branscher, andra myndigheter och organisationer.

Remisser

Skolverket vill veta vad de som berörs av ämnesbetygsreformen tycker och vilket stöd förslagen har. Därför går förslagen på remiss. I en remiss kan myndigheter, organisationer och alla som är berörda komma med synpunkter på förslagen. Just nu är ingen remiss ute.

Förslagen efter den första remissomgången redovisade Skolverket till regeringen i september 2022. Remissen innehöll förslag till ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena och programstrukturer och examensmål för gymnasieskolans nationella program och programmål för gymnasiesärskolans nationella program. Det är regeringen och riksdagen som fattar beslut om förslagen i den första remissen. Vi publicerar besluten vartefter de fattas av regeringen.

Regeringen har i mars 2023 fattat beslut som rör skollagsändringar. Dessa går att ta del av på regeringens webbplats.

Pressmeddelande https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/flera-forandringar-foreslas-for-gymnasieutbildningarna/ Länk till annan webbplats.

Propositionen 2022/23:94

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/03/prop.-20222394 Länk till annan webbplats.

Här nedanför hittar du förslagen som Skolverket har redovisat till regeringen.

Första remissens förslag redovisade till regeringen

I september 2022 redovisade Skolverket förslagen efter den första remissomgången till regeringen. Det är regeringen och riksdagen som sedan fattar beslut om förslagen. Beslut är inte fattat ännu.

Regeringsredovisningen om införandet av ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Artikel: Skolverket lämnar förslag till regeringen om ämnesbetyg Öppnas i nytt fönster.

Förslag på examensmål för gymnasieskolan

Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.

Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 37 kB, öppnas i nytt fönster.

Ekonomiprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster.

El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.

Estetiska programmet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.

Fordons- och transportprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.

Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 38 kB, öppnas i nytt fönster.

Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 34 kB, öppnas i nytt fönster.

Hotell- och turismprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.

Humanistiska programmet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.

Industritekniska programmet Pdf, 49 kB, öppnas i nytt fönster.

Naturbruksprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.

Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 43 kB, öppnas i nytt fönster.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.

Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.

Teknikprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.

VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 111 kB, öppnas i nytt fönster.

Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 36 kB, öppnas i nytt fönster.

Gymnasieingenjör - vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år Pdf, 67 kB, öppnas i nytt fönster.

Programstrukturer för gymnasieskolan

De förslag på programstrukturer som redovisats till regeringen innehåller endast de delar som beslutas av riksdagen eller regeringen. Övriga delar, inriktnings- och programfördjupningsämnen, remitteras 23 januari – 23 mars 2023.

Barn- och fritidsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.

Bygg- och anläggningsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.

Ekonomiprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.

El- och energiprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.

Estetiska programmet Pdf, 35 kB, öppnas i nytt fönster.

Fordons- och transportprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.

Frisör- och stylistprogrammet Pdf, 41 kB, öppnas i nytt fönster.

Försäljnings- och serviceprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.

Hotell- och turismprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.

Humanistiska programmet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.

Industritekniska programmet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.

Naturbruksprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.

Naturvetenskapsprogrammet Pdf, 72 kB, öppnas i nytt fönster.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet Pdf, 30 kB, öppnas i nytt fönster.

Samhällsvetenskapsprogrammet Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.

Teknikprogrammet Pdf, 77 kB, öppnas i nytt fönster.

VVS- och fastighetsprogrammet Pdf, 29 kB, öppnas i nytt fönster.

Vård- och omsorgsprogrammet Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.

Ämnet matematik

Enligt lagrådsremiss från regeringen delas de första 400 poängen i nuvarande matematikämne i två ämnen; matematik respektive matematik – fortsättning.

Lagrådsremiss, Regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

Utöver detta föreslår Skolverket tre ämnen: matematik – fördjupning, matematik – specialisering B och matematik – specialisering C. Hur nivåer i dessa ämnen ser ut, och hur de förhåller sig till nuvarande ämnesplan framgår nedan.

  • Matematik, nivå 1a/1b/1c (remitterades i remiss 1): Mycket lika nuvarande matematik 1-kurser. Skolverkets bearbetade förslag har lämnats vidare till regeringen för beslut.
  • Matematik, nivå 2a/2b/2c (remitterades i remiss 1): Mycket lika nuvarande matematik 2-kurser och bygger på nivå 1. Skolverkets bearbetade förslag har lämnats vidare till regeringen för beslut.
  • Matematik – fortsättning (remitteras som matematik – analys), nivå 1b/1c (remitteras nu i remiss 2): Mycket lika nuvarande matematik 3-kurser och bygger på matematik, nivå 2.
  • Matematik – fortsättning (remitteras som matematik – analys), nivå 2c (remitteras nu i remiss 2): Mycket lik nuvarande matematik 4 och bygger på matematik – fortsättning, nivå 1.
  • Matematik – fördjupning, nivå 1 (remitteras nu i remiss 2): Mycket lik nuvarande matematik 5 och bygger på matematik – fortsättning, nivå 2.
  • Matematik – specialisering B, nivå 1 (remitteras nu i remiss 2): Ganska lik nuvarande matematik – specialisering, men är mer inriktad mot b-spårets program. Bygger på matematik – fortsättning, nivå 1b/1c. Kan bara läsas en gång, till skillnad från nuvarande specialisering.
  • Matematik – specialisering C, nivå 1 (remitteras nu i remiss 2): Ganska lik nuvarande matematik – specialisering och bygger på matematik – fortsättning, nivå 2. Kan bara läsas en gång, till skillnad från nuvarande specialisering.

Andra remissen

Den andra remissen med förslag på programstrukturer, behörighetsföreskrifter och drygt 500 ämnesplaner avslutades 23 mars 2023. Skolverket sammanställer och värderar remissynpunkterna tillsammans med bland annat experter, referensgrupper och nationella programråd. Förslagen är borttagna medan vi arbetar med att omhänderta synpunkterna.

Ämnesplanerna, programstrukturerna och behörighetsföreskrifterna från den andra remissen beslutas av Skolverket. Vi planerar att kunna fatta beslut under senhösten 2023. När beslut är fattat kommer dokumenten att finnas tillgängliga. Under tiden kan du ta del av konsekvensutredningarna.

Om du vill ha tillgång till förslagen i den andra remissen innan beslut är fattat kan du kontakta registrator@skolverket.se

Konsekvensutredning i andra remissen

Konsekvensutredning gymnasiet Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Tredje remissen

Skolverket planerar en tredje remiss kring årsskiftet 23/24. Då remitteras bland annat modersmål, minoritetsspråk, yrkesdansarutbildningen och ämnesplaner för riksrekryterande utbildningar samt utbildningen gymnasieingenjör – vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Film: Webbinarium om remiss för ämnesbetygsreformen 8 mars (tid: 52 minuter)

Detta webbinarium är ett allmänt webbinarium för alla som arbetar inom inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och som vill lämna synpunkter på ämnesbetygsreformen. Du får veta mer om ämnesbetygsreformen och hur det går till att svara på en remiss. Syftet med webbinarierna är att underlätta för dig som önskar svara på remissen och att ge dig en överblick över de dokument som ingår.

Vad händer nu?

På bilden nedan får du en överblick över hur Skolverket jobbar med ämnesbetygsreformen.

Tidslinje över Skolverkets arbete med ämnesbetygsreformen

Klicka på bilden för att förstora den.

Övergripande tidplan

  • 2021: Skolverket arbetade fram förslag på en modell för ämnesbetyg, de första ämnesplanerna och programstrukturer och programmål för gymnasieskola och gymnasiesärskola.
  • 2022: Första remissen gick ut våren 2022. Remissen innehöll ämnesplanerna i de gymnasiegemensamma ämnena för gymnasieskolan. Den innehöll också programstrukturer och programmål för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolverket bearbetade förslagen utifrån synpunkter från remissinstanserna under hösten 2022 och har redovisat förslagen till regeringen. Regeringen har ännu inte fattat beslut.
  • 2023: Andra remissen går ut 23 januari – 23 mars 2023. Remissen innehåller bland annat ämnesplaner för cirka 500 ämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ett fåtal ämnen går på remiss i en tredje och eventuellt fjärde remissomgång.
  • 2023: Under 2023 tar vi fram visst implementerings-och informationsmaterial riktade till rektorer, skolchefer och studie-och yrkesvägledare.
  • 2024: Ansökan om särskilda varianter sker i januari 2024
  • 2024: Under hela 2024 så tar vi fram implementeringsinsatser riktade till lärare i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux.
  • 2025: Tillämpning av ämnesbetyg från 1 juli 2025.

Här kan du ladda ner en mer utförlig bild av bilden ovan, som du exempelvis kan använda i en presentation. Öppnas i nytt fönster.

Så fungerar ämnesbetyg

När ämnesbetyg har införts kommer elever att läsa en eller flera nivåer i ett ämne i stället för att som idag läsa kurser. Det är den sista nivån som eleven läser som blir elevens slutliga betyg.

Undervisningen i många ämnen kommer därför att pågå under en längre sammanhållen period innan eleven får sitt slutliga betyg, till skillnad från i dag då eleven får ett slutligt betyg efter varje avslutad kurs.

Det blir ett större fokus på ämnet som helhet. Alla ämnen delas in i nivåer med ett centralt innehåll för varje nivå. Det centrala innehållet i en nivå ska bygga vidare på och fånga upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Det centrala innehållet uttrycker progressionen i ämnet. Det betyder att det centrala innehållet ska beskriva både ökad bredd och ökat djup mellan varje nivå.

Syfte, mål och betygskriterier är samma oavsett nivå. Det här är en viktig skillnad jämfört med det nuvarande kursutformade systemet, där målen ibland bara gäller vissa kurser i ett ämne. I de nya ämnesplanerna är det alltså endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå.

Skolverket föreslår även en förstärkning av bildningsperspektivet och hållbar utveckling i examensmål, programmål och i ämnesplanerna.

I stället för betyg på varje kurs i ett ämne ska betyg sättas efter varje nivå i ämnet. Betyget som sätts efter en nivå i ämnet ersätter betyget från föregående nivå. I ämnesplanerna kommer det därför bara att finnas en uppsättning betygskriterier för varje ämne, till skillnad från idag då det finns betygskriterier för varje kurs.

Det innebär att samma betygskriterier kommer att användas vid betygssättningen efter varje nivå och i relation till det centrala innehållet för den aktuella nivån. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå.

Ämnesbetygsreformen har potential att förbättra för lärare och elever. Förhoppningen är bland annat att reformen ska:

  • ge bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid där betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet
  • öka motivationen hos elever när de får mer tid att utveckla kunskaper och då tidiga misslyckanden kommer att spela mindre roll
  • lärarna ska få bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn
  • fokus kan ligga mer på undervisning och på att stödja elevers kunskapsutveckling och mindre på täta bedömningstillfällen.

Ämnesbetygsreformen innebär att befintliga legitimationer kommer att behöva uppdateras för många lärare. Många ämnen behåller samma namn, i dessa fall påverkas inte behörigheterna i lärares legitimationer. Skolverket föreslår att flera av ämnena delas eller byter namn och det tillkommer också helt nya ämnen.

  • Om ämnet heter samma namn som nu så har du din behörighet kvar och behöver inte söka om.
  • Om ämnet byter namn så är du fortfarande behörig men du kommer att behöva söka om ämnesbehörigheten.
  • För helt nya ämnen behöver lärare ansöka om att få behörighet.

Skolverket kommer löpande att informera om hur lärarlegitimationer och behörigheter kommer att påverkas. Berörda lärare kommer under 2024 att bli kontaktade av Skolverket.

I konsekvensutredningen framgår det hur lärares behörighet påverkas under respektive ämne. Ta del av konsekvensutredningen i remissen som ligger ute mellan den 23 janauri och 23 mars.

På den gymnasial nivån inom komvux används samma ämnesplaner som i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan.

Här kan du mer om hur ämnesbetyg kommer att fungera inom komvux. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Filmer, poddar och annat material

Här hittar du filmer, poddar och annat material som du kan använda dig av när du sätter dig in i ämnesbetygsreformen.

Film: Modellen för ämnesbetyg (tid: 2.13 min)

Ta del av vår korta animerade film som enkelt beskriver modellen för ämnesbetyg. Filmen ger dig en förförståelse för ämnesbetyg och betygsättning. Du får bland annat ta del av tre olika exempel på betygsättning i ett ämne.

Så kan ni implementera ändrade styrdokument

Här hittar du som är rektor eller skolchef en guide för att implementera ändrade styrdokument inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Upplägget består av nio olika steg som ni kan anpassa till er verksamhet.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-personal/sa-kan-ni-implementera-andrade-styrdokument Länk till annan webbplats.

Poddavsnitt om ämnesbetyg

Ämnesbetygsreformen (tid 14:17 min)

Kan ämnesbetyg bidra till att vi bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt motiverar till ett mer fördjupat lärande? I Skolverkspoddens avsnitt om ämnesbetygsreformen ger vi en bakgrund till ämnesbetyg, en sammanfattning av vad det innebär samt hur reformen kommer påverka skolformerna på gymnasial nivå.

Medverkande i podden: Anna Jägberg och Paula Starbäck, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan (tid 10:22 min)

Med ämnesbetyg i gymnasieskolan kan elever få mer tid för kunskap innan betygen sätts, men hur blir det då för gymnasiesärskolan? I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om hur ämnesbetygsreformen som införs 1 juli 2025 påverkar just gymnasiesärskolan.

Medverkande: Cecilia Hågemark och Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? (tid: 15:01 min)

Det finns många elever inom komvux på gymnasial nivå och därmed blir många elever berörda av att ämnesbetyg ska införas på gymnasial nivå 1 juli 2025. Nu blir det till exempel ämnen och ämnesnivåer i stället för kurser. I det här avsnittet av Skolverkspodden fokuserar vi på hur komvux berörs av ämnesbetygsreformen.

Medverkande: Annelie Svantesson och Jonas Vig, båda undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Sandra Charléz.

Transkribering: Ämnesbetyg och komvux – hur matchar det? Pdf, 113 kB.

Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen! (tid: 22:03 min)

I det här avsnittet av Skolverkspodden pratar vi om att det börjar bli tid för skolchefer att förbereda sig för att implementera ämnesbetygsreformen.

Medverkande: Richard Weibull, skolchef Nässjö kommun och Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Transkribering: Skolchefer, dags att förbereda för ämnesbetygsreformen! Pdf, 63 kB.

Ämnesbetyg och yrkesutbildning i komvux – hur förbereder vi oss? (tid: 14:00 min)

I det här avsnittet diskuterar vi hur ämnesbetygsreformen kommer att påverka yrkesutbildning och bland annat yrkespaket inom komvux med bakgrund av att majoriteten är yrkesämnena är ute på remiss. Vi pratar också om hur verksamheterna kan förbereda arbetet med implementering.

Medverkande: Åsa Nätterlund Vuxenutbildningschef Borås Stad och Emelie Högberg undervisningsråd på Skolverket. Samtalet leds av Susan Myrdal.

Transkribering: Ämnesbetyg och yrkesutbildning i komvux – hur förbereder vi oss? Pdf, 51 kB, öppnas i nytt fönster.

Vem beslutar vad?

Här kan du se en bild över vilka författningar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som beslutas av riksdagen, regeringen och Skolverket.

Författningar för gymnasieskola och gymnasiesärskola -Vem gör vad?

Bakgrund

Ämnesbetygsreformen utgår från förslag från utredningen Bygga, bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper. Den ledde till en proposition om ändringar i skollagen som riksdagen sedan har fattat beslut om. Ett annat beslut i samma proposition var att införa sammantagen bedömning och att ersätta kunskapskrav med betygskriterier.

Bygga bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper (SOU:2043) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper (Prop. 2021/22:36.) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Följ oss!

På denna sida kommer vi att samla information om vårt arbete, bland annat med senaste nytt, tidsplaner, information om remisser och stöd för dig under denna resa. Vi informerar även i vårt nyhetsbrev. Kom ihåg att kryssa i rätt skolform i anmälan till nyhetsbrevet.

Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

I boxen nedan hittar du frågor och svar om ämnesbetygsreformen.

Senast uppdaterad 20 april 2023

Frågor och svar

I dagens kursutformade system får eleven ett betyg efter varje kurs. Det betyget ingår sedan i elevens examensbevis eller studiebevis.

I ett ämnesutformat system läser eleven en eller flera nivåer i ett ämne. Eleven får ett betyg i den nivå som hen har läst och om eleven fortsätter att läsa flera nivåer i ämnet kommer betyget i den första nivån att ersättas av ett nytt betyg i nästa nivå och så vidare.

Det innebär också att nivåerna i ett ämne behöver ha en tydlig progression i det centrala innehållet (d.v.s. att innehållet breddas och fördjupas). Det sista betyget en elev får i ämnet behöver på ett rättvisande sätt kunna spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet.

Lärare behöver läsa och tolka betygskriterierna i relation till syftet och det centrala innehållet på den aktuella nivån och den undervisning som bedrivits. En lärare som undervisar på en viss nivå behöver i ett system med ämnesbetyg ha god kännedom om vilket centralt innehåll som ingår i de underliggande nivåerna. Eftersom det som bedöms förutsätter kunskaper från underliggande nivåer kan betyget ersätta underliggande nivåbetyg.

Syftet med ämnesbetygsreformen är att läraren ska kunna ha mer fokus på undervisningen och mindre på bedömning. Den föreslagna modellen för ämnesbetyg innebär att ämnen ska delas upp i nivåer i stället för kurser och att progressionen i ämnena förstärks. Nivåer i ett ämne ska bygga på varandra och en nivå förutsätter kunskaper från den underliggande nivån. Modellen för ämnesbetyg förutsätter vidare gemensamma mål och betygskriterier för hela ämnet. Eftersom betygskriterierna behöver fungera för samtliga nivåer i ämnet, innebär det att de betygskriterier som föreslås är mindre detaljerade än dagens kunskapskrav.

En lärare som undervisar på en viss nivå behöver i ett system med ämnesbetyg ha god kännedom om vilket centralt innehåll som ingår i de underliggande nivåerna för att kunna planera undervisningen. När betyg sätts på en nivå görs det utifrån betygskriterierna och det centrala innehållet i den aktuella nivån. Ett godkänt betyg omfattar alltid samtliga poäng eleven har läst i ämnet till och med den senaste godkända nivån.

Övriga ämnesplaner kommer remitteras runt årsskiftet 22/23. De delar av programstrukturerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som Skolverket beslutar om kommer också att remitteras under samma period.

Då kommer även till exempel uppdaterade behörighetsföreskrifter för lärare att remitteras.

Den modell för ämnesbetyg som föreslås i propositionen skiljer sig tydligt från vad som gällde i det s.k. linjegymnasiet som gällde fram till och med tidigt 1990-tal. I linjegymnasiet sattes betyget i slutet av ämnet utifrån en bedömning av elevens prestationer i all den undervisning som hade ägt rum, inte endast utifrån en sista nivå eller motsvarande. Inom gymnasial vuxenutbildning användes under den tiden andra lösningar vilket gjorde att skolformerna inte hade en gemensam modell. Samtidigt innebar linjegymnasiet att det var svårt att till exempel byta utbildning inom gymnasieskolan och att då kunna tillgodoräkna sig det man tidigare läst.

Komvux ska även fortsättningsvis utgå ifrån individens behov, förutsättningar och individens mål med sina studier. Skrivningarna i lag och förordning kopplat till detta kommer inte påverkas av införandet av ämnesbetyg. Utbildningen ska också fortsatt bedrivas kontinuerligt över året och med möjlighet till olika former av upplägg och studietakt.

Elever som börjar studera inom komvux i det ämnesutformade systemet, och som tidigare har fått kursbetyg inom gymnasieskolan eller komvux, kommer enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna kunna få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid. För att inte dessa elevers möjligheter att slutföra eller komplettera sin utbildning ska minska bör enligt regeringen även en gymnasieexamen från komvux kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg. Bestämmelserna om gymnasieexamen från komvux finns inte i lag. Regeringen har dock för avsikt att på förordningsnivå ta fram en reglering som innebär att en gymnasieexamen från komvux ska kunna innehålla både kurs- och ämnesbetyg.