Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen med syfte bland annat för att komvux i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens och bättre möta vuxnas behov av utbildning i olika skeden av livet.

Riksdagens beslut om om ändringar i skollagen utgår från propositionen 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Propositionen bygger på flera av förslagen från Komvuxutredningen, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

Målen med utbildningen är utökade

De övergripande målen för utbildningen har utökats så att det framgår att utbildningen även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.

Mer om de utökade målen

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan den 1 juli 2020 följande mål:

  • Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.
  • Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
  • Den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utbildningen ska planeras, organiseras och dimensioneras för att uppfylla samtliga mål. Det finns också en ny formulering om planeringen av utbildningen för varje individ som innebär att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.

Källa: Skollagen (2010:800), 20 kap. 2 §, Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105.

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan den 1 juli 2020 följande mål:

  • Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.
  • Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
  • Den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utbildningen ska planeras, organiseras och dimensioneras för att uppfylla samtliga mål. Det finns också en ny formulering om planeringen av utbildningen för varje individ som innebär att utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.

Källa: Skollagen (2010:800), 20 kap. 2 §, Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105.

Förändringar gällande komvux som särskild utbildning (särvux)

Särskild utbildning för vuxna (särvux) har upphört som egen skolform och i stället blivit en del av skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux). Särvux heter därför komvux som särskild utbildning sedan den 1 juli 2020.

I samband med att särvux blir en del av komvux harmonieras regelverket för komvux som särskild utbildning med övriga komvux. Det innebär att

  • det har införts en rätt att läsa på grundläggande nivå i annan kommun.
  • det har införts utökade möjligheter till utbildning på gymnasial nivå i en annan kommun än hemkommunen. Hemkommunen ska svara för kostnaderna om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan huvudman.
  • prövning införs inom komvux som särskild utbildning från och med den 1 juli 2021.

Det införs även ytterligare förändringar från den 1 juli 2021:

  • Ett komvuxarbete införs istället för gymnasiesärskolearbetet.
  • Ett komvuxbevis införs istället för ett gymnasiesärskolebevis.
  • Nya urvalsregler på gymnasial nivå.

Läs mer om förändringarna: Förändringar kring särvuxlänk till annan webbplats

Förändrad prioritering och urvalsregler

Den 1 juli 2021 ändras vilka som ska prioriteras till utbildning när det gäller komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Förändringen innebär att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras.

Mer om förändrad prioritering och urvalsregler

De nya reglerna om urval ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli 2021. Förändringarna innebär att

  • regleringen om urval förändras i 3 kap. 7 och 8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning gällande komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
  • 10 § om urval i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regionalt yrkesinriktad utbildning upphör att gälla och därmed regleras inte urval inom regionalt yrkesvux särskilt.

Urval är en del av processen från att en ansökan lämnas in till att den sökande är antagen till utbildning. Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.

När det gäller komvux på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 20 kap. 2, 20 och 23 §§ skollagen (2010:800), 3 kap. 7–8 §§ förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, punkten 2 övergångsbestämmelserna förordning (2021:96) om ändring i förordning om vuxenutbildning samt Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105

Mer om antagning och urval på gymnasial nivå

De nya reglerna om urval ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli 2021. Förändringarna innebär att

  • regleringen om urval förändras i 3 kap. 7 och 8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning gällande komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
  • 10 § om urval i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regionalt yrkesinriktad utbildning upphör att gälla och därmed regleras inte urval inom regionalt yrkesvux särskilt.

Urval är en del av processen från att en ansökan lämnas in till att den sökande är antagen till utbildning. Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.

När det gäller komvux på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 20 kap. 2, 20 och 23 §§ skollagen (2010:800), 3 kap. 7–8 §§ förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, punkten 2 övergångsbestämmelserna förordning (2021:96) om ändring i förordning om vuxenutbildning samt Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105

Mer om antagning och urval på gymnasial nivå

Komvuxarbete och gymnasieexamen

För att reglerna för gymnasieexamen i komvux ska bli mer flexibla ska ett komvuxarbete ersätta gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet i komvux. Det införs också förändringar i reglerna för en högskoleförberedande gymnasieexamen inom komvux på gymnasial nivå samt att ett komvuxbevis ersätter gymnasiesärskolebevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2021.

Mer om komvuxarbete och komvuxbevis

Riksdagen har beslutat att det inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska införas ett komvuxarbete.

Enligt 2 kap. 3 § förordningen om vuxenutbildning i sin lydelse från den 1 juli 2021 finns det inom komvux på gymnasial nivå nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng respektive 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter dagens gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete. De nya bestämmelserna om komvuxarbetet träder i kraft den 1 juli 2021.

Den 1 juli 2021 införs även ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbeviset ersätter gymnasiesärskolebeviset som efter utgången av juni 2021 inte längre ska utfärdas.

Elever som tidigare har genomfört ett gymnasiearbete i gymnasieskolan eller inom komvux ska fortsättningsvis få använda dessa i en gymnasieexamen från komvux. På så sätt missgynnas inte elever med äldre betyg.

Skolverket har getts bemyndigande att meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Förslagen gällande målen för komvuxarbetet är ute på remiss under april 2021 och planeras att beslutats och publiceras innan 1 juli 2021.

Riksdagen har beslutat att det inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska införas ett komvuxarbete.

Enligt 2 kap. 3 § förordningen om vuxenutbildning i sin lydelse från den 1 juli 2021 finns det inom komvux på gymnasial nivå nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng respektive 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter dagens gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete. De nya bestämmelserna om komvuxarbetet träder i kraft den 1 juli 2021.

Den 1 juli 2021 införs även ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Komvuxbeviset ersätter gymnasiesärskolebeviset som efter utgången av juni 2021 inte längre ska utfärdas.

Elever som tidigare har genomfört ett gymnasiearbete i gymnasieskolan eller inom komvux ska fortsättningsvis få använda dessa i en gymnasieexamen från komvux. På så sätt missgynnas inte elever med äldre betyg.

Skolverket har getts bemyndigande att meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom komvux på gymnasial nivå och inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Förslagen gällande målen för komvuxarbetet är ute på remiss under april 2021 och planeras att beslutats och publiceras innan 1 juli 2021.

Mer om högskoleförberedande examen

Utöver ändringar som innebär att komvuxarbete införs i komvux har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning i fråga om betyg och examen. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021 och har sin grund i de förslag som lades fram i Komvuxutredningens betänkande, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

Komvuxutredningen hade bland annat i uppdrag att undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå skulle kunna förenklas, exempelvis på så sätt att kopplingen till högskoleförberedande program i gymnasieskolan tas bort. Utredningen föreslog att i stället för en koppling till ett specifikt program så ska en högskoleförberedande examen ha en bredare inriktning mot studieområden.

Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändrade bestämmelser om högskoleförberedande examen inom komvux som träder i kraft den 1 juli 2021. De ändrade bestämmelserna innebär att en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett av två studieområden, samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik, i stället för mot något av de sex gymnasieprogram som examen ska vara inriktad mot i dag. Dessutom ska det i en högskoleförberedande gymnasieexamen från komvux bli möjligt att ersätta ämnet naturkunskap med två av ämnena biologi, fysik och kemi.

  • I studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ingår kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
  • I studieområdet naturvetenskap och teknik ingår kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Införandet av bestämmelser om en högskoleförberedande examen, som tillåter en bredare variation av kurser, är tänkt att möjliggöra en större flexibilitet. Möjligheten att erhålla en examen och bättre anpassning av utbildningen till vuxna elevers skiftande behov och målsättning med sina studier ökar. Detta gäller i synnerhet för elever med äldre eller utländska betyg vars tidigare studier inte fullt motsvarar något nationellt program inom gymnasieskolan.

De ändrade villkoren för examen från de två studieområdena framgår av förordning 2021:96 om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildninglänk till annan webbplats

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 100 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.

15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 50 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi
  5. matematik om 200 gymnasiepoäng.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Gemensamma bestämmelser

16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter.

På samma sätt får ett godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.

17 § Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14, 15 a och 15 b §§ för döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska. Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14, 15 a eller 15 b § för döva elever. Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen
  2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot
  3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen
  4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs
  5. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit.

Källa: Förordning (2021:96) om ändring i förordningen om vuxenutbildning

Regeringen har fattat beslut om ändrade villkor för högskoleförberedande examen inom komvux som börjar gälla från den 1 juli 2021.

Utöver ändringar som innebär att komvuxarbete införs i komvux har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning i fråga om betyg och examen. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021 och har sin grund i de förslag som lades fram i Komvuxutredningens betänkande, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

Komvuxutredningen hade bland annat i uppdrag att undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå skulle kunna förenklas, exempelvis på så sätt att kopplingen till högskoleförberedande program i gymnasieskolan tas bort. Utredningen föreslog att i stället för en koppling till ett specifikt program så ska en högskoleförberedande examen ha en bredare inriktning mot studieområden.

Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändrade bestämmelser om högskoleförberedande examen inom komvux som träder i kraft den 1 juli 2021. De ändrade bestämmelserna innebär att en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett av två studieområden, samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik, i stället för mot något av de sex gymnasieprogram som examen ska vara inriktad mot i dag. Dessutom ska det i en högskoleförberedande gymnasieexamen från komvux bli möjligt att ersätta ämnet naturkunskap med två av ämnena biologi, fysik och kemi.

  • I studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ingår kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
  • I studieområdet naturvetenskap och teknik ingår kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Införandet av bestämmelser om en högskoleförberedande examen, som tillåter en bredare variation av kurser, är tänkt att möjliggöra en större flexibilitet. Möjligheten att erhålla en examen och bättre anpassning av utbildningen till vuxna elevers skiftande behov och målsättning med sina studier ökar. Detta gäller i synnerhet för elever med äldre eller utländska betyg vars tidigare studier inte fullt motsvarar något nationellt program inom gymnasieskolan.

De ändrade villkoren för examen från de två studieområdena framgår av förordning 2021:96 om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildninglänk till annan webbplats

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 100 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.

15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3
  2. engelska, kurserna 5 och 6
  3. matematik, kursen 1 b eller 1 c
  4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

  1. historia om 50 gymnasiepoäng
  2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng
  3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng
  4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi
  5. matematik om 200 gymnasiepoäng.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan.

Gemensamma bestämmelser

16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter.

På samma sätt får ett godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.

17 § Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14, 15 a och 15 b §§ för döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska. Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14, 15 a eller 15 b § för döva elever. Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen
  2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot
  3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen
  4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs
  5. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit.

Källa: Förordning (2021:96) om ändring i förordningen om vuxenutbildning

Regeringen har fattat beslut om ändrade villkor för högskoleförberedande examen inom komvux som börjar gälla från den 1 juli 2021.

En förenklad betygsskala inom delar av komvux

En förenklad betygsskala kommer att införas inom delar av komvux. Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Bilden nedan visar en tidplan över införandet av den nya betygsskalan inom komvux.

Illustration över nya betygsskalans införande över tid.

En förenklad betygsskala

Den sexgradiga betygsskalan kommer inte längre att användas i skolformsdelarna komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Betygsskalan blir inom komvux på grundläggande nivå och komvux i sfi betygen Godkänt och Icke godkänt. Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå används endast betyget Godkänt. Elever som inte når Godkänt ska få ett intyg om att de deltagit i kursen.

När börjar förändringarna gälla?

Den nya betygsskalan ska tillämpas på berörda skolformsdelar från och med 1 januari 2022. Då det inte införs några nya kurser utan endast en ny betygsskala finns inga övergångsbestämmelser. Utformandet av den nya betygsskalan, där överliggande betygssteg tagits bort, har endast i mycket liten utsträckning påverkat kursernas övriga innehåll. Det innebär i praktiken att elever som läser kurser som löper över årsskiftet fortsatt läser samma kurs men betygsätts enligt den nya betygsskalan om de avslutar kursen efter 1 januari 2022.

Det är viktigt att huvudman och rektor säkerställer att verksamheten är väl förberedd och införstådd i förändringarna i god tid innan ikraftträdandet. För att stödja huvudmännen i detta arbete planerar Skolverket informations- och stödinsatser kring den förenklade betygsskalan under hösten 2021.

Bakgrunden till beslutet om att införa en förenklad betygsskala grundar sig i förslag som bland annat framkommit i Sfi-utredningen (SOU 2013: 76), GRUV-utredningen (SOU 2013:20) och nu senast i komvuxutredningen, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden, (SOU 2018:71). Några argument för en förenklad betygsskala som lyfts fram i utredningarna är att betyget inte används som ett urvalsinstrument för högre studier, att det skulle kunna öka genomströmningen av elever och förenkla bedömnings- och dokumentationsarbetet för undervisande lärare.

Mer om komvux för stärkt kompetensförsörjning - Regeringen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka berörs av den förändrade betygsskalan?

Huvudmän som bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare berörs av förändringarna av betygsskalan. Berörs görs även de fristående utbildningsanordnare (inklusive folkhögskolor) som tillhandahåller kurser inom ovan nämnda skolformsdelar samt rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever och annan personal som arbetar med elever kopplat till utbildningen och undervisningen inom dessa delar och nivåer.

Hur påverkas de nationella proven i sfi?

Skolverket utkommer med en ny serie nationella prov för sfi med start i januari 2022. De sfi-prov som är framtagna enligt den gamla betygsskalan kommer inte längre att kunna användas.

Genomföra och bedöma nationella prov i svenska för invandrare (sfi)länk till annan webbplats

Vad gör Skolverket?

Arbetet med att ta fram den nya förenklade betygsskalan och revidera kursplanerna är i gång. Arbetsgrupper och referensgrupper gör en analys av nuvarande betygsskala och vad som behöver framgå av en ny betygsskala. Vi undersöker hur nya betygsskalor påverkar nya kurskoder, statistik och systemleverantörer. Skolverket planerar också informations- och implementeringsinsatser med anledning av förändringarna.

Informationen på denna sida kommer att uppdateras

Källa: Komvux för stärkt kompetensförsörjning, prop. 2019/20:105.

Aktuella remisser från Skolverket

Förslag på ändringar i motsvarandelistan (SKOLFS 2011:196)

Med anledning av att ett flertal ämnesplaner inom vård och omsorgsområdet upphöra att gälla den 1 juli 2021 avser Skolverket att uppdatera och ändra Skolverkets föreskrifter om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. Det innebär att de ämnen som upphör att gälla samt deras motsvarigheter i de äldre kurserna ska tas bort ur bilagan. Det har även skett andra förändringar i ämnesplanerna på gymnasial nivå vilket föranleder ändringar. Vidare avser Skolverket att korrigera vissa felaktigheter av redaktionell karaktär. Remisstiden pågår till den 19 april 2021.

Här kan du ta del av remissenlänk till annan webbplats

Förslag till föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning samt motsvarandelistan

Förslag till föreskrift om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning samt förslag på ändring av föreskrifter som berörs av att komvuxarbetet ersätter gymnasiearbetet inom komvux. Detta med anledning av ändringar i skollagen (2010:800) och i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning som börjar gälla från 1 juli 2021.

I denna remiss ingår även förslag på ändringar i Skolverkets föreskrift (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner, den så kallade ”motsvarandelistan”.

Här kan du ta del av remissen

Senast uppdaterad 14 april 2021