Så använder du läroplanen för sameskolan

Utbildningen och undervisningen i sameskolan styrs av läroplanens första och andra del, och av de olika ämnenas kursplaner.

Läroplanens uppbyggnad

Läroplanen består av fem delar:

  1. Skolans värdegrund och uppdrag
  2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
  3. Förskoleklassen
  4. Fritidshemmet
  5. Kursplaner för alla ämnen

Som lärare läser du läroplanen som en helhet för att förstå hela uppdraget och relationen mellan kursplanens olika delar. Läroplanens del 1 och 2 gäller alla årskurser i sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. De beskriver den värdegrund, kunskapssyn och de mål och riktlinjer som ska genomsyra hela utbildningen. Del 3 innehåller syfte och centralt innehåll för förskoleklassen. Del 4 innehåller syfte och centralt innehåll för fritidshemmet och del 5 innehåller kursplaner som kompletteras med kunskapskrav för alla ämnen.

Kursplanernas struktur och innehåll

Kursplanerna för alla ämnen består av syfte, centralt innehåll och kompletteras med kunskapskrav.

Syfte

Varje kursplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för undervisningen.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt utifrån olika delar av ämnets syfte. Du kan också lägga till innehåll som inte står framskrivet i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.

Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. I din planering väljer du hur du kombinera punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Du kan också göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och i planering av olika bedömningssituationer.

Kunskapskrav

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper i slutet av årskurserna 1 och 3 samt för de olika betygsstegen i årskurs 6. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet.

Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Du behöver därför läsa och tolka kunskapskraven i förhållande till syftet, det centrala innehållet och din egen undervisning. Du använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen och för att ge omdömen i årskurs 1–5 om elevens kunskapsutveckling. Kunskapskraven är alltså inte tänkta att fungera som grund för planeringen av undervisningen. Däremot behöver du ta stöd i dem för att samla in ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.

Undervisa utifrån kursplanerna

Skolan har ett brett bildningsuppdrag. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Elever ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Syfte och centralt innehåll – utgångspunkter för din undervisning

God undervisning bygger på att lärare både följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling. Du planerar och genomför undervisningen så att eleverna får möjlighet att inhämta och utveckla de kunskaper och värden som beskrivs i läroplanen.

Syftet och det centrala innehållet ger dig information om vad som är väsentliga kunskaper i ämnet, men det är du som avgör hur syftets och det centrala innehållets delar väljs ut och kombineras i ett arbetsområde i undervisningen. Du väljer ut vad som ska ingå, hur undervisningen ska utformas och vilka kunskaper den ska hjälpa eleverna att utveckla inom det aktuella arbetsområdet. Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla. Det handlar om att medvetet utfor­ma undervisningen utifrån ämnets inne­håll och samspelet mellan dig som lärare och dina elever. För att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling behö­ver du även identifiera elevernas styrkor och utvecklingsbehov och utifrån den informationen planera den fort­satta undervisningen.

Kunskapskraven – utgångspunkt för betygssättning

Vid betygssättningen utgår du från kunskapskraven, och tolkar dem i relation till syfte, centralt innehåll och din egen undervisning. Du analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande utifrån kunskapskraven och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör.

Det är viktigt att kunskapskraven inte görs till mål för undervisningen. Målen för vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla anges i syftet och de långsiktiga målen som du planerar din undervisning utifrån. Samtidigt behöver du som lärare säkerställa att det finns ett brett och varierat underlag att allsidigt utvärdera vid betygssättningen. Du behöver även stämma av hur långt eleverna kommit i sin kunskapsutveckling så att du kan justera din undervisning för att eleven ska ha möjlighet att nå det kunskapskrav som minst ska uppnås och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Vid planering och genomförande är det ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll som är grunden, men du behöver då och då göra avstämningar mot kunskapskraven. Vid betygssättningen är däremot kunskapskraven grunden, men då behöver hänsyn tas till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Läs mer om att sätta betyg i sameskolan

Senast uppdaterad 23 oktober 2019