Så arbetar vi med att förbättra kurs- och ämnesplanerna

Under 2019 reviderar vi grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Inför det här arbetet samlar vi in synpunkter på olika sätt. Just nu har du möjlighet att lämna synpunkter på det centrala innehållet i flera ämnen och kurser.

Skolverket arbetar med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Inriktningen på arbetet är att skapa bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, se över att det finns en rimlig balans mellan innehåll och tid för undervisning samt att skapa förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygssättningen.

Läs mer om de fyra prioriterade områdena

Samråd med lärare, ämnesexperter och forskare

Under hösten 2018 träffar vi lärare från olika skolformer. Vi träffar också forskare, intresseorganisationer, fackförbund och andra myndigheter. Genom dessa samråd breddar vi och fördjupar vi vår bild av hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken.

Lämna dina synpunkter på det centrala innehållet i flera ämnen och kurser

Vi är särskilt intresserade av hur du ser på det centrala innehållet utifrån gällande timplaner eller kurspoäng. Vilka innehållspunkter lägger du mycket tid på, vilka är viktigare än andra, vilka uppfattar du som alltför abstrakta eller detaljerade?

Nedan finns ett antal enkäter för olika ämnen och kurser. Välj först den skolform som du arbetar i och sedan det ämne eller den kurs du vill lämna synpunkter kring. Du kan besvara flera enkäter.

Enkäterna är öppna till och med 16 december.

 

Tyck till om det centrala innehållet i grundskolans kursplaner (inklusive samiska)

Tyck till om det centrala innehållet i några av ämnesplanerna på gymnasial nivå

Synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken

Tack till alla som besvarade vår enkät i oktober och lämnade synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken.

Vi fick mer än 3 500 svar. Majoriteten av svaren, drygt 60 %, kommer från lärare i grundskolan medan ungefär 35 % av svaren kommer från lärare i gymnasieskolan. De resterande svaren kommer från lärare i kommunal vuxenutbildning, drygt 3 %, och i övriga skolformer, cirka 2 %.

Mer om resultatet

De resultatet som vi redovisar här är de sammanlagda svaren från alla skolformer. Enkätens resultat ger oss en viss vägledning i det fortsatta arbetet, trots att det inte är ett representativt urval av svarande.

Enkäten visade att ungefär hälften av de svarande anser att kunskapskraven är mycket eller ganska bra och hälften anser att de är ganska eller mycket dåliga. Resultatet skiljer sig dock åt mellan skolformerna och mellan de olika kurs- och ämnesplanerna.

Hela 90 % svarade att ämnets syfte och mål stämmer mycket bra eller ganska bra överens med deras bild av vad som är ämnets kärna.

Det var även 90% som svarade att det centrala innehållet stämmer överens i mycket eller ganska stor utsträckning med det som man anser är viktigt innehåll att ta upp i undervisningen. Samtidigt svarade mer än hälften att omfattningen av det centrala innehållet bör minskas. Lika många ansåg att något skulle kunna tas bort i det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplanen.

Resultatet av enkäten gör att vi nu går vidare med frågor om det centrala innehållet i grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå på en mer detaljerad nivå.

Tidsplan för arbetet

Årsskiftet 2018/2019: Riktlinjer och skrivanvisningar

Erfarenheterna från samråden och de synpunkter vi fått från er via höstens enkät används för att tillsammans med lärare, ämnesexperter och forskare arbeta fram riktlinjer för revidering av kurs- och ämnesplaner. Riktlinjer och skrivanvisningar beräknas vara klara vid årsskiftet 2018/2019. I samband med detta finns också möjlighet för lärare och andra intressenter att lämna synpunkter.

2019–2020: Revidering av kurs- och ämnesplaner

Under 2019 reviderar vi grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Även andra obligatoriska skolformers kursplaner kan komma att revideras under den här perioden. Revideringsarbetet genomförs i samverkan med lärare, ämnesexperter och forskare och det kommer också att finnas nya möjligheter att lämna synpunkter via webben. Reviderade kurs- och ämnesplaner planeras att, om regeringen fattar beslut, träda i kraft under hösten 2020.

Bakgrund till revideringarna

Vi arbetar kontinuerligt med att analysera skolans styrdokument utifrån olika aspekter. I juni beslutade vi att se över kursplaner och ämnesplaner utifrån fyra prioriterade områden.

Fyra prioriterade områden

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar om målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas så att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttryck som ”kunskaper om”, ”färdigheter i” och ”förståelse av”. Vi vill se över användningen av begreppet förmåga i grundskolans kursplaner för att därigenom bidra till en bättre balans mellan fakta och förmågor.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Detta behöver ses över för att skapa en rimlig balans mellan innehåll och tiden för undervisningen. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Även detta behöver ses över.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kursplanerna inte tydliggör tillräckligt väl den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från vad en elev i årskurs 9 möter.

4. Förbättra kunskapskraven

Med dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och mindre detaljerade för att undvika att det uppstår problem vid betygssättning. Formuleringarna av kunskapskraven ska underlätta en helhetsbedömning. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett betydligt lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande en del av ett kunskapskrav. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor.

Senast uppdaterad 22 november 2018