Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna

Utbildningen och undervisningen i gymnasieskolan styrs av läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna.

Som lärare läser du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna som en helhet för att förstå hela uppdraget.

Läroplanen

Läroplanen består av två delar:

  1. Skolans värdegrund och uppgifter
  2. Övergripande mål och riktlinjer

Läroplanens del 1 och 2 gäller alla år i gymnasieskolan. De beskriver den värdegrund, kunskapssyn och de mål och riktlinjer som ska genomsyra hela utbildningen.

Examensmålen

För varje nationellt program finns ett examensmål som anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. Gymnasieskolans introduktionsprogram har däremot inte examensmål. Där är istället läroplanen och de aktuella kurs- och ämnesplanerna utgångspunkten för undervisningen

Ämnesplanernas struktur och innehåll

För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanerna inleds med en beskrivning av ämnet som helhet, ämnets syfte med målpunkter, och därefter beskrivs de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Varje ämnesplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet beskriver ämnets hela uppdrag, därför kan syftet också beskriva sådant som inte betygssätts, till exempel elevernas motivation och självförtroende. I vissa ämnens syftestext finns också olika metoder beskrivna, till exempel experimentellt och laborativt arbete inom de naturvetenskapliga ämnena.

Syftet avslutas med mål i en numrerad lista. Målen är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar också vad läraren ska betygssätta.

Kurser i ämnet

För en del kurser i gymnasieskolan står det i ämnesplanen att kursen bygger på en annan kurs. Att en kurs bygger på en annan är Skolverkets vägledning till huvudmannen om vilka förkunskaper som är lämpliga att eleven har inför en överliggande kurs. Det finns däremot inget formellt krav på att eleven måste ha läst eller ens fått ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den. Det vill säga: eleven kan påbörja en överliggande kurs utan att ha läst den underliggande kursen.

Centralt innehåll

I det centrala innehållet står det vilket ämnesinnehåll som ska behandlas i den aktuella kursen. När du planerar undervisningen är det viktigt att du utgår både från syftet och från det centrala innehållet. Då får eleverna möjlighet att utveckla de förmågor som finns beskrivna i syftet. Det centrala innehållet i kursplanen är inte det enda innehåll du som lärare kan ta upp. Det är alltid möjligt att lägga till innehåll utifrån elevernas behov och intresse.

Det centrala innehållet finns ordnat i en punktlista. Det centrala innehållet kan vara stoff, men också metoder, begrepp eller teorier. Det finns inget skrivet i ämnesplanen om hur mycket undervisningstid som ska ägnas åt de olika innehållspunkterna.

Kunskapskrav

Läraren ska sätta betyg på alla kurser. Det finns kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen: E, C och A. Kunskapskraven utgår ifrån målen i syftet och det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven på så sätt att kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen.

Senast uppdaterad 27 november 2017