Svenska

GRSPSVE01grspc1

Kursplan - Svenska

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språk­för­må­ga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommu­nicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skil­da medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar för­må­gan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Ele­ver­na ska ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig ge­nom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att ele­verna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar infor­ma­tion från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få utveckla kunskaper om skön­litte­ratur från olika tider och skilda delar av världen. Eleverna ska ges möj­lig­het att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Under­vis­ningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika for­mer av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat este­tiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den eg­na identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och till­tro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska ele­verna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika samman­hang och medier.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
  • kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Centralt innehåll

I årskurs 1-4

I årskurs 1–4

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Stra­te­gier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
  • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i tex­terna och jämföra med egna erfarenheter.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språk­li­ga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Grundläggande textbearbetning.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt före­kom­man­de ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.

Tala, lyssna och samtala

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka kän­slor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kom­men­tarer.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala me­dier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Texter

  • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, munt­ligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och my­ter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt person­beskrivningar.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
  • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, ton­fall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommu­nikation i digitala medier.
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet.
.

I årskurs 5-7

I årskurs 5–7

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, be­grepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Sammanfattning av texter.
  • Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför tex­ten samt till den egna läsupplevelsen.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisat­ser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stav­ning, ords böjningsformer och ordklasser.
  • Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och kän­s­lor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i sam­band med demokratiska beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Dispo­sition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digi­tala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genom­föra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en pre­sen­tation.

Texter

  • Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och öv­ri­ga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser männi­skors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Till­baka­blickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språk­liga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Tex­ter­nas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på motta­gare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kom­mu­nika­tion i digitala och andra medier.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grann­språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp­slags­böcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för­hållningssätt.

I årskurs 8-10

I årskurs 8–10

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera tex­ter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
  • Sammanfattning av texter.
  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
  • Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, stycke­in­del­ning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
  • Språkliga handböcker och digitala verktyg för ordförståelse, språkriktighet och variation.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kun­ska­per, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och be­möta argument.
  • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. An­pass­ning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och samman­hang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Texter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser männi­skors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poe­ti­ska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de hi­sto­ri­ska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utre­dan­de, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, upp­byggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan sam­spela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teater­före­ställ­ningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter och sociolekter. Fram­trädande skillnader och likheter mellan de nordiska språken. De natio­nella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Språkbruk och språkförändring genom tiderna, till exempel vilka språk som påverkat svenskan historiskt och i nutid.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digi­tala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­för­lit­lig­het med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 4

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 4

Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.

Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Betygskriterier för slutet av årskurs 7

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 7

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 7

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 7

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 7

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 7

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven söker och väljer med god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för slutet av årskurs 10

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 10

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 10

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 10

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel utvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 10

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 10

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel välutvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.