Skolverket

Så arbetar vi med att förbättra kurs- och ämnesplanerna

Nu startar vi förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplaner. Under hösten träffar vi lärare från flera skolformer för att bredda och fördjupa våra kunskaper om hur kurs- och ämnesplanerna fungerar. Under processen kommer det att finnas möjligheter att lämna synpunkter.

Skolverket arbetar nu med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Inriktningen på arbetet är att skapa bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, se över att det finns en rimlig balans mellan innehåll och tid för undervisning samt att skapa förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygssättningen.

Läs mer om de fyra prioriterade områdena

Samråder med lärare, ämnesexperter och forskare

Under hösten 2018 träffar vi lärare från olika skolformer. Vi träffar också forskare, intresseorganisationer, fackförbund och andra myndigheter. Genom dessa samråd breddar vi och fördjupar vi vår bild av hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Det finns det också möjlighet att lämna synpunkter genom en enkät. Enkäten kommer att finnas tillgänglig här i oktober.

Riktlinjer under 2018

Erfarenheterna från samråden används sedan för att tillsammans med lärare, ämnesexperter och forskare arbeta fram riktlinjer för revidering av kurs- och ämnesplaner. Riktlinjer och skrivanvisningar beräknas vara klara vid årsskiftet 2018/2019. I samband med detta finns möjlighet för lärare och andra intressenter att lämna synpunkter.

Revidering av kurs- och ämnesplaner under 2019–2020

Under 2019 reviderar vi grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Även andra obligatoriska skolformers kursplaner kan komma att revideras under den här perioden. Revideringsarbetet kommer att genomföras i samverkan med lärare, ämnesexperter och forskare och det kommer också att finnas möjligheter att lämna synpunkter via webben. Reviderade kurs- och ämnesplaner planeras att, om regeringen fattar beslut, träda i kraft under hösten 2020.

Fyra prioriterade områden

1. Betona faktakunskaper mer

Vår analys visar att formuleringar om målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas så att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. På gymnasial nivå används också uttryck som ”kunskaper om”, ”färdigheter i” och ”förståelse av”. Vi vill se över användningen av begreppet förmåga i grundskolans kursplaner för att därigenom bidra till en bättre balans mellan fakta och förmågor.

2. Anpassa det centrala innehållet

I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Detta behöver ses över för att skapa en rimlig balans mellan innehåll och tiden för undervisningen. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Även detta behöver ses över.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet

Vår analys visar att det centrala innehållet i kursplanerna inte tydliggör tillräckligt väl den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer. Det ska till exempel bli tydligare att det innehåll som en elev i årskurs 3 möter i undervisningen skiljer sig från vad en elev i årskurs 9 möter.

4. Förbättra kunskapskraven

Med dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och mindre detaljerade för att undvika att det uppstår problem vid betygssättning. Formuleringarna av kunskapskraven ska underlätta en helhetsbedömning. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett betydligt lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande en del av ett kunskapskrav. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor.