Mål, prioritering och urval inom komvux

På denna sida hittar du information om övergripande mål för komvux samt prioritering och urval av sökande.

Övergripande mål

De övergripande målen för utbildningen inom komvux finns i 20 kap. 2 § skollagen (2010:800). Utbildningen ska planeras, organiseras och dimensioneras för att uppfylla samtliga mål.

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

  • vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande
  • vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling
  • den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning
  • den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.

Prioritering och urval av sökande till komvux

Till de delar av komvux där det inte finns en rätt till utbildning kan det bli aktuellt att prioritera och göra urval bland de som söker utbildningen. Enligt 20 kap. 2 § andra stycket i skollagen ska de som har störst behov av utbildning prioriteras när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Mer detaljerade regler om hur urval ska gå till utifrån skollagens prioritering finns i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. I 3 kap. 7 och 8 §§ i förordningen om vuxenutbildning regleras att om inte alla sökande som är behöriga till en utbildning kan antas, ska ett urval göras. I paragraferna listas i ordning de grupper som ska ges företräde till utbildning vid ett urval. Reglerna om urval anger i vilken ordning dessa grupper av sökande, som alla har ett stort behov av utbildning, ska prioriteras.

Urval är en del av processen från att en ansökan lämnas in till att den sökande är antagen till utbildning. Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.

En beskrivning av hela antagningsprocessen inom komvux på gymnasial nivå finns här: Mer om antagning och urval på gymnasial nivå. Länk till annan webbplats.

När det gäller komvux på gymnasial nivå innebär regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan
  3. är eller riskerar att bli arbetslös
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär regleringen att vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan
  3. är eller riskerar att bli arbetslös
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källa: 20 kap. 2, 20 och 23 §§ skollagen (2010:800), 3 kap. 7–8 §§ förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Länk till annan webbplats.

Reglerna om prioritering och urval förändrades under 2021 enligt regeringens proposition Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105). Här beskrivs bakgrund och motiv till de genomförda förändringarna.

I propositionen förklaras förändringarna med att dåvarande prioriteringsordning gjorde det svårt för vissa grupper att erhålla en utbildning på gymnasial nivå. Det finns ett behov av att ge ökad tillgång till yrkesutbildningen för vuxna som inte har kort tidigare utbildning, och därmed inte prioriteras vid urval, men samtidigt har ett stort behov av en gymnasial yrkesutbildning. Behovet av utbildning kan uppstå i olika skeden i livet, och oavsett om den vuxne har slutfört en gymnasial utbildning eller inte.

Genom att ändra skollagens prioriteringsregel till att de med störst behov av utbildning ska prioriteras är tanken att möjliggöra för fler grupper än de som har kort tidigare utbildning att ingå i prioriteringsordningen vid urval.

Enligt propositionen möjliggör förändringen av skollagens prioriteringsregel att rangordningen i urvalsreglerna på förordningsnivå kan omfatta en större andel av de sökande jämfört med tidigare. Detta ger kommunerna ledning om hur en prioritering ska göras även mellan sökande med längre utbildning, vilket i sin tur gör att urval kan göras mer likvärdigt och transparant.

Individer med kort utbildning ska vara prioriterade

I propositionen framkommer också att regeringen fortsatt bedömer att vuxna med kort tidigare utbildning kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed även fortsatt bör vara en av de grupper som ska prioriteras vid urval till utbildning i komvux. De bör dock inte vara den enda grupp som prioriteras.

Vuxna med kort tidigare utbildning är ofta beroende av utbildning i komvux och om de nekas plats i utbildning riskerar de att hamna i återvändsgränder, utan möjlighet till vare sig arbete eller utbildning. Komvux har dessutom ett vidare syfte än att enbart förbereda för arbete eller högre studier. Komvux syftar även till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhällslivet och främja deras personliga utveckling, vilket är mycket relevanta syften för många med kort tidigare utbildning. Vuxna med kort tidigare utbildning bör därmed betraktas som en grupp med stort behov av utbildning inom komvux och därmed även fortsättningsvis tillhöra dem som prioriteras vid urval.

Urvalsregler för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

I propositionen framgår att komvux som särskild utbildning behöver närma sig övriga delar av komvux organisatoriskt, inte minst för att underlätta studier i flera delar av komvux samtidigt. Utifrån detta resonemang är det rimligt att komvux som särskild utbildning får samma övergripande prioriteringsregel som övriga komvux, dvs. att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras. Utgångspunkten ska således, liksom för komvux i övrigt, vara att de med störst behov av utbildningen prioriteras.

Urval inom regionalt yrkesvux

Tidigare fanns andra urvalsregler för sådan utbildning som kommunerna erhåller statsbidrag för inom regionalt yrkesvux. Förändringarna 2021 innebar dock att det inte längre finns några särskilda bestämmelser om urval för sådan statsbidragsfinansierad utbildning. Det innebär att samma regler om urval ska tillämpas för all utbildning inom komvux på gymnasial nivå, oavsett om utbildningen är finansierad med statsbidrag eller ej.

Källor:
Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Länk till annan webbplats.
Skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Grupper med stort behov av utbildning

I propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105) beskriver regeringen olika grupper som har stort behov av utbildning.

En grupp som kan anses ha stort behov av utbildningen och därmed bör beredas plats vid urval är kvinnor och män som önskar fullfölja studier inom komvux som de har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Det är rimligt att de som har påbörjat en utbildning ges möjlighet att slutföra den.

En annan grupp av sökande som bör prioriteras vid urval är de som inte har uppnått kraven för gymnasieexamen eller motsvarande utbildning.

Även de som är arbetslösa eller riskerar att förlora sitt arbete bör tillhöra de prioriterade grupperna. Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.

Ytterligare en annan grupp som bör prioriteras vid urval är de som behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet. Gruppen innefattar vuxna som behöver en ny yrkesutbildning eller behöver komplettera en tidigare yrkesutbildning för att behålla sitt arbete.

En annan grupp som bör vara prioriterad är de som behöver utbildningen för ett planerat yrkesval. I denna grupp finns till exempel vuxna som har genomgått ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan men som inte har för avsikt att söka sig vidare till högskolan och som behöver en yrkesutbildning för att få ett arbete.

Ett annat exempel är utlandsfödda med en gymnasial utbildning från sitt tidigare hemland, men med behov av en yrkesutbildning för att stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden. Vidare bör vuxna som önskar att byta yrke för att de har drabbats av sjukdom, funktionsnedsättning, värk eller andra besvär, och vars effekter på hälsa och arbetsförmåga kan undvikas eller mildras om de byter arbete, att inkluderas i denna kategori. Ett ytterligare exempel är en kvinna eller man som önskar att skola om sig och byta yrkesbana mitt i yrkeslivet.

Urvalsreglerna anger i vilken ordning olika grupper av sökande, som alla har ett stort behov av utbildning, ska prioriteras.

Källor:
Proposition 2019/20:105, Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Länk till annan webbplats.
Skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om prioritering och urval

Frågor och svar om prioritering och urval hittar du i listan nedan:

Senast uppdaterad 12 juli 2022

Frågor och svar

Regeringen skriver följande om denna punkt i prop. 2019/20:105 s. 78: ”Exempel på vad som avses med att riskera att förlora sitt arbete är om individen har fått besked om uppsägning eller om individen är på en arbetsplats och tillhör en personalkategori som har varslats om uppsägning. I samma kategori ingår även de som är eller har varit sjukskrivna och som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan återgå till sitt tidigare eller nuvarande arbete och därför behöver en utbildning för att kunna yrkesväxla.”

För de individer som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, så de kommer inte att beröras av urvalsreglerna överhuvudtaget. För en sökande som är behörig men även bedöms ha rätt till utbildningen innebär alltså ett beslut om mottagande även att den sökande antas till utbildningen.

Här finns mer information om ansökan, behörighet, rätt till utbildning och antagning.

Från ansökan till antagning inom komvux på gymnasial nivå

I 1 kap. 2 § förordningen om vuxenutbildning anges att med utbildning avses i denna förordning kommunal vuxenutbildning, om inte något annat framgår. I den nya lydelsen av 3 kap. 7 och 8 §§ andra stycket 1 anges att den sökande önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan. Eftersom det inte anges något annat i urvalsbestämmelsen är det bara påbörjade studier inom komvux som avses här.

Det är hemkommunen som ansvarar för att en individuell studieplan upprättas och denna ska upprättas enligt bestämmelser i 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) och i 2 kap. 16 § förordningen om vuxenutbildningen. I dessa bestämmelser regleras bland annat vad planen ska innehålla, att planen ska utarbetas i samverkan med eleven och att planen vid behov ska revideras. Det är rektor som ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen.

Vid utbildning i annan kommun än hemkommunen är det den huvudman/kommun som anordnar utbildningen som beslutar om mottagande och antagning, och därmed även eventuellt urval av sökande. Har en sökande från en annan kommun bedömts som behörig och mottagits till utbildningen så ingår denne i samma antagningsprocess, och därmed eventuellt urval, som alla andra sökande till utbildningen.

Det är därmed upp till den huvudman som anordnar utbildningen i fråga att utifrån gällande bestämmelser prioritera och göra urval av de sökande.

Här finns mer information om ansökan och antagning när det gäller utbildning som anordnas av annan huvudman än hemkommunen.

Utbildning som anordnas av annan huvudman än hemkommunen