Provresultatets betydelse för betyget
När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen.
Provresultatet ska särskilt beaktas
Provresultatet har en särskild betydelse vid betygssättningen och större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.
Vid betygsättningen analyserar och värderar du olika underlag, inklusive resultatet från ett nationellt prov, i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.
Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du kan bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det.
Provbetyg och betyg – inte samma sak
Provbetyget ger information om kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till det som provet har prövat och denna information sammanfattas i ett provbetyg. I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till hela kursens syfte, centrala innehåll och betygskriterier.
Det betyg som eleven får kan skilja sig från provbetyget, både uppåt och nedåt, men du behöver vara observant på systematiska avvikelser i resultat på gruppnivå. Sådana systematiska avvikelser kan indikera att resultatet från de nationella proven inte särskilt har beaktats.
När resultatet skiljer sig från dina övriga bedömningsunderlag
Det kan finnas tillfällen när resultatet på det nationella provet för en enskild elev skiljer sig på ett oväntat sätt från dina övriga bedömningsunderlag. Du bör därför samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Det kan handla om att diskutera vilka eventuella särskilda skäl som finns för att en elevs resultat på det nationella provet inte är rättvisande. Lärare kan tillsammans analysera och diskutera giltigheten i den undervisande lärarens underlag samt analysera och diskutera elevens prestationer på olika delar av provet.
Det blir särskilt viktigt att du samråder med kollegor om du överväger att sätta många betyg som avviker från provbetyget. Men det är du som sätter betyg.
Om du ifrågasätter tillförlitligheten i resultatet
Om du vid den allsidiga utvärderingen vid betygssättningen har särskilda skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten i en elevs resultat på ett nationellt prov, ska du inte särskilt beakta detta resultat. Det kan till exempel vara fråga om felande teknik eller hjälpmedel som inte fungerat vid ett delprov.
Det kan även vara sådana omständigheter som eleven själv kan ha påverkat, till exempel att det har konstaterats att eleven har fuskat vid provet. I vissa fall kan det handla om att eleven har varit med om allvarliga händelser.
Ny modell för provbetyg
Från och med höstterminen 2023 tillämpas den nya modellen för provbetyg i nationella prov och betygsstödjande bedömningsstöd.
Den nya modellen innebär att det finns ett givet antal poäng som en elev kan få för varje uppgift. Provbetyget motsvarar det antal poäng en elev får i provet som helhet.
Elevens delprovsresultat kommer endast redovisas med poäng. Poängen från samtliga delprov läggs ihop och översätts till ett provbetyg. Betygsbeteckningarna för att beskriva kvaliteten på ett enskilt elevsvar försvinner. Syftet med förändringarna är att öka giltigheten och tillförlitligheten vid bedömningen.
Proven kommer fortsatt innehålla uppgifter med olika svårighetsgrad och provbetygen kommer representera betygsnivåerna i kurs- och ämnesplanerna.
Så ökar tillförlitligheten och giltigheten när betygsbeteckningar försvinner från uppgifter och delprov
Betygssättning bygger på en allsidig, sammantagen bedömning utifrån syfte, centralt innehåll, kriterier och den undervisning som har bedrivits. En enskild prestation, även på en uppsats, är otillräcklig för att på egen hand säga något om en elevs betygsnivå. Mängden uppgifter och variationen av uppgifter i ett helt prov gör dock provresultatet mer tillförlitligt än poäng på en viss nivå på varje enskild uppgift eller ett avgränsat resultat i ett delprov.
Tidigare innehöll proven villkor. Det innebar att eleven behövde uppvisa en viss kvalitetsnivå på ett visst antal uppgifter eller på varje delprov för att få ett specifikt provbetyg. En sådan modell innebar i praktiken att ett prov delades upp i många miniprov med relativt få möjligheter att visa sin kunskap på varje nivå.
Därför behåller vissa ämnen delprovsresultat och andra inte
I engelska, svenska och svenska som andraspråk omfattar proven kunskaper av olika karaktär och olika dimensioner som inte alltid korrelerar med varandra. För dessa prov omvandlas resultaten på delproven till delprovspoäng innan de räknas samman. Provbetyget beräknas på provresultatet som helhet utan specifika krav på att eleven ska uppnå ett visst antal poäng på varje delprov.
Återkoppling av provresultatet
När du som lärare återkopplar till elever om hur de har presterat på det nationella provet kan de, och i vissa fall även deras vårdnadshavare, få se provet.
Du kan också beskriva hur provet har bedömts och diskutera resultaten på provets olika delar samt vilken betydelse provresultatet har vid betygssättningen.
Du måste dock alltid återkoppla på ett sådant sätt att provsekretessen fortfarande bibehålls och att provets uppgifter och innehåll inte riskerar att spridas.
Film: Så fungerar de nationella proven (tid: 7:43 minuter)
Den här filmen vänder sig till dig som är lärare i ämnen där nationella prov ges. Filmen ger en ingående bild av hur de nationella proven tas fram och poängsätts samt hur du som lärare kan tänka när du ska använda provresultaten.