Läroplan (Lsam22) för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Kursplan - Samiska

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Samerna är ett urfolk och samiska är officiellt språk i Sverige, Norge och Finland. Samiska är en viktig kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper och förenar samerna tvärs över gränserna i Sápmi/Sábme/Sámieniädname/Saepmie. Kunskaper i samiska och kunskaper om den samiska kulturen stärker den egna identiteten och möjliggör deltagande i både det samiska och det svenska samhället.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samiska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om samiska samt kunskaper om den samiska kulturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk, sin flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att samtala, läsa och skriva på samiska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om skönlitteratur samt om bilder, filmer och musik med anknytning till samiska traditioner och uttrycksformer. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska i talad form.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift samt tilltro till sin förmåga att uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper i att formulera egna åsikter och tankar i tal och skrift, liksom en medvetenhet om hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskaper för att kunna göra jämförelser mellan samiska och andra språk.

Genom undervisningen i ämnet ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om samiska, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om samisk historia, samiska näringar och traditioner samt om samiska samhällsstrukturer. Därigenom får eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet.

Undervisningen i ämnet samiska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
kunskaper om sociala, historiska och kulturella företeelser i det samiska samhället.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3, inom ramen för samiska som förstaspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för skrivande av olika typer av texter om ämnen som är välbekanta för eleven.
Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Samiska alfabetet och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

Samtal om vardagliga företeelser och händelser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning till olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationen.
Muntlig berättarkonst.

Texter

Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, sagor och sägner.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider i form av rim, ramsor, ordspråk och jojk.
Faktatexter för barn.
Texter med anknytning till samiska traditioner, företeelser och kulturella uttrycksformer.
Hur texternas innehåll kan organiseras.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ord och begrepp som är specifika för samiska miljöer.
Likheter och skillnader mellan talad och skriven samiska.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Samiskt förhållningssätt till naturen, årstidernas växling och traditionellt nyttjande av mark och vatten.
Samiskt kulturarv i olika former, till exempel lekar, musik, slöjd och andra estetiska uttryck.
Miljöer där elevens egen varietet talas.

I årskurs 4–6, inom ramen för samiska som förstaspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
Strategier för skrivande av berättande texter och faktatexter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Samiskans struktur med meningsbyggnad, stavningsregler, böjningsmönster och ordklasser.
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

Samtal om egna och andras upplevelser samt om vardagliga företeelser och händelser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning till olika mottagare. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Muntlig berättarkonst.

Texter

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, sagor och sägner.
Berättande texter och poetiska texter som belyser samers villkor, traditioner och samiska kulturella uttrycksformer.
Faktatexter för barn och unga.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.
Hur texternas innehåll organiseras.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Ord och begrepp som är specifika för samiska miljöer.
Likheter och skillnader mellan talad och skriven samiska.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Samiskt förhållningssätt till naturen, årstidernas växling och traditionellt nyttjande av mark och vatten.
Samiskt kulturarv i olika former, till exempel musik, slöjd och koltar från området där elevernas varieteter talas.
Nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska språkområden i Sápmi/Sábme/ Sámieniädname/Saepmie.

I årskurs 7–9, inom ramen för samiska som förstaspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera olika typer av texter från olika medier. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara explicit eller implicit uttryckt i texten.
Strategier för skrivande av olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Samiskans struktur med ordbildning, böjningsmönster, ordklasser och satsdelar.
Hjälpmedel för informationssökning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

Samtal och diskussioner om ämnen som är välbekanta för eleven samt om tankar, känslor, åsikter och aktuella händelser.
Olika former för muntligt återberättande, beskrivande och reflekterande.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.
Muntlig berättarkonst.
Talad nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska.

Texter

Skönlitteratur för ungdomar. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar.
Berättande texter och poetiska texter med anknytning till samiska traditioner och företeelser.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas syfte, innehåll och typiska språkliga drag.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
Ord och begrepp för samiska traditioner, näringar och samhällsstrukturer samt samiskt kulturarv.
Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
Likheter och skillnader mellan talad och skriven samiska.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Historiska levnadssätt och levnadssätt i dag.
Traditionella näringar och samiska institutioner och organisationer. Sametinget, dess verksamhet och funktion.
Några samiska författare och deras verk.
Traditionell och modern jojk och annan samisk musik.
Samiskans utveckling och framtid.
Några aktuella samiska samhällsfrågor, även i jämförelse med motsvarande företeelser hos något annat urfolk.

I årskurs 1–3, inom ramen för samiska som andraspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier.
Strategier för skrivande av olika slags enkla texter med bildstöd.
Stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Samiska alfabetet och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

Samtal om ämnesområden som är välbekanta för eleven, till exempel intressen, personer och platser.
Frågor och svar, hälsningsfraser och presentationer av sig själv.
Uttal, stavelser och satsmelodi.
Muntlig berättarkonst.

Texter

Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, sagor och sägner.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider i form av rim, ramsor, ordspråk och jojk.
Faktatexter för barn.
Texter med anknytning till samiska traditioner, företeelser och kulturella uttrycksformer.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ord och begrepp som är specifika för samiska miljöer.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Samiskt förhållningssätt till naturen, årstidernas växling och traditionellt nyttjande av mark och vatten.
Samiskt kulturarv i olika former, till exempel lekar, musik, slöjd och andra estetiska uttryck.
Miljöer där elevens egen varietet talas.

I årskurs 4–6, inom ramen för samiska som andraspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för skrivande av berättande texter och faktatexter.
Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Samiskans struktur med meningsbyggnad, stavningsregler, böjningsmönster och ordklasser.
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

Samtal om ämnen som är välbekanta för eleven, till exempel vardagliga situationer, händelser och aktiviteter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning till olika mottagare. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Uttal, stavelser och satsmelodi.
Muntlig berättarkonst.

Texter

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, sagor och sägner.
Berättande texter och poetiska texter som belyser samers villkor, traditioner och samiska kulturella uttrycksformer.
Faktatexter för barn och unga.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Ord och begrepp som är specifika för samiska miljöer.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Samiskt förhållningssätt till naturen, årstidernas växling och traditionellt nyttjande av mark och vatten.
Samiskt kulturarv i olika former, till exempel musik, slöjd och koltar från området där elevernas språkvarieteter talas.
Nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska språkområden i Sápmi/Sábme/ Sámieniädname/Saepmie.

I årskurs 7–9, inom ramen för samiska som andraspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka olika typer av texter från olika medier. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara explicit eller implicit uttryckt i texten.
Strategier för skrivande av olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Samiskans struktur med ordbildning, böjningsmönster, ordklasser och satsdelar.
Hjälpmedel för informationssökning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

Samtal och diskussioner om ämnen som är välbekanta för eleven samt om tankar, känslor, åsikter och aktuella händelser.
Olika former för muntligt återberättande, beskrivande och reflekterande.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.
Muntlig berättarkonst.
Talad nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska.

Texter

Skönlitteratur för ungdomar. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar.
Berättande texter och poetiska texter med anknytning till samiska traditioner och företeelser.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas syfte, innehåll och typiska språkliga drag.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Ord och begrepp som är specifika för samiska miljöer.
Likheter och skillnader mellan talad och skriven samiska.

Samisk kultur

Samers olika levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Historiska levnadssätt och levnadssätt i dag.
Traditionella näringar och samiska institutioner och organisationer. Sametinget, dess verksamhet och funktion.
Några samiska författare och deras verk.
Traditionell och modern jojk och annan samisk musik.
Samiskans utveckling och framtid.
Några aktuella samiska samhällsfrågor, även i jämförelse med motsvarande företeelser hos något annat urfolk.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET SAMISKA

Betygskriterier för slutet av årskurs 6, inom ramen för samiska som förstaspråk

Inom ramen för samiska som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet.

Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett enkelt sätt. Eleven ger enkla exempel på orsaker till och konsekvenser av förändringar i det samiska samhället. Dessutom beskriver eleven på ett enkelt sätt olika språkområden i Sápmi/Sábme/Sámieniädname/Saepmie.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet.

Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett utvecklat sätt. Eleven ger utvecklade exempel på orsaker till och konsekvenser av förändringar i det samiska samhället. Dessutom beskriver eleven på ett relativt utförligt sätt olika språkområden i Sápmi/Sábme/Sámieniädname/Saepmie.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet.

Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett välutvecklat sätt. Eleven ger välutvecklade exempel på orsaker till och konsekvenser av förändringar i det samiska samhället. Dessutom beskriver eleven på ett utförligt sätt olika språkområden i Sápmi/Sábme/Sámieniädname/Saepmie.

Betygskriterier för slutet av årskurs 9, inom ramen för samiska som förstaspråk

Inom ramen för samiska som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet och för enkla resonemang om budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett enkelt sätt och ger enkla exempel på traditionell och modern samisk musik samt litterära verk. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och tänkbara konsekvenser av aktuella samiska samhällsfrågor. Dessutom beskriver eleven på ett enkelt sätt samiskans utveckling samt skillnader i dess talade varieteter.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.

Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet och för utvecklade resonemang om budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett utvecklat sätt och ger utvecklade exempel på traditionell och modern samisk musik samt litterära verk. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och tänkbara konsekvenser av aktuella samiska samhällsfrågor. Dessutom beskriver eleven på ett relativt utförligt sätt samiskans utveckling samt skillnader i dess talade varieteter.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.

Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet och för välutvecklade resonemang om budskap i olika texter.

Eleven beskriver inslag i det samiska kulturarvet på ett välutvecklat sätt och ger välutvecklade exempel på traditionell och modern samisk musik samt litterära verk. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och tänkbara konsekvenser av aktuella samiska samhällsfrågor. Dessutom beskriver eleven på ett utförligt sätt samiskans utveckling samt skillnader i dess talade varieteter.

Betygskriterier för slutet av årskurs 6, inom ramen för samiska som andraspråk

Inom ramen för samiska som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven skriver olika slags enkla texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet.

Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags enkla texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet.

Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven skriver olika slags enkla texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet.

Betygskriterier för slutet av årskurs 9, inom ramen för samiska som andraspråk

Inom ramen för samiska som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.

Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet samt för välutvecklade resonemang om budskap i olika texter.